Facebook F8 dag 2

Första rundan nyheter från Facebooks utvecklarkonferens F8 var inte fy skam; Chattande robotar, öppna inloggningar och ritningar för kameror.

Den andra rundan bjöd också på spännande grejer;

Kombinera VR och Social. Kombinationen av Virtual reality och Sociala Media ser Facebook en stor potential i. Med ägandet av Oculus rift och den enorma räckvidd man har i nätverken i portföljen (FB, Instagram, WhatsApp) är det naturligt att man trycker för detta. De demos som visades upp talar också för att här kan det verkligen hända grejer – inte bara inom förströelse/nöje och kommunikation, utan även inom service, utbildning, kundtjänst etc. Lägger man till Facebooks köp nyligen av MSQRD och de möjligheter som finns med Augmented reality och olika filter är det nästan så att tanken svindlar.

 

Mark glasögon

bild via TheVerge

Glasögon. Google Glass kom och gick, men Mark plockar upp tråden igen vad gäller att gå från klumpiga hjälmar till snygga glasögon, för att kunna flytta VR-upplevelsen från TV-rummer till något man har med sig hela dagen.

Artificiell Intelligens. Facebooks ”Applied Machine Learning” gäng presenterade hur man alltmer skapar lärande system för att optimera och förbättra Facebook-upplevelsen. Utöver att optimera feeden jobbar man med algoritmer för saker som att översätta poster till olika språk, läsa av bilder och skapa bildtexter samt auto-tagga personer i bilder och videos.

Allt detta sammantaget skapar en spännande och svindlande bild. Kombinationen virtuell verklighet, artificiell intelligens och automatiserade chat-botar samt filter och augmented reality ger enorma möjligheter. Samtidigt finns såklart risker med automatisering, med integritetsfrågor med mera.

 

Är det början på Skynet eller början på en vacker ny framtid? En sak är i alla fall klar, de kommande åren kommer bli riktigt riktigt spännande!!

 

Nyheterna från Facebook F8 komprimerat

Facebooks utvecklarkonferens F8 startade idag och allt därifrån kommer att stötas o blötas mycket framöver. Här kommer min extremt korta hissvariant.

Vad fick vi?

(null)

Stora visioner. Mark pratade om hur man nu inleder den tredje vågen i Facebooks utveckling. Den första var nätverket, den andra var produkter och nu skall Facebook utveckla teknologier

Kundtjänst-robotar. Nu kan företag skapa algoritmer som hanterar chat-interaktioner på Facebook. Ett stort steg mot framtida automatisering av allt mer innehåll..

Inloggningstjänster. Även den som inte vill använda Facebook Connect eller ens har ett FB-konto skall kunna (via mail eller telefonnummer) få en enkel inloggning till olika tjänster. Ett steg mot FBs ambition att bli världens personuppgifts-hub.

(null)

(null)

Ritningar på en kamera. Låter inte så sexigt men lär bli mest hajpade nyheten. För att säkerställa content till sin Oculus Rift-plattform (och till 360-video) släpper man en vass kamera för att spela in för VR. Eller man släpper ritningar, då FB inte har något intresse i att bli kameratillverkare.

Vad fick vi inte?

En sökmotor. Många hade spekulerat i att FB skulle ta steget och utmana Google men så blev inte fallet denna gång.

Summa summarum är det jäkligt spännande ambitioner från världens största kommunikationsföretag, där fokus ligger på persondata, VR och automatiserat content.

AdBlockers – inte bara unga män

 

Det kommer ofta rapporter som pekar på att användandet av adblockers i världen och i Sverige ökar. Dessa rapporter pekar också ofta på att unga män är mest benägna att ha adblockers. Efter dessa konstaterande brukar dock analysen sluta, vilket är lite tråkigt. Via Orvesto finns mycket matig data om adblockeranvändande vilket kan ge en mer nyanserad bild.

Här finns ett antal takeaways från Orversto 2015:3 – data som samlats in under hösten 2015 och känns tämligen fräsch. Låt oss börja med att titta på det alla andra tittar på; Kön och ålder.

 

Enligt Orvesto är 21% av alla svenskar 16-80 år användare av adblockers på någon av sina devices. För kvinnor är siffran 14%, och för män 27%. Så visst finns det en manlig övervikt, men nästan var sjunde kvinna har också en adblocker.

