Dela sidan:

Därför är vi redo att prata mångfald i svensk media

P

I dessa dagar pratar vi mycket om mångfald; i media, på våra arbetsplatser och i samhället. Samtidigt som vi gärna snackar  om integration i valdebatten är vi inte lika benägna att prata etnisk mångfald i yrkeslivet. #metoo möjliggjorde så att könsdiskriminering kom upp på agendan, på riktigt. Men när ska vi våga börja släppa in etnisk mångfald i de allra finaste beslutsfattarrummen?

Föreläsningar och paneldebatter har varit spännande inslag på min agenda de senaste veckorna. I min roll får jag chansen att prata inför stora och små publikskaror. Jag möter skarpa personer med CV:n och meritlistor som vittnar om ambition.

Många gånger slås jag av att jag är den enda personen i rummet som inte delar hudfärg eller hårfärg med majoriteten av mina yrkeskollegor. Det enda vi delar är vår ambition.

Inbjudan till mitt seminarium på Google Digitalakademin i oktober.

Eftersom jag jobbar med marknadsföring möter jag människor från en rad olika branscher. Men av någon underlig anledning ser det alltid likadant ut. Första och andra generationens invandrarsvenskar lyser med sin frånvaro.

Hur är det då i styrelserummen? Bättre? Du kan ju själv bara fråga dig hur det ser ut på din arbetsplats. I styrelserummet har vi fortfarande en lång väg kvar innan vi ens ser en jämn könsfördelning. Det är beklagligt. Frågan om etnisk ursprung kommer få vänta, är jag rädd för.

Har du blivit diskriminerad på grund av ditt ursprung? Dela dina erfarenheter med Resumé Insikt tar upp detta viktiga ämne och delar folks berättelser.

 

Jag bevittnar ofta kampanjer från varumärken som envisas om ett visuellt material som är alltför homogent, saknar mångfald men framför allt, relevans. Jag och mitt team försöker inspirera, uppmuntra och ta upp frågan om variation. Ofta till döva öron.

Dagens Sverige är en färgstarkare palett än någonsin tidigare. Det handlar inte om politisk ståndpunkt. Det är simpel fakta. Om nu statistik kan påtala det jag skriver om, har jag även tidigare i bloggen skrivit om hur diversifierat Sverige egentligen är. Se dessa slående siffror nedan.

Som varumärke är det därför oerhört viktigt att spegla sin marknadsföring med tiden vi lever i. Jag möter marknadschefer, produktchefer och kommunikationsexperter som lägger oerhört stor vikt i att texter och siffror som man publicerar är korrekta. Man har inte alltid lika stort fokus på sin visuella marknadsföring. Generiska bilder och videos på människor och folkgrupper som ofta tyvärr bara speglar ett Sverige som vi lämnade bakom oss för snart 40 år sedan.

Jag ser ändå några ljusglimtar på flera håll. Vi i mediabranschen har ju ett extra stort ansvar om du frågar mig. Som publicister skriver vi gärna om ojämlikheter och orättvisor. Som annonsplattformar tar vi gladeligen emot annonsbudskap från annonsörer som vill lägga sina pengar på just min sajt.

Men till syvende å sist handlar det om att vi alla måste ställa krav, titta på allt som publiceras och sprids och ifrågasätta; är det här en sund och hållbar bild av tiden vi lever i? ”Hållbar kommunikation” pratar jag om under mina föreläsningar i höst. I Berlin den 7 nov ska jag föreläsa för världens mest inflytelserika native-kreatörer om samma sak, Sustainable Communication.

Nya chefredaktören Edward Enninful har varit mån om att lyfta fram icke-konventionella modeller under sitt första år på brittiska Vogue.

Inte förrän vi ser över vilken bild vi ger av oss själva som varumärken, kommer vi få mer mångfald i det mediala fönstret. Kontentan, vi får helt enkelt det samhälle som vi förtjänar. Den verklighet som vi själva väljer att porträttera.

Söker du mer mångfald? Då så, sätt igång och börja fronta människor som inte tillhör det konventionella etablissemanget. Det gäller både på arbetsplatsen och i era marknadsföringskanaler.

6 säkra tecken på att mångfald nu är på väg

Amanda Oxell, Annonsrådet

Amanda Oxell, Annonsrådet

Eldsjälen som prisas och hyllas överallt, tittar både på könsfördelning och mångfald i svensk reklam. Jag delade scen med henne senast för en månad sedan. Vi behöver fler Amandor.

 

Joel Kinnaman med frun Cleo i reklamen för nya Volvo V60

Volvos nya V60

Visserligen har man fortfarande fastnat i kändisträsket men nu känns kommunikationen också lite mer kontemporär och urban. Plötsligt blev svenska förorten hipp (är min känsla när jag ser deras utomhusreklam).

 

Sahar & Mahmoud – ledarduon som ska ta NENT och svensk media till nästa nivå.

Duon på Nent & Viasat

Sahar Kupersmidt och Mahmoud Mustapha är toppcheferna på ett av landets största mediebolag, NENT. Äntligen två beslutsfattare som speglar det nya Sverige. Spännande å se hur de kommer använda sin plattform för att diversifiera svensk media.

 

Folkkära Kodjo Akolor.

Kodjo-effekten

P3:s kända radioprofil blir allt mer ett ”household name”. Redan har han gjort Julkalendern men snart tippar jag att han tillhör den svenska skådespelareliten på riktigt.

 

Alice Bah Kuhnke på Nobelfesten 2017.

Alice Bah Kuhnke

Visst har hennes närvaro som Kulturminister de senaste 4 åren varit viktig ur många avseenden. Hon har stått upp för kvinnofrågan, gayrörelsen och integration. Vi behöver fler ministrar som riskerar att först avfärdas av etablissemanget som ”Disneyeffekten”. Ett epitet som Alice fick dras med första tiden. Frågar du mig är stämplar och epitet bara säkra tecken på att man verkligen bryter ny mark. Det stör alltid någon men inspirerar desto fler.

 

Ali Fegan är ”nya” Janne Josefsson.

Ali Fegan tar över

Janne Josefsson har nu lämnat över rodret till Ali Fegan i SVT:s Uppdrag granskning. Sist när jag hörde Ali prata på MEG i september i år, sa han att han var trött på att bli jämförd med Janne hela tiden. Med all rätt. Ali är inte bara en ruttad och skicklig journalist. Han är också en efterlängtad personlighet i en annars så homogen programledarskara på SVT.