Dela sidan:

Kvinnor får inte komma till tals i svenska nyhetsmedier

Kvinnor i svenska nyhetsmedier

I rapporten Rättvisaren 2018 klarläggs det att kvinnor fortfarande är underrepresenterade i svenska nyhetsmedier. Över ett år efter #metoo undrar jag, har svensk media verkligen en plan för hur vi rättar till den skeva representationen i nyhetsbevakningen?

Den här trista sanningen offentliggjordes redan innan årsskiftet då Rättviseförmedlingen släppte årets upplaga av Rättvisaren. I denna studie av representation i svenska nyhetsmedier tittar man på vem som blir hörd; både ur ett genusperspektiv och vad gäller bakgrund.

Sedan 2015 har rapporten gjort samma årliga inzoomning av den redaktionella bevakningen och efter #metoo hade man ju gissat på att åtminstone tongivande mediehus hade kommit längre i denna fråga. Tyvärr visar siffrorna från 2018 samma dystra underrepresentation av den kvinnliga delen av Sveriges befolkning.

Varför tar jag intresse för detta nu? För att årets internationella kvinnodag närmar sig? Delvis. Denna numera uppmärksammade dag i kalendern för onekligen tankarna till frågor kring jämställdhet. Men främst är det för att mitt jobb, som kommunikatör och content-strateg inom svensk lokalmedia, nu fört mig närmare en av vår tids största sociala utmaningar.

Varför spelar representation roll?

I dagarna tar jag och mitt team på Mediekompaniet över rapporten Rättvisaren från Rättviseförmedlingen som i slutet av januari i år lade ner sin verksamhet. Deras outtröttliga arbete med frågorna kring representation och jämställdhet har engagerat många online och irl. När deras arbete nu kommit till ända, har jag fått chansen att överta stafettpinnen och driva frågorna vidare.

Men hur kommer det sig då att kvinnor fortfarande är marginaliserade i den svenska nyhetsbevakningen 2019? Tyvärr är det lite för enkelt att lägga allt ansvar på medierna som rapporterar. Givetvis har de ett viktigt uppdrag och en skyldighet att se till att alla grupper i samhället får komma till tals. Att människor från olika geografiska delar, med olika socioekonomiska förutsättningar får gehör och uttala sig.

Kvinnor är underrepresenterade i svenska nyhetsmedier.
Ovan infografik visar underrepresentation av kvinnor i svenska nyhetsmedier mellan åren 2016-2018. (Källa: Rättvisaren 2018, Rättviseförmedlingen)

 

Detta gäller så klart även representationen mellan könen. Den alarmerande statistiken i Rättvisaren 2018 klargör ju tyvärr endast en snedvriden bild av jämställdhet som vi så många gånger tidigare fått bevittna.

Journalister har en viktig roll i detta, liksom mediehusen. Därför är journalisten, tillsammans med sin ansvariga utgivare, delvis ansvarig för att se till att experter speglar båda könen, civilpersoner speglar svenska samhället idag och att spridningen på vem som får komma till tals i största allmänhet, är jämn i alla avseenden. Så långt är jag med. Men sen har journalisten också ett etiskt ansvar att skildra samhället som det är, utan manipulation eller förvrängning.

Könsfördelning i Sverige 2018
Och så här ser den demografiska fördelningen ut mellan könen i Sverige. (Källa: SCB/Rättvisaren 2018)

 

Om då talesperson för företag ofta är män, då är det svår att varje gång byta ut honom mot en kvinna. Om ledaren för ett företag måste höras i en aktuell fråga, vore det rent av fel av journalisten att kvotera in en annan person av det motsatta könet. Även om syftet är gott, så måste den journalistiska bevakningen vila på grundpelaren att berätta storyn som den är.

Rättviseförmedlingen hann med att publicera tre vägvisande tidsmarkörer. Från 2015 till 2018 hade man ju så klart hoppats på tydligare resultat, att jämställdhet snart kan anses uppnådd. Även om trenden går åt rätt håll, för det visar de tre rapporterna, så är det en långsam process.

Rättvisaren del 2
Rapporten består av två delar: del 1 tittar på representation när det kommer till bakgrund. I del 2 redogör man för könsfördelning i svenska nyhetsmedier.

 

En långsam process betyder dock inte att vi kan låta tiden ha sin gilla gång och vipps så kommer en dag då jämställdhet är ett faktum. Tvärtom. Rättvisarens speglande effekter på vårt samhälle idag påminner oss om att arbetet är långt ifrån över. Vi måste fortsätta äga dessa frågor, fortsätta bryta normer och aldrig sluta belysa bristen på jämställdhet.

Först då kan vi säga att vi i alla fall gjort allt vi kan för att säkra framtida generationers kvinnliga röster. Mitt arbete har startat här och nu och jag uppmanar alla kvinnor och män där ute att ställa samma viktiga frågor på sin arbetsplats, till sina kollegor och till sina egna barn och ungdomar: Vad kan du och jag göra, här och nu, för att värna om att alla i vårt samhälle får komma till tals?

 

Jag ser fram emot att få återkomma med mer information om Rättvisaren 2019.