Dela sidan:

Höstens viktigaste content-strategi i sociala medier

Sociala medier-strategi höst 2019

I min vardag guidar jag många tongivande varumärken inom digitalt ägarskap. Hur man ständigt förnyar sig och håller sig aktuell i sociala medier, är en ständig utmaning för alla; från det internationella företaget till privatpersonen och influencers. Har du en strategi som stärker dig in på 20-talets konkurrensutsatta karta? Här listar jag höstens 3 viktigaste strategier att ha med i er sociala medier-kalender.

Transparens

Fräna sägningar och flådiga förpackningar må ha varit 10-talets vinnande melodi under en period där (till ytan) flashiga företag som Apple, Facebook, Sonos, Volvo, Alibaba, Daniel Wellington och Tesla knaprat marknadsandelar och skapat buzz. Men de senaste två åren har flertalet sociala rörelser börjat sätta ljus och syna företag (läs: Facebook) och offentliga personer (läs: #metoo). Frågan som ställs: Vad sker här bakom kulisserna? Är det rent spel hela vägen?

Som digitaliser och marknadsförare i en social ålder mäts vi oftast på datan. Skapar vi engagemang, ökar vi följarbasen och uppnår vi önskad räckvidd. Men ack som motsägelsefulla dessa tre parametrar ofta kan vara. Engagemang handlar ju om att väcka känslor och träffa rätt. Öka följare handlar numera ofta om antingen genuin kärlek till någon/något (läs: Greta Thunberg eller Pride), men mer ofta om ”ge något, få något” (läs: följardrivande kampanjer i form av tävlingar, lockelser och digitala mutor).

Tips:

Syna era egna inlägg redan på planeringsnivå. Testkör dem internt, bland vänner och utvalda testgrupper. Framför allt testkör materialet för människor utanför er egen sfär. Hur uppfattas dessa poster ur ett annat perspektiv? Uppfattar alla verkligen ”glimten i ögat-känslan” eller riskerar det att bli pajigt? Målgruppen vill bara veta två saker; är ni genuina i era sägningar och gör ni affärer på ett juste sätt?

 

Social hållbarhet

Okej så ni har en miljöpolicy på plats och ni kämpar redan med att balansera ekonomisk tillväxt (= konsumtion) och hållbarhetstänk. Ni är knappast ensamma om det. Vågen av grönekonomisk retorik rimmar inte alltid så bra när det faktiskt finns aktörer och personer som har ett hållbarhetstänk på riktigt. Och ibland frågar man sig om två ord som hållbar och profit nånsin kommer att trovärdigt dela samma podium?

Men det här är givetvis inget att fnysa åt och därför värmer det å se att företag numera har större fokus än någonsin på dessa miljöfrågor. Hållbar produktion, hållbara strategier men också social hållbarhet – internt liksom ute i världen. Aldrig förr har det varit så viktigt att företag också speglar dagens mångkulturella samhälle. Jag har även tidigare bloggat om nytänkande företag som Nent som introducerar nytänkande tjänster som ”Head of Diversity and Inclusion”.

Tips:

Vilka människor får synas i ert visuella marknadsföringsmaterial? Visar ni bredd eller riskerar ni tilltala endast en homogen grupp människor? Det gäller modeller i reklam, medarbetare som ni frontar men framför allt gäller det verkligheten. Hur ser det ut i styrelserummet? Jämställt? Hur ser det ut i ledningsgruppen? Diversifierat? Mångfald fastnar ofta i etnicitet men det handlar lika mycket om bakgrund, utbildningsprofil och kunskap. Koppla det sen till inflytande och makt. Det gäller att denna bredd syns i alla beslutsfattarrum på hela företaget.

 

Slow Social

På 80-talet pratade vi om Slow Food-trenden. Reality-formatet i TV gjorde intåg i våra vardagsrum runt millennieskiftet. Föga anade vi under smarttelefonens barndom att detta inbromsande sätt att konsumera vår omgivning skulle prägla även 20-talets entré.

