Dela sidan:

Svenskarna och Internet – och reklamen

Idag släpptes ”Svenskarna och Internet” i 2018 års upplaga. Det är ett gediget arbete som är generellt intressant ur ett samhällsperspektiv. Men vilka är de viktigaste uttagen om man har på sig marknadsförarens glasögon?

Detta är ju en rapport om digitalisering av samhället, och då kan det vara bra att börja med att se vilken roll digitalisering kan ha relativt kommunikation och marknadsföring. Min tes är att digitaliseringens påverkan ser olika ut i olika områden av marknadsföring.

Inom bred emotionell kommunikation är digitaliseringens inverkan främst kopplad till kulturell relevans. För att skapa reklam som väcker känslor behöver man känna till vad i övrigt som väcker känslor hos människor. Är Snapchat så utbrett att man kan ha filter-referenser i manus till en TV-reklam? Är det naturligt att ha med en scen där ett äldre par leker med sina iPads i utomhus-reklam? Känns det fortfarande spännande att prata om Influencers som de nya kändisarna eller är det mossigt? Ett tydligt exempel här är den stora strömningen och diskussionen kring skärmtid, vilket plockats upp i kampanjer av såväl IKEA som Tre och Huawei. För emotionell kommunikation är dock fortfarande legio att rörligt, stora format och bred räckvidd är ledord, vilket innebär att digitaliseringens roll vad gäller format och kanaler blir begränsad.

Den andra påverkan digitalisering har är såklart gällande kanalval och format. Här händer såklart mycket, men främst – i min mening – i mer taktisk kommunikation. Här kan information från Svenskarna och Internet guida kring kanaler som ökar eller minskar i relevans. En brasklapp är såklart att SOI bara redovisar konsumenters användande av andra kanaler. Ännu ett lager som behöver läggas ovanpå det innan man kan utvärdera om man skall jobba med kommunikation i en kanal eller inte: vad kostar annonsering i den aktuella kanaler, hur mottagliga för kommersiella budskap konsumenter är när de använder kanaler, och vilka typer av format och funktionaliteter det finns i kanaler.  Men en indikation kan man få..

Den tredje relevanta saken handlar om de egna ytorna, den egna tjänsten och produkten. Detta kan handla om huruvida man får tillräckig räckvidd för sitt företags app om man utvecklar den för iOS – eller behöver man Android också? Kan man räkna med att kunder vill interagera med kundtjänst via mail, eller behöver man ha ett telefonnummer? Eller ska man ha en chat? Vilka betalningalternativ bör man ha i sin e-handel?

Givet denna grundtes, vilka trender är då de relevanta från IOS2018? Här är mina val:

Facebook blir gula sidorna

Facebook har en enorm penetration i Sverige med 76% som använder tjänsten (att jämföra med titta på TV som ligger på 86% enligt Demoskop). Men skillnaden mellan de som har Facebook och de som använder Facebook aktivt blir allt större. Dagligt användande av Facebook bland 12-15 åringar har de senaste 5 åren gått från nära 70% till under 20%. Man delar eller skapar inlägg allt mindre. Facebook blir mer av en nyttotjänst för enkla inlogg på olika tjänster och för att hålla reda på folks födelsedagar. Den kulturella relevansen för tesen att Facebook är stället där unga har sina sociala liv kan nog anses död och begraven.

Gaming fortsätter öka

Runt 80% av män under 45 år spelar spel online. Trenden kring gejming bland unga är nog kanske väl spridd vid det här laget, men intressant är också hur spel blir allt vanligare bland kvinnor över 65. Tyvärr särskiljer inte IIS mellan casual gaming (Candy Crush) och mer avancerad gaming (Counter Strike) men gamification är ett intressant fenomen överlag.

Netflix är en del av Sverige

54% av svenskar kolla på Netflix, upp 8 procentenheter från förra året. Galen penetration egentligen..

Sverige älskar Apple

I Sverige är iPhone den vanligaste mobilen, 48% (sic) har en iPhone. Det är en extremt hög nivå för en så dyr telefon. Många andra marknader har en klart högre andel Android än vi, kan vara värt att ha med sig så att man inte blir ”hemmablind” kring iPhone i internationella sammanhang

Sverige älskar Instagram

Instagram ligger på 60% (sic) penetration i Sverige. Högst i världen med marginal enligt Statista,. Också en bra punkt för att undvika hemmablindhet.

E-post är det nya snigelpost

E-post är den tjänst som har varit mest stabil genom alla SOI-rapporter, med ett skyhögt användande. Först nu syns ett litet hack i kurvan, främst bland unga. De använder hellre meddelande-tjänster och har (ryktas det bland gamla mediebyrå-rävar) börjat kalla epost för snigelpost. Det blir såklart intressant utifrån meddelande-appar som kanal både för reklam och för kommunikation med existerande kunder.

När gamlingarna flyttar in flyr de unga

Facebook har sin tillväxt bland 60-plussare, samtidigt som dagligt användande minskar hos de yngre. Istället är 97% av tjejer på högstadiet på Snapchat. Youtube blir alltmer utbrett bland äldre, samtidigt minskar tittande bland 12-25-åringar. (Detta är kanske den mest anmärkningsvärda detaljen i rapporten och förklaras antagligen delvis av att man flyttar vidare till t.ex. Twitch). Det blir allt svårare att hitta en universell sanning om medielandskap som fungerar över breda åldersspektra, vilket naturligtvis kan vara en utmaning när man vill göra bred kommunikation

Digitalt utanförskap

Ett ord vi nog kommer få höra allt mer om. Vi är idag så oerhört vana vid att säga ”skicka ett mail” eller ”kolla på vår hemsida” eller ”googla på det bara”. I ett samhälle där 98% har internet blir det allt svårare att tillhöra de sista 2 procenten. De är främst över 76 år och ser nog ett samhälle som allt mer exkluderar dem.

Hela rapporten finns tillgänglig här; https://2018.svenskarnaochinternet.se/