Dela sidan:

Det nya hotet utifrån – kampen om tronen har bara börjat

Nyligen kom en nära bekant till mig med en spännande och provocerande tanke. I ett försök att greppa den svenska medievärlden (han jobbar som underförstått i en helt annan bransch) konkluderade han nyktert: ”Ungefär som i Game of Thrones med andra ord. De har tidigare slagits internt om tronen men har nu plötsligt insett att det verkliga hotet kommer nån helt annanstans ifrån.”

Jag blev omedelbart förtjust över liknelsen mellan min egen verklighet i vardagen och den fiktiva världen i Game of Thrones som jag också gillar så skarpt. Verklighetens Västerås har kanske fler likheter med sagans Westeros än jag förstått. Inte för att jag någonsin ens försökt mig på det konststycket, att leta efter svaret på svensk nyhetsmedias problematik i vår tids största streaming-succé. Men ändå kunde jag inte släppa tanken på min väns löjligt enkla resonemang.

Tänk om det finns en arvsynd i flera lager, där samma sensmoral dyker upp i flera slags sammanhang runtom oss. I våra yrkesliv, många gånger i våra privatliv och till och med i HBO:s Game of Thrones. Även så i svenska mediebranschen. Strävan efter seger i den interna maktkampen tillåts bli så dominerande att vi helt missar att identifiera de verkliga hoten i vår vardag.

Svenska publicister har under en lång tid kämpat hårt med att digitalisera sin affär som gått från ett stabilt, analogt räknestycke till en fragmenterad digital spelplan. Konkurrerande publicist över gatan sitter precis lika mycket i skiten som en själv, ändå har enade strategier om hur man gemensamt ska tackla mediekonsumenten i 20-talets Sverige lyst med sin frånvaro.

Kampen om tronen har bara börjat

Jag ska låta det vara osagt om det handlar om prestige eller invanda (inte längre hållbara) mönster som gör det så svårt att komma fram till en lösning. Tillsammans hade man ju till exempel kunnat erbjuda den digitala läsaren en och samma prenumeration. Ett sign up som ger mig access till all svensk journalistik, lokal som rikstäckande. Men som sagt, trots att jag jobbat i över 15 år i svensk media så känns det många gånger som att jag just kommit till festen.

Inte ovanligt är det heller att mer ruttade personer talar om för oss nyare mediechefer att ”lugn, vi har liksom en modell här som vi hållit oss till i över 40 år”. Den är svår att bemöta, med tanke på att jag 1. inte var född för 40 år sedan och 2. inte ens vet hur jag ska börja förklara det skeva i att alltid använda historia som ett underlag för framtida framgångsmodeller.

Som jag skrivit i tidigare blogginlägg är det trist att bevittna att det krävs techjättar som Apple och Amazon som ska inse tjusningen i ”one solution, multiple access”. Liknande spelare kommer (när det väl bestämmer sig, och det verkar det ju i och för sig redan som att de gjort) fullständigt köra över svenska mediehus, danska mediehus, tyska mediehus, spanska mediehus så länge som dessa inhemska aktörer inte väljer att komma till samma bord för att tillsammans diskutera detta nya hot utifrån.

För att göra det krävs det att åsidosätta gamla osämjor, meningsskiljaktigheter och släktband för att för en kort sekund bara vända blickarna mot fönstren. Där utanför väntar nu en ny verklighet, ett väderomslag som har helt nya cykler. Så oavsett vad man gjort de senaste 100 åren är det nu hög tid att bemöta en vinter som, sagan redan berättat, kan vara en hel livstid.

Kära svenska publicister, många som jag själv jobbat för och även idag representerar, jag vill varmt uppmana er blicka framåt, finna gemensamma lösningar hur ni ska tackla denna digitala vinter som mycket väl ser ut att vara hundra, kanske tusen, år framöver. I sagans värld säger de att ”winter is coming”. Jag menar att vintern redan är här, en digital permanent årstid, som skrämt många men som i slutändan för med sig helt nya allianser, möjligheter och framgångssagor. I det verkliga livet alltså, inte i sagans värld.