Dela sidan:

Bota din klimatångest: Så blir native-året 2019

Hur kommer vi minnas 2018? Året då GDPR påminde oss om digital integritet? Året då vi nådde peak Facebook? Under året har jag gjort över 40 föreläsningar om content-trender 2019. Nu är det hög tid att dela de här i bloggen. Här är mina 4 favoriter.

1. HERO INFLUENCER

Det är dags att förena influencers och micro-influeners med era native-kampanjer. Precis, de två stora trendande annons-formaten, influencer och native, har ju kamperat sida vid sida och vunnit annonsörers hjärtan världen över. Men hur kan de integreras?

Många stora och etablerade varumärken som jag dagligen jobbar med kämpar med att hålla content uppdaterat, relevant och aktuellt. Detta är en tuff uppgift för företag som mest troligt har annat än content som sin kärnverksamhet. Däremot måste man se till att ha content med nyhetsvärde om man nu ska få effekt i sin native-kampanj.

Tips:

Istället för att uppfinna hjulet på nytt, vill jag varmt uppmana annonsörer att lyfta fram ambassadörer och influencers även i sina native-kampanjer. Det betyder att när ni signar influencern, måste ni redan gjort upp om att det är okej att använda materialet som hen producerar tillsammans med er, i era native-upplägg. På så sätt behöver man inte skapa nytt innehåll, bara möjligen tweaka det en aning, när det är dags för native.

Fallgropar:

Medan influencern skriver i första person vill man i native ha en mer redaktionell tonalitet i materialet. Berätta om ert influencer-samarbete i tredje person. ”Tillsammans med Bloggare X gjorde vi ett spännande test. Vi ville ta reda på, kan man verkligen få mer egen tid över i vardagen?”

 

2. VERTIKAL VIDEO

Under 2018 uteblev Instagrams förmodade dundersuccé med IGTV, men vertikal video kommer fortfarande stort. Plattformens Stories har tagit marknadsandelar av SnapChat och visst är det mobilkameran som fortfarande producerar störst mängd rörligt material.

Tips:

Titta därför hur ni skapar ert rörliga material inför det nya året. Reklamfilmen som först var avsedd för TV har lika lite relevant i Social och native även om den klipps ner i längd och format. Skapa därför nytt material. Tänk Social-first och testa vad som funkar bäst hos er målgrupp. När ni vet detta kan ni sedan ta era vertikalvideos och dra ut det i en mobil-endast-native-kampanj eller varför inte DOOH?

Fallgropar:

Undvik misstaget att skapa för stora produktioner när det kommer till rörligt som ska kännas ”native” i både Social och redaktionell miljö. Den etablerade kommunikationsbyrån har säkerligen alla muskler i världen. Men en aggressiv budget gör inte fel format mer lättkonsumerat bara för att det är glossigare.

 

3. KURERA ÄR DET NYA KREERA

2018 blev ännu ett år för det så kallade Content-monstret. Det produceras allt mer content men det delades desto mindre. Så nyckeln inför det nya året är alltså inte alltid nytt material utan kanske snarare titta på det man har och fråga sig: Kan vi återvinna det vi redan har?

Tips:

Likt en kurator på ett galleri, gäller det att finna en balans och harmoni i det material som ska exponeras. Det gäller att vara kreativ genom att kurera innehållet, istället för att bara skapa nytt.

I min föreläsning ”Hållbar kommunikation” har jag under hösten pratat om vikten av att skapa långsiktig läsarrelation med sin målgrupp. Hållbar content handlar ju också om att skapa evergreens och tidlöst material som kan få söktrafik från Google om och om igen.

Fallgropar:

Storstäda gör vi inför julhelger och ledighet. Men storstädning kan också vara bra i digitala miljöer. Har ni rätt content på rätt plats? Det handlar inte alltid om att ta bort redan publicerat material, utan snarare se till att det fortfarande är sökbart och läsbart för en besökare som just kommit i kontakt med er som varumärke.

 

4. FRÅN STORYTELLING TILL STORYDOING

ICA pratar i år om ”Mitt klimatmål”, en app som botar klimatångest och ger dig insikt om hur klimatsmart din matkasse verkligen är.

Amerikanska REI (tänk Naturkompaniet, fast en amerikansk variant) bojkottar realisation och håller butikerna stängda på Black Friday för att istället tipsa sin kundbas om vandringsleder och nationalparker under Thanksgiving.

Crowdfunding-företaget REI skapar glasögon som hjälper användaren att filtrera bort allt brus från digitala skärmar. En slags ”censurerad” värld där du istället kan koncentrera dig på (Gud så främmande) dina egna tankar.

