Ny studie; Retargeting irriterar 4 av 5

Att bli jagad av ettriga flockar av retargetingbanners känns idag som en del av det digitala livet. Men hur utbrett är problemet och vad känner svenskarna inför denna anstormning?

Sveriges Annonsörer har tillsammans med Demoskop gjort en studie bland svenskar 18-80, och det är i min mening överraskande höga siffror på vilket stort problem det här är.

 

Först har man frågat hur många som sett en retargeting-banner för en produkt de redan köpt. Här säger 57% ja, vilket jag tycker är anmärkningsvärt högt.

Man fortsätter sedan med en mer specifik delfråga kring om det är exakt den produkt man köpt som man får retargeting för. Här säger 4 av 5 ja, vilket innebär att 46% av svenskar fått den här typen av irrelevant annonsering; banners som visar exakt den produkt jag just köpt. Det som är anmärkningsvärt är att det är ganska enkelt för den som kan tekniken att styra bort annonseringen för en viss produkt från de som redan köpt den.  (Det kvarstår en viss problematik i att om jag kollat på samma vita sneakers hos Zalando och Footway, och sedan köper dem hos Zalando så kan inte Footway veta det, men jag tror ändå att mycket skulle kunna förbättras hos svenska aktörer).

68% av de som förföljts av annonser ser det som negativt, 24% som mycket negativt. 68% av de 57% som utsatts för detta – retargeting skapar alltså negativa känslor hos 38% av svenskarna!

Detta ger naturligtvis följdverkningar; 36% av de som utsatts för denna reklam har installerat eller överväger att installera adblockers till följd av den negativa upplevelsen.

 

Ett estimat från Sveriges annonsörer ger vid handen att detta motsvarar 56 miljoner i bortkastade annonsköp varje år. Detta kan låta som mycket pengar men är en försvinnande liten del av de totalt 15 miljarder som investerades digitalt i Sverige 2016.

Vad kan vi då dra för slutsats kring retargeting baserat på den här studien? Först och främst är det tydligt att dåligt skött retargeting irriterar i mycket hög grad. Med bara 0,3% av de digitala investeringarna lyckas vissa aktörer skapa en irritation hos 38% av svenska folket och fått en tredjedel att börja tänka adblockers. Jag skulle tro att denna höga ”utväxling” är en kombination av ful bannerdesign, för hög annonsfrekvens och inte minst trubbiga styringar.

 

Hur bör då den enskilde annonsören tänka i det här läget? Jag ser några punkter man kan ta med sig;

  • Påverka det som går att påverka; Adblocker-problematiken är en problematik på makro-nivå; Konsumenter retargetas av många aktörer, även om du jobbar snyggt kommer det inte att lösa detta
  • Annonspengarna är det minsta problemet. Detta är inga stora mängder exponeringar
  • Den viktiga punkten är den badwill dåliga upplevelser skapar. För att bemöta detta, se till att jobba aktivt med att ha en tanke på kundens upplevelse, att layout och design på banners håller rätt nivå, att frekvensen på visningar inte är för hög. Jobba också med styrningar för att skapa relevans; Visa inte vita adidas-sneakers mot den som just köpt vita adidas-sneakers. Datan finns, se till att utnyttja den
  • Om du inte har tid, resurser eller kompetens att jobba strategiskt med retargeting, överväg att välja bort det helt. Väg badwill detta skapar mot konverteringar det kan driva.

En intressant studie att ta del av, jag hoppas det kommer en uppföljning där man gräver mer i badwill-effekten och hur det påverkar varumärkes preferens och köpintention.

Botarna som förändrar hur du fattar beslut

Under Stockholm Media Week 2017 var jag inbjuden att tala om ”Morgondagens botar, toppen eller botten?”.  I dragningen försökte jag göra en ganska saklig analys av de olika delarna av bot-revolutionen, och vilken inverkan de har och kommer ha på våra liv.

Först och främst försökte jag avgränsa men också kategorisera vad bot-fenomenet består av. Det finns ganska lite av definition av en bot, men jag ser tre tydliga aspekter av robotisering/AI/machine learning som har en påverkan på oss;

  1. Input, hur vi kommunicerar och interagerar med digital intelligens
  2. Smartness – dvs hur intelligenta robotar, algoritmer och AI är
  3. Output – vad bot kan göra och flytta i den fysiska världen.

Jag gick igenom och gav exempel på dessa tre. Tydligt är att Input-delen har börjat påverka oss redan idag. Att vi har botar vi kan prata och chatta med påverkar vilka målgrupper som kan interagera med internet, men också hur interaktions- och sökmönster ser ut.