Vad gäller ålder är det som väntat de yngsta grupperna som är mest frekventa användare.

 

Adblocker ålder

Bland 16-24 åringar är det nästan varannan användare som har adblockers. 62% av alla adblockeranvändare 16-80 är under 34 år.

 

Sysselsättning adblocker

 

Vad gäller sysselsättning är det antagligen en följd av åldersdistributionen att Studerande är den grupp där blockers slagit igenom störst, medan pensionärer är minst frekvent. Samtidigt intressant för den som säljer utbildningsmaterial respektive seniorboenden på solkusten hur det ser olika ut i dessa grupper.

 

Adblocker utbildning

Något som balanserar nidbilden av adblocker-användaren som en tv-spelande chisätande tonårsgrabben är siffrorna kring utbildningsnivå; Adblockers används av 21% av de med högskoleutbildning. Totalt sett är nästan varannan adblockeranvändare i Sverige högskoleutbildad.

Adblocker inkomst

 

En fortsättning av det ser man i inkomstfördelningen. Visst är det vanligast bland de utan inkomst att ha adblocker, men även bland de som tjänar över 40 000 i månaden är det runt 18% som har adblocker. Geografiskt kan man konstatera att ju större stad, desto vanligare är det med adblockers, speciellt i kommuner med under 25 000 invånare är penetrationen lägre.

 

 

En intressant aspekt med Orvesto är ju detta med att de frågar folk hur intresserade de är av olika ämnen. I tabellen nedan ser man 5 intresseområden som kopplas till högt användande av blockers, och 5 som har lågt.

 

 

 

 

Högst andel
Spela Dataspel/Tv-Spel 47%
Datorer 34%
Äventyrssport 33%
Ny Teknik I  Vardagslivet 31%
Bild-/Ljudanläggningar 31%
Lägst andel
Trädgård 13%
Lösa Korsord/Sudoku 13%
Krukväxter 13%
Kungligheter 12%
Trav Och Galopp 11%

 

 

Sammanfattningvis är det svårare och svårare att sälja datasoel och hemelektronik via banners, medan växter, travkuponger och Hänt i Veckan verkar funka fortsatt fint.

 

 

Vad kan man då dra för slutsatser av allt detta? Här är några tankar från min sida;

 

  • Unga män är de mest frevkenta användarna av blockers, men det sprider sig även bland kvinnor och i alla ålderssegment
  • Även bland höginkomsttagare är det 18% som har adblockers
  • 43% av alla adblockeranvändare mellan 16 och 80 år har högskoleutbildning
  • Det skiljer sig mellan olika intressekategorier hur vanligt det är med blockers

 

Kort sagt stämmer bilden om unga män till viss del, men det finns helt klart möjlighet att nyansera den – det är långt ifrån enbart dem son använder blockers. Generellt sett är det bra för annonsörer att försöka använda tillgänglig data för att se hur mycket adblocker-problematiken påverkar just deras målgrupp.

Snapchats nya chat är en vinnare

 

 

snapchat chat

Snapchat uppdaterade sin chattfunktion 29 mars. Chat 2.0 ger mycket mer möjligheter att infoga bild, ljud och video i chatten, men följer också den allmänna trenden mot livekommunikation som vi sett i uppdateringar bland annat från Facebook på sistone: realtid är det nya svarta.

Det generella mottagandet är mycket positivt, utöver en roligare tjänst hoppas man att detta öppnar för mer seriösa användningsområden som kundtjänstfunktioner och rådgivning över Snapchat.

 

En sammanfattning av uppdateringarna i breda drag;

Stickers. Över 200 bilder och animationer kan ni läggas in i dina konversationer. Alla bilder är sökbara så du kan bara söka efter vilken känsla du vill uttrycka så dyker förslag på bilder upp.

Audio/Video Notes. Möjlighet att spela in en 10 sekunders film som omvandlas till en GIF och skickas till din vän, alternativt spela in en ljudfil. Tänkt att användas för att spela in reaktioner på vad som sägs.

image1

– Ljud- och videosamtal initieras även om man inte är igång med en chat. Ett område där alla verkar vilja konkurrera med gamla tjänsterna Skype eller Facebook Messenger (senast ut med detta var ju Slack). Snapchat låter dig också skicka bilder under pågående videosamtal, något som skulle kunna vara ett verktyg i de ovan nämnda kundtjänstambitionerna

 

I samband med detta uppdaterade man sina användarvillkor för att kunna ”anpassa annonserna de visar användare”. Det är ju ett finare uttryck för att kunna målgruppsstyra annonser, men icke desto mindre relevant för annonsörer.

