Google Home kan bli riktigt stort

Google presenterade just Google Home, deras lösning på att föra in röststyrning och internets all information i hemmet. Det är ett svar på Amazons Echo som kom för ett tag sedan. Amazon har ju varit flitiga i att experimentera med det uppkopplade hemmet bl.a. med den uppkopplade knappen Dash
Men när Google nu ger sig in i kampen lär Amazon få se sitt försprång utraderat. 
Anledningen är att Amazon som e-handelsplattform har ett smalare fokus än Google. Skall man ha en enda röststyrd högtalare hemma som kopplar upp mot hela världens internet är det mer rimligt att skaffa en från världens sökmotor än från ett Tradera på steroider. Visserligen har Amazon knutit till sig bra mertjänster som taxibeställningar via Uber, men vi kan nog ändå anta att när Google Home kommer lär den vara ännu mer mångsidig.

http://youtu.be/UHJ0uOPs4s0

P.S. Självklart följs den här nyheten av rykten om att Apple har något liknande på gång.. 

Facebook – contentdistributör eller världens mäktigaste medieföretag?

Screen Shot 2016-05-11 at 20.44.10

Det här med hur allt inom media växer samman i en digital och uppkopplat värld blir alltmer intressant, och berör både demokrati, maktbalans och konkurrens.

Tydligt är att makt och intäkter har flyttats från producenter (publicister) till digitala kanalägare som Facebook och Google. När kontrollen över våra nyhetsflöden flyttar allt längre ifrån oss blir det potentiell allt svårare med kontroll och insyn (vilket jag även berört tidigare) .

Nyligen anmärkte konservativa medier i USA att deras nyheter värderades lägre än de liberala motparternas på Facebooks ”trending topics”. Detta  i sig är såklart fantastiskt anmärkningsvärt: Facebook är så stort och allomfattande, att om det inte finns en objektiv algoritm i det ledet blir de potentiella konsekvenserna enorma. Tänk om man skulle dra sig lite lätt åt främlingsfientliga hållet istället för åt liberala? Tänk om man skulle börja plocka bort kritiska artiklar om de större annonsörerna. I dagsläget ser man kanske inga större problem (om man inte är amerikansk konservativ) men den stora koncentrationen av makt kan skapa problem.

En intressant följd av detta var att Facebook responderade genom att berätta mer om hur urvalet av ”trending topics” gick till. Det visade sig då att arbetet är mycket mer manuellt och mycket mindre algoritm-styrt än man tidigare gissat.

Facebooks makt blir ännu tydligare om man lägger till det faktum att 43% av respondenterna i en amerikansk studie säger att de inte har koll på vem som är avsändaren till content de läser i sociala media Det innebär att nästan hälften av användarena inte gör någon nyhetsvärdering beroende på om nyheten kommer från Aftonbladet, Expressen eller Avpixlat, utan köper det rakt upp och ner.

 

Debattinlägget Dear Facebook, you’re a media company now. Start acting like one på Mashable är klart läsvärt och pekar på något mycket intressant i detta. Facebook vill inte definiera sig som ett medie-företag utan som ett teknikföretag – men eftersom hur man kurerar Facebook-flödet påverkar människors omvärldsbild blir man ändå ett medieföretag av något slag.

 

Skall man jämföra Facebook med Aftonbladet och Buzzfeed eller med Telia och Bahnhof? Kanske behöver man inte gå hela vägen till att ha en svensk ansvarig utgivare, men en ökad transparens kring det redaktörsarbete som de facto görs vore helt klart relevant.

Tankar kring digitalisering och ekonomisk politik

Den här bloggen blandar lite högt och lågt. Detta inlägg är lite mastigt, och utgör en kommentar på en debattartikel i Dagens Nyheter från den 8/5.

 

Screen Shot 2016-05-11 at 20.44.10
People vector designed by Pressfoto – Freepik.com
Det digitala paradigmskiftet kräver ny ekonomisk politik” skriver Stefan Fölster och Anna Felländer på DN Debatt. Digitaliseringen är omvälvande för Sverige, och kan innebära stora möjligheter och potentiellt hot. Att politiker behöver följa med i utvecklingen för att proaktivt kunna understödja en positiv utveckling är klart. Men jag kan tycka att argumentationen bör fokuseras annorlunda. Att koppla mediepolitik till problematiken, och att prata mer om möjligheter än om fel i statistik, tror jag ger en mer produktiv väg framåt.

Att effektiviseringar från ny mobil teknik inte syns fullt ut i BNP kan ju vara en problematik, såsom Fölser och Felländer anför. De verkar själva försöka påvisa en brist på enhetlig statistik genom sitt märkligt slumpmässiga utplock av statistik från Nordikom, siffror om mobilbeteende från UK från 2014 och egna antaganden om effektiviteten under bussresor. Jag tror ändå att en mer strukturerad genomlysning av de informationskällor som finns, exempelvis kombinationen Nordikom med Svenskarna och internet, TNS Sifo samt E-handelsbarometern, kan ge en ganska bra överblick. Den samlade bilden kring möjligheter och utmaningar framstår då som ganska klar, mer om det senare.

Det andra huvudpunkten hos Fölser och Felländer , att beskattning och inkomstutjämning försvåras av den allt mer globala tillvaron, har jag svårt att se som en problematik som drabbar den digitala delen v ekonomin speciellt hårt. Det är en utmaning, men en generell sådan som inte specifikt bör vidhäftas det digitala området.