Vad gäller smartness händer det extremt mycket, men vi ser än så länge ganska lite praktiska applikationer av självlärande botar. Dock kommer såklart allt snabbare processorer i kombination med 20 miljarder Internet of Things-sensorer redan vid slutet av 2018 innebära att mycket kommer hända här. Inte minst kommer digital intelligens och digitala assistenter kunna använda data om våra preferenser, om våra vänners preferenser, data från prisjämförelsesajter, väder-feeds ja allt möjligt för att faktiskt hjälpa oss att fatta beslut. Här blir intressant att se hur detta kommer påverka beslutsprocess, bl.a. vad gäller köpbeslut

Under punkt 3 finns exempel som självkörande bilar och drönare, men också hela det smarta hemmet. Denna aspekt av botar kommer kanske ta längst tid att realiseras, men är den som kommer få störst påverkan; den kommer helt förändra hur vi ser på livet och arbete.

Jag har lagt upp min presentation på slideshare, här finns alla slides att kolla på. Vill du veta mer om någon del är det bara att höra av sig.

Stockholm Media Week 2017. Foto Anna Hållams
Stockholm Media Week 2017. Foto Anna Hållams

P.S. efter mig på scen följde Judith Wolst som kompletterade utmärkt med en mer mänsklig vinkel på hur det här påverkar i vardagen och vilka tankar som dyker upp i de nya situationer som uppstår.. Mycket bra!

 

 

 

Därför måste du ha koll på nya Google Lens

Roy Amara, grundare av amerikanska Institute for the Future, hade en sägning som blivit så accepterad att den kallas Amaras Law;

“We tend to over-estimate the effect of a technology in the short run and under-estimate the effect in the long run.”

En annan version av detta är att titta på Gartners hype cycle, som visar att ny teknik ofta kommer hajpas totalt, sedan  implodera förväntansmässigt, för att sedan i en senare fas förverkligas och bli ganska jäkla bra trots allt.

Den här typen av utveckling får man anledning att titta på med jämna rum, inte minst när teknikjättarna har sina utvecklarkonferenser eller när det släpps nya innovativa produkter. Facebook F8-konferens  drog igång en massa snack om hur nära VR är att få sitt genombrott och hur botar blir allt vanligare. Lanseringarna av Amazon Echo och Google Home får oss att börja fundera på om det inte är dags för det där smarta hemmet som Electrolux försökte peta igång med ScreenFridge  redan år 2000.

Senaste teknologi att få sig en ordentlig knuff är kopplingen mellan mobilt och augemented reality. Vid Googles I/O utvecklarkonferens tidigare i maj presenterades Google Lens – en artificiell intelligens inkorporerad i ton smartphones kamera. Kort sagt kommer kameran på din mobil inte bara se samma saker som du ser, den kommer också förstå vad det är ni tittar på, och kunna dra slutsatser och utföra handlingar baserat på denna information. Kameran kommer kunna koda av växter, ansikten, skyltar och skyltfönster, EAN-koder, väderförhållanden – you name it! Och via google assistant sedan jobba med rekommendationer, översättningar, påminnelser med mera med mera.

Bildigenkänning har varit på tapeten i flera vågar under åren, med allt från QR-koder till AR-gamification. Ett företag som gjorde en framstöt var Eniro som gjorde ett försök med bildsök i sin app 2011 , men det blev inte så långvarigt. Som mycket annat handlar det om en kombination av två faktorer; dels skall tekniken vara tillräkigt smidig och bra, dels skall den komma upp i en kritisk volym av användare. Den andra faktorn blir viktig kopplat till kommunikation; Om tillräckligt många människor använder bildsök blir det relevant för företag och organiskationer att ta fram strategier och kommunikation som svarar upp till bildsök. Och finns det kommunikativa tänket där från företagen kommer upplevelsen bli än rikare, användandet kommer öka än mer, och plötsligt har tekniken slagit igenom.

 

Det som händer just nu ger ganska goda förutsättningar för att båda dessa saker skall ske. Som Google visar har vi nu nått en punkt där tekniken är riktigt bra; Generellt sätt är digital teknik bättre än människor på att förstå vad den ser. (samma sak sker parallellt med röstigenkänning, vilket är anledningen till att Amazon Echo och Google Home lanseras just nu). Det ger förutsättning för en smidig och användbar upplevelse. Och att sedan Google, världens ledare på hur man söker efter information, helhjärtat ställer sig bakom tekniken ger ganska goda förutsättningar för att användarbasen får sig ett knuff.

