Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ricki Petrini

En blogg om hur du lyckas med innehållsmarknadsföring. Här får du handfasta tips till hur du blir en bättre storyteller. Ricki Petrinis erfarenhet sträcker sig från publicist (Metro) till kundsidan (Procter & Gamble). Idag jobbar hon som Head of Content Studio på Mediekompaniet.


Publicerad 2 mars 2022

Cancel Culture – från socialt kapital till konsumentmakt

Cancel Culture Ricki Petrini Resume

För ett par år sedan var jag med och tog fram en rapport som tittade på vilka faktorer, förutom pris och kvalitet, som påverkar svenska konsumenters produktval. Flera dealbreakers visade sig vara nära kopplade till det vi i mediebruset många gånger refererar till som hållbarhetsfrågor. Är så kallad cancel culture konsumenters främsta vapen i tider då samhällskriser och miljöhot är det nya normala?

Det hela började som kollektiv bojkott i sociala medier. Grupper som ansåg sig vara underrepresenterade i varumärkens marknadsföring eller beslutsfattarrum. Black Lives Matter-rörelsen var cancel culture-fenomenets främsta ansikte.

Då som nu var det många som inte bara trodde att det var en tillfällig ventil av missnöjde, utan även tyckte att det gått lite väl långt när varumärken plötsligt öppet blev shameade på grund av upplevd eller faktisk överträdelse.

Individer, grupper och inflytelserika satte tillsammans resoluta krafter i rullning som i de mest extrema fallen ledde till offentliga ursäkter från varumärken, inställda lanseringar och strypta strategiska satsningar.

Handlade det då bara om kraften av ett socialt kapital i en värld där Twitter-retorik och polariserande misstro dånat allt högre de senaste åren? Inget tyder på det. Speciellt inte i en tid då cancel culture gått från att vara individens hemliga vapen till att bli staters geopolitiska färdplan.

Än en gång har den digitala tidsåldern bevisat hur individen inte bara styr marknadens trender via sina väg- och produktval, utan också influerar samhällets större aktörer att använda samma kommunikativa vapen.

Marknadsföraren må tycka att cancel culture urholkar varumärkens legitima försök att via kommunikation redogöra för sina helhjärtade satsningar. Ett slags konsumtionspopulism där sanningen är svart eller vitt, sällan grå, eftersom cancel culture i grunden är kategorisk och sällan rymmer detaljerade fakta som ändrar opinion.

Vi känner igen detta tidsenliga sökande efter förenklade sanningar från politiken och visst skulle man kunna placera cancel culture i samma fack. Både populism och cancel culture har en viss aversion mot etablissemanget och förespråkar individen.

Precis som vi som människor gärna pratar om hur missnöjda vi är med produkter och tjänster i högre utsträckning än när vi är nöjda. Nöjdhet tycks vara ett förväntat normalläge. Att endast erhålla godkänd service vinner föga beundran hos luttrade konsumenter som förväntar sig det lilla extra. Samtidigt är man lika beredd på att basunera ut det underkända.

Framöver får vi räkna med att se mer av produktbortval som många gånger verkar visa sig vara en starkare drivkraft bland konsumenter än att aktivt välja en produkt. Mot bakgrund av att många segment är så pass konkurrensutsatta; pris-, kvalitets- och innehållsmässigt, så kommer varumärken som misslyckas med att leva upp till konsumentens förväntningar att trigga ett produktbortval i högre grad.

Förhoppningsvis har de flesta företag som utsatts för cancel-problematik lärt sig hur man hanterar en sådan uppkommen situation, lärt sig begränsa den negativa feedbacken, snarare än ösa bränsle på situationen som uppstått. Sociala mediers förmåga att ge en megafon till individer gör det snudd på omöjligt att kväsa all typ av kritik. Kanske får vi vänja oss vid öppen kritik.

Målsättningen bör istället vara att ha en organisation som effektivt kan bemöta cancel culture. Speciellt i kristider då konsumenter vänder sig till samhällets etablerade aktörer, institutioner och företag för att finna hållbara och pålitliga lösningar.

Dela blogginlägget:

Mer från Ricki Petrini

Till bloggen >

OS-bevakningens genanta crush på män

I den rådande debatten om elitidrottares mentala hälsa har medias olikartade syn på män och kvinnor förstärkts. I den här krönikan undrar jag, mot bakgrund av de senaste årens jämställdhetsdebatt,...

30 juli 2021

Är det fortfarande viktigt att vara populärast i klassen?

Många utav oss ser tillbaka till högstadiets utfrysningskultur, med inslag som val av lag på gympan, årets lucia och snyggast i klassen, med vånda och skräck. Ändå omfamnar vi TV-format...

10 maj 2021

Meghan är inte problemet – bara en obekväm spegelbild av media 

Familjedramat som utspelar sig på båda sidan av Atlanten är inte bara en kunglig berättelse om osämja. Dramat är en avslöjande spegelbild av vår samtid. Av britternas ouppklarade förflutna och...

10 mars 2021