Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag27.02.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nils Andersson Wimby

Nils Andersson Wimby är byråchef på Isobar Sverige och skriver om det alltmer komplexa landskapet som marknadschefer och marknadsförare behöver orientera sig efter.


Publicerad 19 Januari 2018

Sociala medier och valåret 2018

 

En mycket intressant studie har just släppts från institutionen för Journalistik vid Göteborgs universitet. Forskarna Adam Shehata och Jesper Strömbäck har undersökt hur väl informerad du blir om politik beroende på vilka kanaler du använder för informationsinhämtning. Den grundläggande slutsatsen är denna:

 

De som använder sociala medier som främsta informationskälla får sämre koll på vad som händer politiskt i samhället.

 

Detta tycker jag är intressant it ett antal olika kontexter

  1. Vi använder sociala medier för informationsinhämtning i allt större grad.

 

Detta visar studien i sig själv (se graf ovan). Där syns tydligt hur sociala medier mellan 2014 och 2016 tagit för sig på bekostnad av främst print-media.

Trenden valideras också av olika studier av källor som Svenskarna och internet (van), KIA index – och även av medierna själva  .

2. Mediers fokus på Facebook som trafik- och intäktskälla

Sociala medier (främst Facebook) har på sistone varit en sådan viktig del av mediernas trafik att det blivit något de fokuserat på för att bibehålla räckvidd.  Nyhetsmedier ser såklart hur konsumenter förflyttar allt mer av sin tid till sociala kanaler, och ser det som nödvändigt att följa med dit för att vara relevanta och kunna behålla publik och annonsintäkter. En förlängd effekt blir ju då att man anpassar sig till sociala mediers algoritmer, läsmiljöer och format. Här blir ju en utmaning i att hålla en balans: anpassning efter mediekanalen, utan att underkasta sig de egenskaper hos kanalen som är dåliga på att förmedla politisk information. I korta ordalag – se till att få räckvidd på Facebook utan att snuttifiera de nyheter du vill förmedla.

3. Sociala mediers utsatthet för desinformation

På samma sätt som sociala medier är fantastiskt demokratiska – all världens påverkare, annonsörer, vänner och grupper tävlar om samma flöde på liknande villkor – är de också öppna för oseriös påverkan. Detta illustreras naturligtvis i hög grad av det senaste amerikanska valet och den påverkan som Ryssland verkar ha haft där. Jag har tidigare skrivit om DN:s artikel om trollfabriker, där makedonska ungdomar sprider desinformation och skapar polarisering i syfte att driva annonsintäkter.  Det framkommer nu även rapporter om påverkan av det tyska valet här i höst (läs gärna SVT:s fina sammanfattning av vad som har hänt kring påverkan av val under senare år)

4. Den framtida utvecklingen och tilltron till nyheter

I förlängningen riskerar dessa trender att skapa ett minskat förtroende för medier. De skallrop om “Fake News” och ”Biased Mainstream Media” som spridit sig i USA riskerar att sprida sig till Sverige. Vi ser redan nu från internationella studier hur unga blir allt mer skeptiska till nyhetsmedier i allmänhet.

Sammanfattningsvis finns det en utmaning för nyhetsmedier och för samhället i stort. Att svenskar flyttar sin mediekonsumtion till digitala och sociala kanaler är en verklighet, men i nuläget kan de inte tillgodogöra sig politisk information i de kanalerna.  Går det att skapa informativt innehåll som samtidigt fångar uppmärksamhet i en myriad av innehåll på sociala medier, eller behöver publicister hitta sätt att stärka kanalerna bredvid de sociala medierna?

Detta är en väldigt spännande/skrämmande utveckling inte minst med tanke på att vi har valår i Sverige. Jag tror att vi morgonen den 10 september kommer vakna upp efter ett val som sett annorlunda ut än något val tidigare i Sverige. Framtiden får utvisa exakt på vilket sätt.

Dela blogginlägget:

Mer från Nils Andersson Wimby

Till bloggen >

Förutfattade meningar

I can’t believe it’s another SAS reklamfilm blog post. Nåja, tänkte ta detta kortfattat. Många har analyserat varför SAS-reklamen är ett misslyckande.  Några (färre) har analyserat varför den är lyckad.  Detta vet vi: 11 000 Sverigevänner,...

14 Februari 2020

Värderingarna och reklamen

Ibland pratar jag om framtiden med min sexåriga dotter. När dessa samtal kommer in på det här med familj säger hon ibland: – Jag undrar hur den killen eller tjejen jag...

12 Februari 2020

List-listan för 2019

List-listan O-er-hört många listor över de viktigaste händelserna inom reklam/kommunikation/digitalt/media sammanställs i detta nu världen över. I ett utslag av megalomani och lättja tänkte jag strunta i att skapa en...

19 December 2019