 

Vad blir då implikationerna för de som jobbar med kommunikation. Jag tycker detta är ett intressant tecken på att vi efter 10 års fokus på webben nu får börja titta mer på den fysiska världen igen. Sensorer, bildigenkänning, Internet of Things är alla tekniker som integrerar det fysiska och det digitala. Plötslig blir utformning av skyltfönster, utomhustavlor och event återigen extremt viktiga, eftersom de via bildigenkänning direkt kopplats till digitala saker som hemsida, e-handel, sociala medier och reviews. Bildsök blir, tillsammans med saker som mobilt internet och sociala medier, ännu en sak som gör att man inte kan blunda för omnikanal-tänk och att man måste ha en integrerad approach till all sin kommunikation.

 

Google Lens kommer enligt Google lanseras inom kort, och kommer bli en intressant möjlighet – och utmaning – för de som jobbar med kommunikation.

Podcast-lyssnande i Sverige

Jag har tidigare bloggat om användandet av Podcast i Sverige, och en fråga gav mig nu anledning att kika på statistiken igen.

Senaste siffrorna man kommer åt via Orvesto är 2016:3, alltså data insamlat i höstas. Det har onekligen hänt en hel del sedan jag senast grottade i detta 2014.

Till allt börja med de övergripande siffrorna. 2,14 miljoner svenskar mellan 16-80 år anger att de någon gång lyssnar på podcasts. Det motsvarar 28% av denna åldersgrupp, och är en hyfsad ökning från 1,53 miljoner som var noteringen 2014. Det som har hänt är att podcastlyssnande har spridit sig uppåt i åldrarna. För 2 år sedan var 69% av lyssnarna 20-44 år, den siffran är idag 55%, medan 35% av podcastlyssnare är över 40 år.

Podcastlyssnande Orvesto 2016 Nils Wimby

Penetration per ålderssegment

 

En intressant sak som kvarstår kring podcasts är dock att det är ett ganska långsamt media, det vill säga att det kan ta ett tag att nå räckvidd. Bland de 2,1 miljoner som lyssnar på podcasts är det bara 994′ som lyssnar varje vecka eller oftare, medan 1,2 miljoner bara lyssnar någon gång i månaden. Det är värt att tänka på när man planerar kampanjer i podcastmiljö, att om man försöker nå breda publiker kan det krävas att man har ett par veckor på sig för att bygga räckvidd.

Podcastlyssnande hur ofta nils wimby

Ett tillskott i senaste Orvesto är också att man har lyssnarsiffror för ett par populära podcasts.

 

Storsta podcasts sverige 2016 nils wimby

Vad man kan notera här är att mycket av lyssnandet sker på icke-komersiella poddar (P1 och P3) eller små poddar (övrigt). Bland kommersiella poddar ser man mest lyssnande på allmänna samtals-poddar, som Värvet, Alex & Sigge samt Filip o Fredrik.

 

Jag kan tycka att podcast-annonsering dras med samma vägval som mycket övrig annonsering: att lägga mycket jobb på att kanalanpassa och skapa något riktigt relevant, eller att skapa en samlad produktion och nå räckvidd med den. Via aktörer som Acast kan man ju se podcast-annonsering som en mer riktad version av radio-annonsering; Du producerar din krispiga 20- eller 30-sekundersspot och skjuter ut den till de målgrupper och miljöer i nätverket som är relevanta. Men det som jag tycker var intressant med tidig podcastannonsering, t.ex. hos Filip o Fredrik, vad när den redaktionellt integrerades i innehållet på något finurligt vis. Detta är antagligen mindre störande för lyssnaren och kan ge riktigt bra resultat, men innebär ju en väldig arbetsinsats om man skall försöka komma ut i 5-10 olika podcasts.

Sammanfattningvis: Podcastlyssnande växer, främst i äldre segment, men är fortfarande ett gasnka långsamt media. Och det finns ett vägval kring hur man utformar annonseringen.

 

 

Apples nya Clips hotar Snapchat

[youtubeplay id=”7lEbPknBthI” size=”medium”]

Som jag bloggat om tidigare möter Snapchat nya utmaningar. Utöver att få sin funktionalitet kopierad av Facebook och Instagram kommer nu hårdvaruleverantörerna in på arenan. Apples Clips är en app som är väldigt intressant, som inte bara kopierar Snapchat utan hittar egna nya lösningar.