Tips:

I slutskedet av min föreläsning ”Hållbar kommunikation” gör jag följande sägning: ”Det vinnande varumärket 2019 blir de som bevisar sin digitala medvetenhet genom att tillhandahålla målgruppen rätt verktyg. Verktyg som hjälper dem infria sina mål till vardags och fest utanför det digitala ekosystemet.”

Fallgropar:

Prata gärna om era hjärtefrågor men se till att ha belägg för dem och bevisa hur ni som företag också lever upp till detta. 2019 räcker det inte längre att bara prata till exempel ekologiskt. Man måste leva ekologiskt för att vara trovärdig.

Dela sidan:

Dopad jul eller hållbarhet? Black Friday förändrar spelreglerna

 

Black Week är här (jaså, säger du fortfarande ”Black Friday”? Notera de otaliga sms, nyhetsbrev och utskick du fått senaste veckan). Julens kommersiella genrep har blivit butikernas legitima ursäkt för att fylla hyllorna till bristningsgränsen. Men hur förenar vi julens dekorationshysteri och dopade ha-begär under Black Week med en hållbarhetsfilosofi som marknaden samtidigt tampas med att förmedla trovärdigt?

Frågan jag ställer mig själv är enkel. Mot en bakgrund av kommersiella trender som ekologiskt, återvunnet och plastpåse-mot-betalning, undrar jag varför vi plötsligt i november får ett behov av funktionslös plastdekor?

Om man nu ska dra några slutsatser av butikernas maxade butikssortiment, så verkar det ju som att suget på plast och funktionslös konsumtion nått rekordnivåer. Samtidigt som vi identifierar oss med gröna vågen lever vi egentligen i peak-plast.

Min runda på stan häromdan tog mig till etablerade butikskedjor, varuhus och detaljister. Föga förvånande stirrade akryldekor, gummipynt och plastrenar ner på mig från sina överfulla hyllor. Det slår mig att varje år lanseras julen som att det vore den första. En ny hittepå-högtid att anamma. Om man nu gillar plast…

I min mening är det inget fel med att fira julen genom att pynta sitt hem med tomtar, stjärnor och allt annat som passar ens färgpalett. Jag har givetvis själv julpynt som i mörka tider skänker en strimma hopp och ljus i vardagen.

Däremot försöker jag ur ett marknadsföringsperspektiv resonera kring det paradoxala i att promota jul och Black Friday, som vore de på steroider, och samtidigt hedra sin hållbarhetspolicy. För mig är det helt obegripligt hur man samtidigt kan göra båda. Ett första steg hade ju kunnat vara att visa lojalitet mot sitt hållbarhestänk, nej förresten – visa lojalitet mot FN:s klimatmål, och typ undvika köpa in onödiga varor som ändå ingen behöver.

Varför hör vi inte ifrån branschens inköpare som i min mening borde slå sina kloka (läs: hållbara) huvuden ihop och bojkotta all plastdekor från Kina, Bangladesh och Indien? Nånting säger mig att det vore mer hållbart både ur ett medmänskligt perspektiv och ur miljösynpunkt.

Om Årets julklapp är det återvunna plagget, känns ju hyllor fulla av miljöfarligt skit lika omodernt som att Årets julklapp skulle vara cigarettpaketet.

Marknadschefer för kedjor som Jula, Clas Ohlson, Bauhaus, Rusta, Jysk, Lagerhaus, Ikea och Flying Tiger får bakläxa eftersom deras hållbarhetsstrategier, vad de än nu lägger fokus på, rimmar illa med varuhus fulla av krimskrams.

Låt oss då kolla i kristallkulan och försöka sia om framtiden. Vi vill ju onekligen profilera oss som hållbara och miljömedvetna – tro att vi är alltmer medvetna och belysta. Men samtidigt har sista helgen i november gått från obskyrt tris och mörk till årets största shopping-extravaganza. Black Friday har blivit Black Week. Vad väntar 2019 – Black November?

Hoppas bara att vi inte faller i fällan och suddar ut alla hållbara gärningar som vi så kärt värnar om resten av årets alla shoppingdagar. I jakten på svarta siffror är risken stor att november på riktigt blir en stor, fet plump i hållbarhetsprotokollet.

 

(Foto: IBL och är ett montage)

Dela sidan:

Därför är de svenska mediejättarna bäst i världen på native

 

Berlin. Efter första dagen på årets upplaga av Native Advertising Days, står det klart att de svenska native-aktörerna dominerar formatet på en global nivå. Många programpunkter handlar om ny teknik och ROI. Samtidigt är det flera talare som betonar vikten av journalistisk trovärdighet.

Då jag vill summera dag ett på vad som faktiskt är världens största medieträff med inriktning på native advertising, är det svårt att inte rikta blickarna mot mina svenska branschkollegor som fullkomligt dominerade prisutdelningen med två vinster av de tyngsta statyetterna.

