Dela sidan:

När och vad får man kommunicera när omvärlden står i brand?

Aftonbladet tog bort sina annonser för att låta läsarna snabbare komma åt informationen på siten.

Det upptäckte jag i fredags runt 18-tiden, mitt under efterdyningarna av kaoset efter eftermiddagens attack på Drottninggatan. Initiativet slog mig som väldigt fint. En enkel eftergift som förenklade för läsarna att snabbt komma åt relevant information om attacken och vad som hände nu. Vilken annonsör vill för den delen göra reklam för sin produkt eller tjänst bredvid rubriker som är svärtade av sorg och oro?

Där och då tyckte jag att upptäckten kändes relevant att dela med er på Resumé. Ändå tvekade mina fingrar när bloggens textfält uppenbarade sig. Vem var jag att ta att människors tid och uppmärksamhet med trivial information när var och en försökte få tag i sina nära och bilda sig en uppfattning om vad som hade hänt?

För en situation som den i Stockholm lyfter frågor. När är det till exempel okej för ett företag att lägga ut något i sociala medier som handlar om något helt annat än den pågående krisen? Något som kanske till och med har som syfte att underhålla eller sälja företagets tjänster? Vem får skriva och vad får det handla om? Jag har tidigare skrivit om den amerikanska sedvänjan att beklaga sorgen och avsluta med “God bless”.

Med respekt och känsla för timing kommer man långt. Men alla människors känsla för vad som är “tillräckligt långt tid ifrån händelsen” skiljer sig naturligtvis. Om du, din organisation eller ditt företag är en del av den pågående krisen så var transparent, tillgänglig och tydlig. Här finns två utmärkta texter från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) som handlar om just detta.
Skriva i sociala medier: i händelse av kris
Sociala medier och webb vid kris: strategier och taktiker 

Vi övriga får ta en tyst minut.