Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Nils Andersson Wimby


Publicerad 8 Augusti 2019

Värdelös kreativitet?

Creativity, the ability to make or otherwise bring into existence something new, whether a new solution to a problem, a new method or device, or a new artistic object or form. www.britannica.com

Kreativ kommunikation engagerar, sysselsätter och betalar lönen för många i vår branch. Vi hyllar och dissar, har prisutdelningar och skapar FB-grupper dör att dryfta vad som är bra kreativ reklam. Men skapar kreativiteten egentligen något värde? Låt oss gräva lite i frågan..

Vad är problemet?

Den stora frågan är om effektiviteten i reklam har försvunnit. Diskussionen har funnits ett tag men har verkligen tagit fart efter en ny studie av Peter Field, ”The Crisis in Creative Effectiveness”.  Studien går ut på att korsköra data kring företags marknadsprestanda från PIA Effectiveness Awards (marknadsandel, varumärkesstyrka, lönsamhet etc) med data kring hur framgångsrika företag är i reklamtävlingar från WARC Rankings (Cannes Lions, Clio, D&AD etc). Studien täcker 600 case mellan 1996 och 2018 och resultaten i den är nedslående. Prisvinnande kampanjer 2018 ger mindre effektivitet än någonsin under studiens 24 år på marknaden och de har nu ingen fördel jämfört med icke prisvinnande kampanjer. Kort sagt, tidigare kunde man koppla ett Cannes Lions till att annonsören skulle gå bra men nu ser man inte den korrelationen längre.

Diskussionen har också varit närvarande i Sverige. Dels ur ett slags allmänt ”visst är reklamen tråkigare idag än för 10 år sedan”-perspektiv, men också kopplat till kreativa byråers lönsamhet. Argumentet där är att om kreativa byråer inte längre kan få gehör för värdet av sin kreativitet, kommer deras omsättning och lönsamhet att dala (se exempelvis nedgången på sistone för Honesty som varit erkänt starka på att bygga kreativa bärande koncept).

Stämmer det verkligen?

I min mening finns det en del att fundera över kring studien, även reklamprofilen Mark Ritson har visat på ett par frågetecken kring Binet & Fields forskning generellt. Främst handlar dessa frågetecken om två områden

Korrelation vs kausalitet? Studien jämför två uppsättningar data (framgång i marknaden och vinst av kreativa priser) och konstaterar att sambandet har blivit svagare. Men bara för att det funnits ett samband behöver det ju inte nödvändigtvis vara ett orsakssamband. Ger prisvinnande reklam kommersiell framgång eller är det företag som är inne i ett ”flow” av kommersiell framgång som tar sig råd att satsa på kreativ reklam? Eller finns det utomstående faktorer (distribution/lagstiftning/konjunktur) som ligger bakom påverkan?

Urval Både de kampanjer som skickas in till IPA Effectiveness Awards och till de större reklamtävlingarna har ju gått igenom ett urval. Det kostar i både tid och pengar att skicka in bidrag till tävlingar, en del företag tävlar inte av principiella skäl. Är de kampanjer som finns med i tävlingar representativa för marknaden i stort? Vissa (exempelvis Rory Sutherland) anser också att tävlingar blivit mer av en arena där byråer försöker imponera på resten av branchen, än faktiska tävlingar för effektiva kampanjer.

 

Överlag skulle jag nog ändå säga att Peter Field-studien är så pass stor och trenden så pass tydlig att den inte går att förneka. Jag tror också att man kan hitta små indikationer i andra datapunkter som stödjer den. Se till exempel TGI:s brittiska enkät där man frågat konsumenter om de tycker reklam på TV är lika rolig som själva programmen;

 

Vad är orsaken?

Det finns såklart en mängd bidragande orsaker men de flesta har sin grund i problematiken kring kortsiktighet vs långsiktighet. Diskussionen om detta kommer ursprungligen från Binet & Fields studie ”The Long and the Short of it”. Där visar man att kommunikation som baseras på kortsiktiga KPIer (försäljning, awareness, digitalt engagemang) över tid blir helt väsensskild från kommunikation som bygger på långsiktiga KPIer (marknadsandel, prispremium etc). De har också visat att företag på senare tid fokuserar allt för mycket på insatser som riktas mot kortsiktiga mål.