Tada – Slow Social är här och sociala medier-giganter som Facebook och Twitter har inte bara lyft foten från gasen. De anammar nu en betydligt försiktigare trend. Mark Zuckerberg stod på en Facebook-konferens så sent som i juni och berättade om att ”The Future is Private”. Samtidigt ville bolaget introducera sömlösa surflösningar mellan tex Facebook, Instagram och Whatsapp. Denna interoperabilitet (möjligheten för olika system att ”prata” med varandra) har bolaget redan fått revidera eftersom kritiken varit massiv kring hur även data, personuppgifter och integritet kan missgynnas.

Samtidigt som Twitter förbjuder politisk reklam och Whatsapp begränsar antalet vidarebefordringar av meddelanden, går vi in i en ny era där kvalitet trumfar kvalitet. Instagrams test med att dölja ”likes” är ännu ett exempel på denna rörelse som uppmuntrar oss att åter fokusera på innehållet och inte lika mycket på surret runtomkring.

Tips:

Öronmärk vissa content-delar i er sociala medier-kalender som ska resonera mer med denna kvalitetstrend, snarare än like-lystnad. Inom journalistiken kallar vi dessa artiklar ”evergreens”, innehåll som har lång livstid och ett ämne som inte är alltför bundet till här och nu. Dessutom blir dessa artiklar mer sökbara och har en självklar del i er SEM-strategi.

Dela sidan:

Här är landets 7 mest hypade internship-jobb

Internship Sverige höst 2019

Vadå lågkonjunktur? Tittar man på den mängd tjänster och jobb som svenska företag utlyser för tillfället kan man inte ana annat än goda tider. Överallt rekryteras det och jag har noggrant  följt den växande internship-marknaden. Här har jag listat de mest intressanta rekryteringarna för tillfället – 7 exempel på företag som har en tidsenlig strategi för hur man attraherar ny talang.

Många är företagen som insett fördelarna med att värva ung (och kanske ny) kompetens via praktikplatser. Unga svenskar utbildar ju sig som aldrig förr och konkurrensen är benhård för att få komma in på några av landets mest hypade företag.

Här har jag listat 7 grymma tips till dig som söker internship-plats (eller känner nån som letar). Även om man själv redan är ute på arbetsmarknaden kan nedan lista vara en hint om vilka företag som boomar och rekryterar (mer än bara internship-tjänster) just nu.

Jobbar man med rekrytering och HR-frågor är nedan lista en bra guide till hur några av Sveriges snabbast växande arbetsplatser jobbar med att attrahera rätt människor.

1. Amazon Web Services (AWS)

Account Management

Få har missat nyheten att en av världens största techjättar är på intåg i Sverige. För tillfället har de 53 lediga tjänster i Sverige. Att praktisera på en ny tillväxtmarknad för en IT-jätte som Amazon kan inte betyda annat än möjligheter, både i och utanför Sverige.

 

2. King

Level Design Intern

Gamers, designnördar och UX-fantatiker se hit! Låter som ett drömjobb att jobba för en världsledande spelutvecklare som dessutom bara växer. Just nu 33 lediga tjänster.

 

3. Acne Studios

Digital Creative Internship

Acne söker nån som vill jobba med mode, e-commerce och digital design – dessutom för Sveriges mest hypade modehus. Snacka om ett internship som tickar många boxar för tagens urbana tjejer och killar.

 

4. Volvo Cars

Internship Brand Design

Här blir man en del av Volvos interna designteam, ett gäng som är med och sätter agendan för morgondagens världsomspännande bilmarknad. Tveklöst ett högaktuellt segment där transport och utsläppsfrågan är ett brinnande hett ämne just nu.

 

5. NA-KD

Studio Internship

Kanske har en av de mest hypade e-handelsplattformarna inom mode använt fel kanal för sin rekrytering? På LinkedIn har annonsen ( i skrivande stund) än så länge 0 sökande efter 5 dagars publicering. Den nyöppnade butiken i Mall of Scandinavia hade ju en ringlande lång kö vid invigningen tidigare i somras. Hypfaktorn för företaget är 10 av 10 men få har ännu funnit denna intressanta praktikplats. Desto större möjligheter för dig som söker.

