Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ricki Petrini

En blogg om hur du lyckas med innehållsmarknadsföring. Här får du handfasta tips till hur du blir en bättre storyteller. Ricki Petrinis erfarenhet sträcker sig från publicist (Metro) till kundsidan (Procter & Gamble). Idag jobbar hon som Head of Content Studio på Mediekompaniet.


Publicerad 15 december 2019

Kvinnor över 50 år lever i medieskugga – varför?

Kvinnor står i mediernas skugga enligt rapporten Rättvisaren 2019

Åldersdiskrimineringen på den svenska arbetsmarknaden börjar redan i 40-årsåldern, visar en ny rapport. Även nyhetsmedier i Sverige exkluderar en viss målgrupp, närmare bestämt kvinnor över 50 år. Varför har vi inte kommit längre i frågor kring jämställdhet och inkludering?

Datan talar sitt tydliga språk. Efter en viss ålder verkar det som att kompetensen inte länge räknas. Efterfrågan avtar, man hör inte till den åtråvärda klicken. I tider när vi samtidigt höjer pensionsåldern och pratar om att vara verksamma till 70 år, frågar man sig – varför släcks lampan när man kan som mest?

Så här tänker jag. En person som studerar vid högskola och universitet i Sverige tar sin examen tidigast runt 23 års ålder. Om nu den nya riktåldern för pension blir 67 år från och med 2026, innebär det att man skulle kunna vara anställningsbar i 44 år. Men enligt den nya rapporten, från docent Magnus Carlsson vid Linnéuniversitetet, så minskar sannolikheten att bli kallad till intervju i en rekryteringsprocess redan i 40-årsåldern. Det gäller för båda könen. Vid 65 är chansen så gott som obefintlig att bli kontaktad.

Skevheten blir ännu tydligare om man då ser till räknestycket att man mellan 23 och 45 års ålder bara varit verksam i 22 år. Att man sedan, under sina mest erfarna yrkesår, ska stå i rekryteringsskugga under ytterligare 22 år, gör mig fullkomligt mörkrädd. Ska vi nöja oss med att vara anställningsbara endast hälften av våra yrkesverksamma år? Den första, minst erfarna halvan?

Magnus Carlsson, docent i nationalekonomi, berättar för Sveriges Radio i programmet Ekonomiekot extra den 14 dec 2019 att arbetsgivare som man frågat i en enkät uttryckt en rädsla över att äldre personer har en sämre förmåga att ta till sig ny information och inte är lika initiativrika. En rädsla som helt saknar vetenskaplig grund, enligt Magnus Carlsson.

Det verkar inte bättre än att vi gärna pratar om hur mycket vi värdesätter livserfarenhet och tror på ett modernt yrkesliv med karriärbyte mitt i livet. Skitsnack! Så länge vi inte samtidigt omfamnar och välkomnar kompetens i alla åldersgrupper, speciellt de äldsta, då är ovan påstående helt grundlöst. En slags klyscha som får oss att framstå som mer öppna och inkluderande än vi verkligen är.

Rättvisaren 2019

På mitt eget skrivbord ligger sedan ett par veckor tillbaka en rykande färsk rapport som jag själv varit med och tagit fram. Rättvisaren 2019 tittar på vem som ges utrymme och får synas i svenska nyhetsmedier, i avseende kön, ålder och funktion. Rapporten är gjord av Mediekompaniet och Kantar Sifo.

Årets siffror avslöjar, inte helt olikt studien från Linnéuniversitetet, ett visst hyckleri även i svenska medier. Landets mest etablerade nyhetspublikationer, hemvist för mängder av välskrivna artiklar som skildrar både orättvisor och felaktigheter i våra samhällen, är tillika nyhetsforum med ojämlik representation och könsdiskriminering.

Hur kommer det sig att vi på arbetsplatser så väl som i medier säger en sak men gör något annat? När det kommer det arbetsgivare så räcker det ju inte med vackra policies som antyder en hög svansföring i sina rekryteringsprocesser. Man måste kalla alla behöriga på intervju, inte begränsa datastyrda algoritmer i ett automatiserat rekryteringsprogram. Som publicist har man likväl ett ansvar att inte bara belysa samhällets orättvisor utanför mediehuset. Man måste så klart själva spegla alla samhällets invånare, oavsett kön, ålder eller funktion.

I dag står män för två tredjedelar av all närvaro i svenska nyhetsmedier. Det är skrämmande siffror så här 2 år efter #metoo-debatten intog vårt medvetande. I rapporten tittar vi till exempel på vilken funktion man har som individ när man ges utrymme i nyhetsrapporteringen; som privatperson, yrkesperson, talesperson eller expert. Inom samtliga fyra funktioner dominerar män. Kvinnorna är märkvärt underrepresenterade.

Kanske var det just åldersdiskriminering bland kvinnor i media som slog mig mest. Redan vid 50 års ålder faller kvinnor i en slags medieskugga. I åldersspannet 50-64 år är endast 3 av 10 personer kvinnor och i gruppen 65-80 år endast var fjärde närvarande person en kvinna. Dessa siffror är inget annat än skrämmande och antyder att kvinnor, som i Sverige har en medellivslängd på 84 år (jämfört med männens 81 år), står i mediernas skugga i större delen av sina vuxna liv.

– Det är olagligt att diskriminera. Men vi måste arbeta med opinionsbildning och lyfta frågan. Det har varit ganska tyst kring den här frågan. Viktigt att den diskuteras, sa Magnus Carlsson om åldersdiskrimineringen på den svenska arbetsmarknaden i programmet Ekonomi extra.

Jag håller helt med Magnus och just därför har jag börjat driva dessa frågor i media. Rapporter som belyser skevheter är ingen lösning i sig men det kan fungera som en katalysator för att fler personer ska börja agera. Ojämn representation och åldersdiskriminering i nyhetsmedier och på arbetsmarknaden är avslöjande indikatorer på att vi inte kommit så långt i frågor kring inkludering. I alla fall inte så långt som vi borde.

 

Läs mer om rapporten Rättvisaren här.

Läs mer om rapporten ”Bortvald på grund av ålder” här.

Dela blogginlägget:

Mer från Ricki Petrini

Till bloggen >

Är det fortfarande viktigt att vara populärast i klassen?

Många utav oss ser tillbaka till högstadiets utfrysningskultur, med inslag som val av lag på gympan, årets lucia och snyggast i klassen, med vånda och skräck. Ändå omfamnar vi TV-format...

10 maj 2021

Meghan är inte problemet – bara en obekväm spegelbild av media 

Familjedramat som utspelar sig på båda sidan av Atlanten är inte bara en kunglig berättelse om osämja. Dramat är en avslöjande spegelbild av vår samtid. Av britternas ouppklarade förflutna och...

10 mars 2021

Framtidsspaning: Så har pandemin förändrat kommunikationsstrategin (för alltid)

Många är företagen och branscherna som fått se hela eller delar av sin verksamhet raseras det senaste året. Lika många kommer behöva resonera annorlunda när krisen väl är över. Jag...

16 februari 2021