Dela sidan:

Skärmtiden och behovet av en balanserad debatt

Sverige har just fått en ny regering, och en sak som specas inom samarbetsavtalet mellan C och S är ett mobilförbud i skolan. Frågan om hur vi använder skärmar är minst sagt aktuell med ett tidvis ganska uppskruvat tonläge och, lite oroande, ganska breda generaliseringar. Är det verkligen så att vi har tillräckligt underlag från forskning för att svartmåla skärmtid och mobilanvändande till den grad som görs i debatter och artiklar?

Mitt svar skulle nog vara nej, av ett antal anledningar.

Låt oss börja med den rena datainsamlingen. Här görs många studier, med olika omfattning och djup, men ibland kan större slutsatser dras än vad som är motiverat. En mycket intressant analys i Nature (The Association Between Adolecent Well-Being and Digital Technogoly Use) exemplifier tydligt detta. Här identifieras att dessa studier ofta görs i enkät-form, och att vad som är välmående respektive skärmtid lätt ”snuttifieras” till förkortningar som lämnar mycket utrymme för tolkningar. Man pekar också på hur slutsatser ofta fattas på aggregationer av data från olika studier, och att man i dessa aggregationer gör tolkningar och därmed tappar validitet. Abstracten tycker jag är ganska tydlig;

The widespread use of digital technologies by young people has spurred speculation that their regular use negatively impacts psychological well-being. Current empirical evidence supporting this idea is largely based on secondary analyses of large-scale social datasets. Though these datasets provide a valuable resource for highly powered investigations, their many variables and observations are often explored with an analytical flexibility that marks small effects as statistically significant, thereby leading to potential false positives and conflicting results. […]  The association we find between digital technology use and adolescent well-being is negative but small, explaining at most 0.4% of the variation in well-being. Taking the broader context of the data into account suggests that these effects are too small to warrant policy change.

Twittraren @patmarkey plockade upp den här analysen och grävde vidare i data och studier lite. Jämför man lite olika studier ser man att sambandet mellan att må dåligt och att mobilsurfa är svagare än mellan att må dåligt och att ha glasögon. Eller att äta mycket potatis (sic). Så enligt den logiken borde vi kanske förbjuda potatis innan vi förbjuder mobiler?

(Här kan man ju jämföra med svenska studier som Orvesto eller Svenskarna och Internet, där jag alltid tycker det har funnits lite intressanta tolkningsvägar mellan hur resultat presenteras och hur frågan är ställd till de intervjuade.)

En nästa nivå i debatten som jag tycker är intressant handlar om korrelation vs kausalitet. OM unga som använder mobilen mycket mår sämre än andra unga (vilket då data kanske inte ens visar), mår de sämre på grund av mobilen, eller hänger det ihop av andra anledningar? Är det exempelvis så att unga med frånvarande föräldrar mår dåligt, och att de ofta blir sittande med mobilen eftersom de är ensamma? Barn som har svårt med läsning kanske använder skärmen mer bara för att läsning känns jobbigt, snarare än att de har svårt att läsa för att de använder mobilen mycket. Just de här frågorna kring om saker hänger ihop som orsak och verkan eller pga andra faktorer, samt vad som är hönan och vad som är ägget, känns ganska frånvarande från debatten.

En sista viktig faktor som jag tycker saknas är en bred diskussion där man väger för- mot nackdelar. Att säga att skärmtid är någonting negativt, och att mobiler i skolan är något som bör förbjudas, kan inte det bli lite trubbigt? Bör man inte i samma andetag som man nämner potentiellt negativa effekter av mobiler, också prata om positiva aspekter. Hur väger man in den fantastiska utveckling vi haft kring att kunna hitta information, kommunicera med andra, hitta rätt väg i den fysiska världen och uttrycka oss själva. Hur alla dessa effektiviseringar gett nya möjligheter till lärande och glädje, men också potentiellt effektiviserat processer och skapat mer tid för människor att utnyttja i den fysiska såväl som i den digitala världen.

Sammanfattningsvis tror jag det finns tre faktorer som kan bli bättre i debatten som skärmtid:

  • En tydligare bild av vilket dataunderlag vi har, för att undvika subjektivt tyckande
  • Ett utmanande tänkesätt kring korrelation vs kausalitet
  • En fråga om den relevanta frontlinjen för att förbättra situationen kring lycka, lärande, ensamhet och mobbing verkligen går mellan det fysiska och det digitala, eller om man kanske bör skära elefanten på andra sätt.

Betyder detta att vi kan konstatera att det inte finns några problem med skärmtid? Definitivt inte. Det betyder att vi inte vet tillräckligt för att dra drastiska slutsatser om att det är skadligt. Som slutsatsen i Nature så tydligt uttrycker;

Taking the broader context of the data into account suggests that these effects are too small to warrant policy change.

 

I grunden handlar det om vad som är det effektivaste perspektivet att titta på problem ur. Om det finns ett problem med mobbing online, är det en del av det övergripande problemet med online, eller en del av det övergripande problemet mobbing..  Där saknar vi idag insikter nog för att kunna fatta kvalificerade beslut..