 

6. Klarna

Internship Data Science

Som en av de mest omtalade (och snabbast växande) svenska it-bolagen jobbar givetvis även Klarna hårt på att attrahera rätt typ av talang via internship. I skrivande stund har tjänsten 39 sökanden.

 

7. J.Linedeberg

Marketing Intern

Den här praktikplatsen ger en insikt på ett svenskt modeföretag och hur de jobbar på global nivå. För den som siktar på en karriär inom marknadsföring och kanske mode blir ju tjänsten extra intressant eftersom det handlar om ett internationellt perspektiv.

 

Och här vill unga svenskar helst jobba:

1. Google
2. Ikea
3. Spotify
4. Tesla
5. Microsoft
6. Apple
7. Dice
8. Volvo
9. Ica
10. Tetra pak

(Computer Sweden/Academic Work, aug 2018)

 

Källa: LinkedIn & Computer Sweden

Dela sidan:

ICA driver den nya content-trenden: socialt mod

För två år sedan kom jag i kontakt med ICA-handlarnas Förbund som berättade om sitt nya initiativ ”Lokala avvikelser kan förekomma”. Det var starten på ett 2 år långt samarbete. Lite anade jag då att det bara var början på en trend om socialt mod som just nu präglar en hel reklambransch. Och föga förvånande, det är en trend som just nu skapar bäst läseffekt hos mottagarna.

Content har gått ifrån att vara ”king” till att vara ”bling bling”. En accessoar som varumärken gillar att skylta med. En smaksättare som lyfter produkter från mediokra till intressanta. Alla drömmer om content som har ädla förtecken och hör hemma på den allra finaste gatan. Men i själva verket har content blivit urvattnat, highstreet och ibland till och med tacky.

Nej, alla har inte en bra story i sig och alla stories ska inte berättas av varumärken. Så därför blir det extra spännande när varumärken som ICA faktiskt har ett par riktigt bra stories att berätta. Ja, ett helt artilleri genuina vardagsskildringar visade det sig.

I centrum för dessa berättelser finns några av alla de 1500 ICA-handlare som finns i runtom i Sverige. I deras butik, i samhället där de verkar, bland människorna de anställer ploppade den ena storyn upp efter den andra. De samlades i en bok, en snygg och färgstark coffeetable-bok som såg dagens ljus våren 2018. Det handlade om vardagshjältar, medmänsklighet och lokalt entreprenörskap.

Förra sommaren blev boken, som är starkt präglad av fotojournalistik från flertalet svenska fotografer, en egen fotoutställning. Från Kulturhuset i Stockholm till Visby under Almedalsveckan visades dessa starkt dokumentativa och skildrande fotografier upp för allmänheten.

”Lokala avvikelser” har givetvis också gjort digitala avtryck och det var där jag och mitt team kom in i bilden. Först i en rikstäckande native-kampanj i svensk lokalmedia och nu även i ett eget konto på Instagram med samma namn. Lokalt entreprenörskap och samhällsengagemang tycks gå hem, inte bara ute i stugorna, utan i folks digitala hjärtan.

I ”Lokala avvikelser” skildras flera lokala ICA-handlare och hur de påverkar samhällena där de verkar. Som i denna bild från ett lokalt initiativ i Trosa där ICA-handlaren bjuder in nyanlända för att lära sig mer om det svenska köket.

Just den insikten har jag och teamet som fick i uppdrag att digitalisera projektet gjort. Stories har jämförts, mäts och analyserats. Och mycket riktigt, från Luleå i norr till Ystad i söder har användare visat störst intresse för hjältemod, success stories och medmänsklighet.