 

Snapchat fick som sagt mycket positivt mottagande på detta. Fortfarande kan man tycka att mycket är mest lattjo för användare, kanske främst de yngre segmenten. Men ambitionerna kring att bli en service-och kundtjänstmotor känns riktigt spännande.

Snapchat fortsätter att bygga räckvidd och teknisk plattform, får de till övergången till mer sälj- och servicenära användningsområden blir det riktigt spännande.

Hacker-attackerna i helgen och journalistikens utsatthet

I helgen utsattes flera ledande svenska nyhetsmediers sajter för en så kallad DDOS-attack. Flera stora sajter, däribland Aftonbladet, låg nere i ett par timmar. Attacken riktades mot mediernas teknikleverantörer, bl.a. Basefarm.

Förutom en generellt stor uppmärksamhet gav händelsen ett par vidare svallvågor;

  1. Traditionella kanaler såg ett slags revansch – när internet ligger nere kan man ju trots allt fortfarande lyssna på Ekot i P1

 

  1. En diskussion uppstod om nyhetssajters värde i en sociala medie-era – bland annat Agnes Wold och Niclas Svensson munhöggs lite på Twitter  i frågan

 

  1. Regeringen kallade till sig medierna för en diskussion om framtida säkerhet.

 

Utifrån detta finns det ett par saker att reflektera över.

 

Mediernas sårbarhet i det digitala. Som mediekonsument är det enkelt att få bilden att digitala kanaler är allomstädes närvarande och omöjliga att rucka på. Visst kan TV-sändningar försvinna under en viktig hockeymatch, och tidningen kanske inte kommer om det är snökaos – men man kan ju alltid ta fram mobilen och kolla lite nyheter där. Attacken visar att det antagandet är naivt och innebär en potentiell sårbarhet. Lite som hur vi ger oss ut i skogen utan kartor i förvissningen att Google Maps i mobilen alltid kommer funka.

 

Beroende av plattform. Detta är naturligtvis en av sakerna regeringen kommer diskutera med mediehusen, hur beroende man är av enskilda leverantörer som Basefarm och vad man kan ha för backuplösningar. En annan intressant aspekt är naturligtvis när man pratar om moderna mediehus som finns på flera digitala plattformar, inklusive sociala medier.  Intressant att sätta i relation till exempelvis KIT som har sin närvaro främst på FB. FB känns ju större och tryggare, men tänk om de skulle gå ner? Dessutom innebär ju valet av FB som plattform ett annat mått av anpassning än att ha en egen sajt.

 

Vad väljer konsumenterna för alternativ? Naturligtvis vore det extremt intressant att ha data på trafik till Facebook och Twitter, samt lyssnings- och tittarmönster på radio och TV-nyheter. Tyvärr har vi inte den datan. Man kan titta på Google Trends för perioden och då ser man att google-trafik växer för både Aftonbladet, Expressen och SVT under lördagskvällen.

Screen Shot 2016-03-21 at 13.14.08

 

Kortsiktigt vs långsiktigt och journalistik. Här är en av de viktigare reflektionerna tycker jag. På kort sikt kan konsumenter hitta alternativ till etablerade nyhetskällor. De kan via Google, Twitter och Facebook söka andra källor än Aftonbladet eller SvD. Det är något unikt för den digitala arenan, hur nyhetsmedia är konkurrensutsatta av alla möjliga kanaler med varierande nivå av professionalism, integritet och varierande typ av ideologi. Man kan välja bort nyhetsmedier i det enskilda tillfället men jag anser nog att över tid behövs kvalitetsjournalistik – och då måste den finansieras på något sätt. Det uppenbart ironiska uttalandet från Agnes Wold pekar på en viktig insikt;  även om vi sprider ut vår mediekonsumtion på allt fler kanaler så är det viktigt att den tårtbit som är oberoende journalistik har en stabil ekonomisk och teknisk/systemmässig grund.

Attacken i helgen är skrämmande, men också en intressant väckarklocka. Vidare diskussion lär följa.