Femvertising Awards – kan ditt företag vinna?

Femvertising är ännu ett i raden av alla underbara ihopslagna ord (säger hon som sitter och skriver i akronymen och stadsdelen NoLiTa – North of Little Italy). Ordet betyder reklam som använder sig av en positiv kvinnobild. På engelska författat som “advertising that employs pro-female talent, messages, and imagery to empower women and girls”.

Det är ju till och börja med förskräckligt att det ska behöva finnas som en egen kategori. Hur snedvriden är inte världen då? Men det är ju åtminstone ett försök att uppmärksamma hur det står till i övrigt, så det får väl applåderas.

Den här marknadsföringstrenden har du förmodligen lagt märke till i Always kampanj “Just like a girl”

och den finns också som en grundtanke i den här snygga kampanjen från Storbritannien med syfte att få kvinnor att träna mer. 

Är det värt att hålla på med då? Ja, till och börja med är det 2016 så om ditt företag inte har det här i åtanke är det nog dags att vakna nu. Men SheKnows studie visar att det även konkret betalar sig med den här typen av reklam.

Femvertising Infographic

Det finns som bekant väldigt mycket att göra kring hur kvinnor profileras i reklam. Men Sverige har ändå kommit långt jämfört med många andra delar av världen. Därför tror jag att det här är tävlingen för oss. Femvertising Awards tar nu emot bidrag och vinnarna kommer att presenteras under Ad Week i höst. Men skynda dig, sista anmälningsdagen är 8/7.

Kom igen Sverige. Nu vinner lite priser och visar var det feministiska skåpet ska stå.

Snapchats nya tidning lanseras

Den här veckan lanserades den Snapchat-finansierade techtidningen The Real Life. Reaktionerna har varit till största delen positiva med kommentarer i såväl teknikpress som tonårsmagasin. Att så olika medier lyfter nyheten väcker frågan vilken sorts publik de kommer att locka till sig.

The Real Life Snapchat

Sociala media-teoretikern och tillika Snapchat-analytikern Nathan Jurgenson är chefredaktören för tidningen. The Real Life kommer att bjuda på dagliga betraktelser och analyser kring hur vi använder teknik och hur detta påverkar oss. De artiklar som publicerats än så länge är välskrivna och ganska långa essäer, som den här om emojis. En intressant motvikt mot Snapchats traditionellt snabba och lite plojiga innehåll.

För de annonsörer som lyste upp vid rubriken kan jag tyvärr meddela att tidningen inte kommer att ta in annonser. Den finansieras helt av Snapchat. Det ska bli intressant att se hur de hanterar de potentiella intressekonflikterna och om även negativa aspekter av teknikanvändandet kommer att få utrymme. Låt oss hoppas det. Ifall det faller väl ut kommer detta vara ännu ett exempel på privata aktörer som betalar för eller ger sig in i content, som Handelsbankens EFN och många andras mer eller mindre lyckade experiment.

Jurgenson lyfter ett budskap som jag helt ställer mig bakom. Nämligen att den virtuella och fysiska världen är två delar av samma mynt. Hans tankar är en digital tolkning av “embodied cognition”; teorin att kropp och själ inte går att skilja åt utan pågår i ett konstant flöde. Jag tror att vi är redo att fundera över digital information på samma sätt. Saker är inte mer eller mindre värda för att de sker digitalt eller i ditt vardagsrum. Det är inte odelat positivt med digital kommunikation och det är heller inte bara godhet i kommunikation utanför datorns och telefonens värld… Vi behöver mer gråskala i hur vi diskuterar och resonerar kring digital kommunikation. Precis som i livet i stort.

Hur ska små företag tänka kring marknadsföring?

När det är fråga om listor med den snyggaste reklamen och den mest innovativa marknadskommunikationen är det oftast de stora varumärkena som kammar hem pokalerna. Det är ju kul för dem men hur gör man med marknadskommunikation om man jobbar för ett litet företag? Där finns det knappast en mångmiljon-budget att spela med.

En del småföretagare som jag har pratat med säger stolt att de inte sysslar med marknadsföring. Att det går bra utan. När jag fiskar vidare förstår jag att de menar att inte inte köper reklamytor. Det är det de läser in i marknadsföring. Men för mig är marknadskommunikation så mycket mer. Det är den fysiska och digitala ytan där du träffar dina kunder, det är alla inlägg i sociala medier, minsta media-kontakt och hur du framstår. Allt kommunicerar.

Jobbar man i ett litet företag gör man klokt i att hålla hårt i slantarna. Även om du skulle ha råd med en skimrande billboard på Times Square är det inte säkert att du skulle ha någon behållning av den. Troligtvis inte faktiskt. Här kommer några tips på hur du kan tänka när du jobbar med en liten budget.

1. Var uppmärksam på PR. Skrivs det en artikel om något på ditt område – var snabb och följ upp. Kanske är journalisten intresserad av en uppföljningsartikel med en mindre spelare som har en annan synvinkel?