Runtomkring oss ser vi flertalet initiativ inom marknadsföring på samma tema; Nike pratar om jämställdhet och diskriminering, Gillette lyfter frågan om hur pojkar behandlar flickor i skolan. Svenska Telia tar upp näthat och den allmänna Thunberg-effekten som senaste året inspirerat en hel omvärld. Alla vill nu lyfta fram små och stora hjältar, ge exempel på socialt mod både på lokal och global nivå.

I en tid där det dräller av svulstiga berättelser och klick-triggande content, har ICA-handlarnas Förbund med vår hjälp skapat content de senaste två åren som inte nödvändigtvis berättar om hur fantastiska ICA är. Dessa skildringar erbjuder istället ett fönster till en faktisk verklighet, en vardag där riktiga människor verkar. Alla varumärken vågar inte släppa sin produkt för att istället bara berätta en riktigt bra story. Men min obestridda övertygelse kvarstår –  att berätta från hjärtat är det enda som funkar. Speciellt i det digitala rummet, där reklamkänsligheten är som störst. Berätta istället för skrik. Skildra istället för skryt.

Liksom reality-formatet har urvattnat tablån i linjär-TV så håller nu content på att bli marknadsföringens nya nätporr. För att förhindra innehållsmarknadsföring att totalt chansera är det därför upp till dig och mig, alla vi som jobbar med innehåll, att fortsätta kvalitetssäkra och våga säga nej till dåliga stories. Vi får helt enkelt hålla oss till devisen: Alla stories är inte värda att berätta.

En bra story finns inte bakom etiketten på en ny produkt. Mest troligen inte heller är den framtagen av en produktchef vars främsta och viktigaste uppgift är att placera sin baby i ett kommersiellt strålkastarljus. Men på vägen fram till den scenen måste man först ta hjälp av någon som bäst kan finna en vinkel värd att berätta. Kalla det en content-regissör eller en kurator. En copywriter kan ju många gånger vara grym med ord. Men journalisten har vanan att finna nyhetsvärdet i en berättelse och en redaktör vet vad som går i tryck och vad som helt enkelt inte får förstasidesutrymme.

Så vem tar du hjälp av när du ska berätta din story? Den frågan ska varje marknadschef ställa sig. Min erfarenhet avslöjar att det inte alltid är det flashigaste varumärket med den största budgeten som får bäst resultat. I alla de native-kampanjer jag varit med och skapat i år visar det sig att de kampanjerna med mest och högst liking delar ett och samma tema – ett geniunt intresse för att berätta en verklig story. Föga förvånande handlar storyn ofta om just socialt mod.

 

Foto: ”Lokala avvikelser kan förekomma”, ICA-handlarnas Förbund

Dela sidan:

Att skriva det perfekta slutet för sin målgrupp

Game of Thrones säsong 8

Finns det något annat sätt att beskriva det på än att – det suger! Som läsare och tittare av våra mest folkära nutida draman, känner vi oss lätt lurade när slutet inte blir som vi tänkt oss. Säsong 8 av GOT har inte bara skapat protester kring obegripliga karaktärsvändningar utan får oss alla att ställa oss frågan: Hur kännetecknas ett önskvärt slut?

Jag vet att det är svårt att ta in men kära diehardGame of Thrones-fans, slutet är här och slutet verkar, av allt att döma, misslyckas med att leva upp till den förväntansbild som byggts upp under merparten av ett decennium. Men att Daenerys Targaryen som första kvinna till slut skulle inta tronen i de sju kungadömena och att godhet övervann ondska i all evighet, kanske i sig var ett okaraktäristiskt slut för en serie som byggt sin målgrupp på ”det oväntade”.

Själv har jag skrivit krönikor om att världen behöver förebilder som Khaleesi (smeknamnet för Daenerys som spelas av Emilia Clarke). Ordet ”snopet” kan inte nog beskriva min känsla när samma karaktär i seriens absoluta slutskede, i nästsista avsnittet, bränner ner hela Kings Landing och släcker tiotusentals människors liv från ryggen på sin flygande drake. En tvist i karaktär och ett minst sagt djärvt drag från manusförfattarna som plötsligt vänder seriens symbol för hopp, godhet och kvinnlig styrka till ett monster. GOT-fans världen över, föga förväntat, har visat skoningslös besvikelse efter att deras favoritkaraktär utfört sina extremistiska illdåd.