 

Medan jag håller med om att vi behöver anpassa den ekonomiska politiken efter digitaliseringen ser jag utifrån den samlade data som finns tillgänglig tre helt andra fokusområden;

Mediepolitik och demokratifrågan. Svenska publicister tappade i intäkter när mediekonsumtionen flyttade från tidning och tv till dator och mobil. Bannern var svårare att ta betalt för än halvsidan eller tv-spoten (jämför t.ex. IRM och Orvesto). Samtidigt sker ett maktskifte från publicister likt Bonnier och Schibsted till plattformsägare som Facebook och Google. Den utvecklingen innebär ett potentiellt problem för den granskande journalistikens förutsättningar som bör beredas uppmärksamhet i ekonomisk och övrig politik

Innovationsklimat. Digitala möjligheter har givit Sverige framgångssagor såsom Spotify, Klarna och Minecraft. Att fortsätta stödja förutsättningarna för digitalt entreprenörsskap, hela vägen från utbildningsväsende till bostads- och beskattningspolitik är oerhört viktigt. EU-kommissionens IT-index för 2016 är Sverige det enda EU-land som tappar i ranking vilket visar på vikten av dessa insatser.

Mobilt omställningsstöd. Den tydligaste trenden de senaste året har varit den snabba förflyttningen från desktop internet till mobilt internet. Idag tillbringar svenskar mer tid på internet via mobila enheter än via datorer (Orvesto konsument 2015). Samtidigt säger 37% av svenska detaljister att de inte har någon mobilanpassad sajt(e-handelsbarometern 2015). Som digitalt ledande land är detta ett område dör vi riskerar att halka efter. Här bör finnas politiskt stöd för den mobila transformationen för företag och myndigheter.

 

Sammanfattningsvis finns det alla anledning att se över både ekonomisk politik och mandatet till Digitaliseringskommissionen för att hålla Sverige konkurrenskraftigt i en digital framtid. Jag har dock svårt att se att statistik och beskattningsfrågor är det mest prioriterade områdena för detta arbete.

 

 

Cross-device för åttaåringar

I AdAges utmärkta serie Explain It like I’m Eight  låter man en åttaåring pedagogiskt reda ut begrepp inom digital marknadsföring. Andra säsongen har börjat publiceras nu, och inleddes starkt med ett fint litet klipp om Cross-screen marketing.

Screen Shot 2016-05-10 at 14.06.00

En favorit från första säsongen var annars Audience Tagreting..

Screen Shot 2016-05-10 at 14.14.13

 

Om Telia och nätneutraliteten

telia bild

 

Härom veckan gick Telia ut med en kampanj där trafik till vissa sociala medier och tjänster är gratis, medan övrig surf kostar som vanligt. Kampanjen är i grunden behjärtansvärd – det handlar om att den som säger nej till näthat ska få gratis tillgång till sociala medier – men den väljer ut bara en handfull kanaler och ger dem fri bandbredd. Detta har väckt stor upprördhet och idag (3/5) skriver en bred front av svenska publicister ett kritiskt debattinlägg. Deras argument är naturligtvis att detta ger upphov till orättvis konkurrensfördel för Facebook relativt Aftonbladet.

 

I ljuset av detta kan det vara intressant att utforska det här med nätneutralitet relativt ett integrerat digitalt landskap.

 

I grunden är det här med att nätverksoperatörer ger vissa aktörer fördelar inget nytt under solen – Google, Netflix och Facebook har köpt förtur i bandbredden i USA av Comcast. Tre gav i sin senaste kampanj förtur för vissa streamingtjänster . Facebook försöker bygga drönar-nätverk i Indien där Facebook är fritt att surfa på. Men det kan ändå ses som intressant och värt att diskutera när en stor aktör som Telia börjar titta på detta för svenska marknaden.

 

Den här sammanblandningen och korsbefruktningen tror jag har att göra med två pågående trender.

 

För det första hur digitala utvecklingen blandar ihop begreppen mellan innehållsskapare, kanalägare och konsumenter. Plattformar blir publicister, konsumenter blir content creators, samtidigt som Candy Crush börjar konkurrera om samma skärmtid som DN och Snapchat.

 

Samtidigt ser vi en utveckling där man allt mer vill använda sin produkt och sin tjänst som en del av marknadsföringen. Man vill integrera köpt reklam och tjänsterbjudande för att kunna skapa diffrentiering och en mer fördjupad 360-upplevelse över köpta ägda och förtjänade kanaler (t.ex. Telias integration och sampaketering med Spotify som man dragit mycket på i reklam på sistone).

 

Detta är en spännande utveckling för annonsörer som kan innebära spännande integrerade plattformsöverskridande lösningar. I SXSW-kretsat pratar man om ”everybody wants to be an of”– detta ”of” varande det operativa ordet i alla nya ideer 2016; The Uber of Marketing, the AirBnb of fast food, The Tinder of Recruitment etc etc. Man vill inte bara göra reklam, utan skapa nya lösningar som innefattar både reklam och tjänst.

 

Samtidigt blir det andra följdverkningar av denna utveckling, inte minst en förflyttning av makt. Tidigare kunde en stor del av allt innehåll som skapades i världen kopplas till en professionell aktör som skapade detta innehåll för en specifik kanal och därmed kunde ta betalt för detta innehåll. Numera blandas allt ihop – makt har helt klart flyttats från innehållsskapare till plattformsägare.

 

Kort sagt blir detta komplicerat i relation till nätneutraliteten – tanken om att internet skall vara ett verktyg för demokratin, fritt från särbehandling av kommersiella eller politiska intressen.

 

Digitaliseringens möjligheter vs jounalistikens förutsättningar. Möjligheter i integrerade system vs demokratifrågor. Telias kampanj ger helt klart upphov till en intressant och relevant diskussion.