Det framgår också att allt fler bidrag som vinner priser i tävlingar får sina priser baserat på inskickade resultat som sträcker sig över mindre än 6 månader. (intressant exempel är Volvo Cars E.V.A. kampanj. Den är troligtvis ganska bra på att bygga långsiktigt värde. Både logga och bil syns tydligt i filmen. Den har gått i breda räckviddskanaler. Den är i linje med målgrupp och långsiktigt varumärkeslöfte kring säkerhet. Men casefilmen trycker på KPIer som Social media views och PR-värde)

Vad kan då vara underliggande anledningar till det här kortsiktiga fokuset?

Det finns allt fler kortsiktiga KPI:er. Digitalisering har ökat mängden kortsiktiga KPI:er man kan titta på, medan de långsiktiga är ganska konstanta. Då blir det enklare att titta på den data som är riklig, realtidsuppdaterad och ofta gratis

Snabba karriärer. Marknadschefer sägs vara de i ledningsgrupper som byter jobb oftast. Sitter man bara på plats 3 år och vill hinna genomföra något som visar tydligt resultat, då är det klart enklare med kortsiktiga projekt

Kort uppmärksamhet. En personlig hypotes: i en samtid där vi förväntar oss allt snabbare information, uppdateringar och nyheter, blir vi kanske då också otåligare i att kampanjer vi bedömer i tävlingar skall vara nya innovativa och fräscha? Ett konsekvent, strategiskt genomfört och långsiktigt kampanjarbete riskerar kanske att kännas gammalt redan när det hamnar hos juryn?

Vad kan man göra åt det?

Det här blir ju i grunden ett tvådelat svar: Först och främst hur skapar vi bättre reklam som bygger värde. Men sen också hur ser vi till att belöna och uppmärksamma bra reklam på ett bättre sätt, i tävlingar inte minst. 

Tittar vi på den första delen så finns det mängder av intressant litteratur, från Binet & Field till Byron Sharp och Mark Ritson. Sätt strategi innan taktik. Håll nere antalet målsättningar. Var distinkt och konsekvent.  (jag har försökt samla en del intressanta tankar i en broschyr som finns till nedladdning här ).

Bland alla dessa idéer tycker jag det kan vara intressant att lyfta Jenni Romaniuk som har ett bra tänk kring hur man använder brand assets just för att knyta ihop olika kampanjer och kanaler för att bygga synergier och värde över tid.

Det saknas inte fakta och argument som understödjer ett mer långsiktigt tänk överlag eller som understödjer att man rollsätter olika kampanjinsatser mot olika syften och håller isär äpplen och päron. Det svåra verkar vara att få det att fungera i praktiken. Här känns det dock som att vi nu är inne lite i en trend där de här ämnena debatteras allt mer, vilket förhoppningsvis kan skapa genomslag ända upp på CMO-nivå.

När det gäller tävlingars relevans och hur vi ser till att uppmärksamma rätt saker föreslår Peter Field i sin studie att man bör skapa två separata discipliner: Priser för kortsiktiga insatser och långsiktiga bör hållas isär. Det är en intressant tanke. Svenska 100-wattaren belönar ju ”Långsiktig Varumärkesvård” (som en av totalt tio kategorier). Den typen av priser blir kanske mer planning-drivna än kreatörs-drivna. Mer strategi än hantverk. Mer modeller och siffror än hantverk och storslagenhet. Man får bara hoppas att vi är en branch som har långsiktighet och tålamod att sitta igenom de kategorierna. Det skulle antagligen vara mycket lärorikt.

Dela blogginlägget:

Mer från Nils Andersson Wimby

Till bloggen >

The CMO Mandate Paradox

A lot of discussion in recent years has been around too much allocation of comms spend going towards tactical and digital activities. While some point to the lobbying muscle of...

20 November 2019

Lemon – hur reklamen tappade sin kreativa sötma

Att tänka holistiskt och emotionellt, att bygga en dramaturgi, väcka känslor och locka till skratt, det är saker som man relaterar till höger hjärnhalva. En ny studie visar att den...

16 Oktober 2019

Brando, påfåglar och reklamtävlingens nya nytta

Jag tror starkt på att utforma en strategi innan det taktiska arbetet tar vid. Först skriver du ett manus, sedan rollbesätter du. Så innan du undersöker vilken ny teknik du...

4 Oktober 2019