I USA döptes 560 barn till Khaleesi (som betyder drottning) 2018 vilket gör namnet det 549:e mest populära bland flickor i landet. Därutöver fick 163 barn namnet Daenerys. Seriens oöverträffade inverkan på vår samtid går inte att underskatta.

Men visst är det många som redan från början satsat sina pengar på seriens rookie, Arya, Winterfells yngsta Lady Stark, som ser sig själv snarare som en riddare än en prinsessa. Denna coola pojkflicka har genom serien bevisat att man kan bejaka sina sanna karaktärsdrag och svårigheter att passa in, och vända det till sin styrka. Kanske är det just det som i slutändan känns mest modernt, att låta the underdogsegra istället för den traditionsbundna tronföljaren. Möjligen är det just det som charmat alla de amerikanska föräldrar som döpt dina döttrar till Arya, numera det 19:e mest populära namnet i USA.

Så sent som förra året hakade jag på kulten och började titta på GOT. Som den enda kvarlevande människan som inte sett serien, trodde jag. Feltippat igen. Häromdagen åt jag middag i ett sällskap på restaurang och bland de 7 personerna som satt vid bordet var jag, hör och häpna, den enda personen som tittade på serien. Kära diehard GOT-fans – jag vet att det här är en vecka av besvikelser och ofattbara sanningar, men det finns faktiskt fortfarande levande organismer, till och med människor, som ännu inte sett ett avsnitt av Game of Thrones. Det finns tydligen annat att prata om, en insikt jag själv fick påminna mig om som gått från skeptisk till ”snälla kan vi bara reda ut vad som egentligen hände i söndagsnatt”?

Serien som karaktäriseras av oförutsedda slut, manussekretess och vinden-har-vänt-scenarier, har nu kommit till sitt definitiva slut. Huruvida manusförfattare och tittare lyckas finna varandra i det snåriga landskapet kallat Förväntan, kommer att diskuteras långt utanför Westeros illustrativa gränser.

Så vad har vi lärt oss? Episka slut föregås mycket riktigt av episkt stora förväntningar. En hype, som serien ändå var i början, är lättare att konkretisera. Men när en story får liv, vingar och en hel värld anhängare blir det plötsligt politik. Vi vill inte alla se samma slut, vi röstar inte alla på samma segrare. Rent ideologiskt har vi olika utgångspunkter, i det verkliga livet och även i Westeros. Och det om något, färgar vår önskan om att uppnå det perfekta slutet.

Dela sidan:

”Kalla mig inte brun!”

Kalla mig inte brun, Jimmie Åkesson

Dagen då politiken lämnade finrummen och hamnade ute på gatan. Så skulle jag sammanfatta söndagens partiledardebatt där Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson fick sig en kyss av sin egen tidigare retorik kring färg och identitet. ”Sluta kalla mig brun” markerar en ny milstolpe i hur svenska politiker kämpar med att förhålla sig till verkligheten. Är tiden mogen för att vi ska inse att partifärg, hudfärg, härkomst eller färgen på vår logga är förlegade attribut som faktiskt aldrig på egen hand kan tillåtas definiera vilka vi är och representerar idag?

Scenen hade kunnat vara tagen från min lågstadieskola 1989. Jag gick i tredje klass och på den tiden hände det titt som tätt att jag blev tilltalad med attribut med hänvisningar till mitt utseende. Namn som pepparkakan, svarting, svartskalle, blatte, bruning och också neger förekom mer som regel än undantag. Ett år senare hade jag börjat fjärde klass och mina förväntningar på mitt första år på mellanstadiet var minst sagt höga. Med största sannolikhet, tänkte jag, skulle infantila inslag som skällsord baserade på etnicitet tillhöra det förflutna. Min naivitet och hoppfullhet varade inte länge och min nya mellanstadielärarinna proklamerade varmt för användningen av ordet ”negerkyss” som hon menade hade ett grundat affektionsvärde för hennes egen del.