2. Tänk Guerilla. Finns inte pengarna får man skruva upp fantasin. Vad skulle din målgrupp få upp ögonen för? Satsa på att vara underhållande och sticka ut. Kanske kan en fyndigt formulerad lapp på ICAs anslagstavla vara ett utmärkt första steg?

3. Prioritera. Det här vet du redan. Men som egenföretagare eller ledare för en liten firma är det lätt att förledas av skickliga säljare. Men behöver verkligen ditt hunddagis en stående annons i tidningen X? Tänk efter före, annars kan det kosta.

4. Nyttja dina bästa reklampelare. Kunderna/användarna och alla som redan älskar din tjänst är din nyckel framåt. Kan du underlätta för dem att sprida ditt företag? Kanske skänka dem en snygg instagram-vänlig bild när de går från din salong och känner sig fina i håret? Word of mouth håller som bekant.

5. Välj mellan tid eller pengar. Att syssla med sociala medier må vara gratis men det kostar rätt rejält i tid. Fundera på hur du bäst tillbringar din tid och var du skapar störst värde. Finns det noll pengar är det bara att kavla upp ärmarna och få det gjort. Men finns det en slant kan det vara värt att ponera på om du skapar störst värde för ditt företag genom att skruva ihop skrivbordet själv eller genom att vara ute och sälja?

Finns det någon som kollar på YouTube-reklam?

Häromdagen skulle jag kolla på något på YouTube. Men kom helt av mig och fastnade istället i det här underbara reklamen för tvättmedel med Modern Familys Ty Burell.

Reklamen driver med hela konceptet kring parfymreklamer, men ser ändå precis lika snygg ut som klippen den driver med. Ni vet, snygga vinklar på någon gammal herrgård och en modell som snabbt vrider huvudet åt sidan och levererar en Blick.

Det är inte ofta som jag blir kvar och tittar på reklamen på YouTube. Och jag är ju ändå en del av en specifik målgrupp som intresserar mig just för reklam. Det räcker inte med att klippa om din TV-reklam för att passa YouTube-formatet. Man behöver helt tänka om ifall publiken ska blir kvar och se färdigt. Den måste blixtsnabbt fånga tittarens uppmärksamhet och på fem sekunder lämna kvar eftersmaken av en fråga – hur ska det gå? Eller omedelbart komma med löftet om att jag kommer bli ordentligt underhållen om jag väljer att tillbringa min dyrbara tid med att se färdigt reklamfilmen. Annars klickar man bort den så fort man får. Det listade min treåring, i likhet med de flesta andra i hennes ålderkategori, ut på en gång.

Enligt YouTube själva har tittandet på plattformen ökat med hundra procent jämfört med föregående år. En trend som hållit i sig de senaste åren enligt deras siffror.

2011 skrev the Next Web att 30% såg hela reklamen på YouTube utan att skippa. Jag skulle definitivt vilja veta hur det ser ut idag. Är det någon som hittar en färskare siffra?

Jag gillar verkligen när organisationer tänker till och nyttjar mediet till fullo. Som den gamla klassiska Tippex reklamen där jägaren ska skjuta en björn eller den här knäppa från Skittles:

Mer genomtänkt YouTube-reklam till folket!

PR-specialister är som pesten

Ja, det kanske inte är ett så trevligt sätt att beskriva sig själv på. PR och marknadsföring är ju vad jag själv sysslar med. Men USA är i vanlig ordning extra allt och personer verksamma inom PR finns det minst sagt gott om. Till exempel rapporterade nyligen U.S Department of Labor att det finns ungefär 57 000 PR managers och 208 000 PR specialister verksamma i USA. Det kan jämföras med att det i samma studie beräknades finnas 46 500 journalister.

Jag lämnar det till er att räkna lite på den saken.

För när 265 000 människor ringer och tjatar på ynka 46 500 personer så kan man ju som journalist bli en smula överväldigad. Det innebär strax under 6 personer inom PR på varje journalist. Massmail, telefonterror och budskap som skickas utan eftertanke hjälper inte upp ryktet som kåren börjar få i USA.

Även om personer som jobbar med PR kan vara väldigt eftertraktade och ha stor makt så upplever jag ändå yrket i New York som lite… ja, lite opoppis. Det är synd. För när PR och journalister har bra relationer kan verkligen goda saker uppstå. Journalister vill ha intressanta vinklingar och tillgång till bra talespersoner, företag har sina prioriteringar och önskningar och i den bästa av världar kan en PR-specialist hjälpa bägge två.

När PR görs som bäst ger det företaget ett gott rykte, jobbar med imagen och stöttar företagets strategi. För alla oss som jobbar med PR, oavsett vilken marknad vi är verksamma på, så gäller det att prata om vad som pågår i världen och formulera hur företaget passar in i den konversationen, inte bara ropa ut information om företaget. Lyckas vi med det får journalisterna matnyttiga tips och PR kan upplevas som en tjänst, inte en terror. Det tror jag är nyckeln för att branschen ska utvecklas i rätt riktning framöver.