Snabbspolning 30 år fram i tiden och hemma i soffan framför söndagens partidebatt i SVT1 hade jag bunkrat upp för den första partiledarsammankomsten efter regeringsbildningen. I debattens slutskede hettade det till mellan Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson. Sjöstedt som redan tidigare under kvällen hänvisat till högerflanken som de ”blåbruna” hade fått blodad tand och spände bågen för en nya runda artilleri.

Jimmie Åkesson, som fram till den punkten sett mer eller mindre samlad ut, fick till slut nog och vände sig med hela kroppen mot Sjöstedt som stod vid podiet intill.

–Stå inte här och kalla mig brun, röt Jimmie Åkesson ifrån och tillade, det är lågt och fruktansvärt ovärdigt.

Oavsett politisk uppfattning eller tillhörighet är det svårt att förbise att Sverigedemokraterna de senaste 10 åren varit ganska flitiga med att krasst klassificera människor baserat på deras hårfärg, ursprung, tidigare medborgarskap och datum när de kom till Sverige. I den här artikeln lägger jag ingen värdering i det utan bara konstaterar att jag hört det upprepade gånger. Till den grad, om sanningen ska fram, att jag vant mig vid den retoriken, liksom tyst accepterat att man segmenterar människor efter färg och form.

Ungefär så som många marknadsförare och digitalister med mig gör i vår vardag. Vi segmenterar målgrupper, populerar data baserat på demografi som kön, ålder, inkomst och intressen. En post-GDPR-värld där vi blir allt mer medvetna om (läs: bekymrade över) att vår personliga integritet som privatpersoner, kränks dagligen eftersom kommersiella krafter styr agendan. Inte längre kan vi urskilja var skiljelinjen går mellan riktade budskap och rent ut sagt, överträdelser i våra privata sfärer. Även här väljer jag att lämna detta högst aktuella ämne opartisk – jag endast konstaterar att fenomenet med att boxa in människor i olika fack förekommer på flera håll i vårt moderna samhälle.

Vad som däremot känns omodernt 2019 är att höra politiker drabbas av total identitetskollaps. För ursäkta Jimmie Åkesson, men går det att kalla din nya offerkofta för annat än identitetskollaps? Den må vara gul, kanske blommig för vissa och andra skulle hävda till och med brun. Men jag håller med dig Jimmie, inte fan vill man bli kallad brun, gul, svart eller vit. Det är mycket riktigt, för att citera dig, ”lågt och ovärdigt”. Där är vi många med dig som ställer oss helt eniga. Ingen vill reduceras till färgen på sin hy, färgen på sin logga eller inte ens färgen på sin offerkofta.

Om det nu är till någon tröst så vet jag i alla fall att jag inte är ensam om min ovilja att klassificeras med så enkla substantivbestämningar som färgen på min logga. Nu vet jag att också partiledaren för Sverigedemokraterna, ett av de riksdagspartierna som hittills varit flitigast med att kategorisera grupper baserat på färg och härkomst, inte heller vill bli kallad för färgen som hans omgivning uppfattar honom som.

Av allt att döma markerar gårdagens partiledardebatt starten på en insiktsfull tid för Sverigedemokraterna som förhoppningsvis inser det problematiska i att reducera människor till en enda ingrediens. Om inte annat misstänker jag att veckan inleds med krismöte i partiets kommunikationsteam som snabbt måste skrida till handling. Jag hoppas då innerligt att diskussionen kring bordet inte handlar om vilken färg omvärlden verkligen uppfattar partiet som, eftersom man så tydligt inte alls identifierar sig med färgen brun. Istället hoppas jag att man förvaltar detta ypperligare tillfälle där Jimmie Åkesson, kanske helt ofrivilligt, plötsligt kan connecta med en helt ny målgrupp. En målgrupp som man tidigare förbisett eftersom man lite slarvigt avfärdat dem baserat på deras upplevda färg.