I år har man lyckats locka 440 deltagare, som alla jobbar med native, från hela 43 olika nationer. Den årliga träffen, som anordnats i ett halvt decennium nu, är fortfarande en ung aktör på den mediala konferenskartan. Få utöver de som faktiskt jobbar med native känner till träffen som även inhyser den årliga prisutdelningen Native Advertising Awards, för bästa globala native-prestationer.

Organisatören, Native Advertising Institute, är en ambitiös organisation som gjort ett helhjärtat jobb med att sätta detta ”nya” annonsformat på den digitala kartan. Deras blogg gästas flitigt av tongivande namn inom native och grundaren Jesper Laursen är en eldsjäl som till synes äter, sover och lever native.

Alla branscher behöver en ”Laursen” som fanbärare och ambassadör och med den årliga sammankomsten får också native-formatet ett ansikte; med eldsjälar, kreatörer, ledare och anhängare som nyfiket banar väg för det som jag vågar påstå är vår branschs mest omtalade format för tillfället.

 

Men tillbaka till den svenska stjärnglansen. För visst var det en bra dag att vara svensk i ett native-bejakande Berlin. Native Advertising Awards, visserligen bara en i raden av mediebranschpriser, är å andra sidan det enda tunga globala priset inom grenen. När hela 18 priser delats ut var det endast två tunga statyetter kvar, Native Adverstising Agency/Studio of the Year (färre än 20 anställda) och motsvariga pris för organisationer med fler än 20 anställda.

Båda priserna kammades hem av de svenska mediejättarna, Bonnier och Schibsted.

Glädjetjuten när det första av de två priserna delades ut var lika tydliga som välförtjänta. Schibsted Brand Studios gäng som närvarade under prisutdelningen var dagens självklara vinnare. Mer om det alldeles strax.

Kort därpå lyfte stämningen ytterligare i det svenska lägret när Bonnier News Brand Studio ropades ut som vinnare i kategorin Årets native studio med över 20 anställda. Jag kunde inte låta bli att imponeras av Bonnier News Brand Studios drivna ledare, Anna Arvidsson (också en gammal Metroit som jag) när hon självsäkert intog scen för att ta emot priset. I artikeln på Resumé Insikt i våras hade hon ju till mitt tydliga minne proklamerat att hon och hennes team nu hade siktet inställt mot stjärnorna. De skulle bli bäst i världen.

Så vad är det då som gör att två svenska aktörer slår all internationell konkurrens inom native advertising, i en uppställning med över 40 närvarande nationer? För visst var både Bonnier och Schibsted två välförtjänta vinnare.

Visserligen är båda mediehusen tungviktare när det kommer till den svenska mediekartan. Men internationellt sett är Sverige en nation med 10 miljoner invånare. Och på plats i Berlin sitter vi sida vid sida med Tyskland (83 miljoner invånare), USA (326 miljoner) och bland andra Sydkorea (51 miljoner). Var kan man undra, befann sig de internationellt sett legendariska mediehusen som till läsarantal och kändisskap fullkomligen borde äga Berlin-ceremonin?

I en tid då digital marknadsföring blir allt mer datadriven, allt mer teknisk och uppläggen alltmer sofistikerade, menar jag att vi svenskar är som klippta och skurna för uppdraget. Kalla det ingenjörseffekten, kalla det – det svenska techundret. Inte för att native ännu produceras av ingenjörer och små fiffiga Starup-bolag. Men du fattar nog vart jag är på väg.

Det svenska särintresset för digitalt pill, strukturerade processer och plikttroget förhållningssätt till det journalistiska ordet, har passat utvecklingen av det nya native-formatet. Punkt slut. I våra moderna organisationer är det okej att ifrågasätta rådande ramverk. På vår moderna spelplan blir vi från tidig ålder uppmuntrade till att vara kreativa, ambitiösa och banbrytande.

Samtidigt som mina svenska branschkollegor tar emot sina statyetter kan jag inte släppa tanken om den tyska frånvaron, eller den brittiska eller den amerikanska. Tre nationer som alla hyser några av världens mest legendariska mediehus och publikationer. Var håller de hus en dag som denna, då vi firar medievärldens nya älskling, native?

Vid sidan av alla de positiva egenskaper som kommer med tradition och erfarenhet, kanske arvsynd spelar dessa traditionstyngda organisationer ett spratt. Är Washington Post (USA) och The Guardian (England) verkligen rustade för en medievärld som aldrig förändrats så snabbt? Kan det vara orsaken till att världens största ekonomier inte hyser samma tyngd inom digital förändring som lilla Sverige?

Bonnier och Schibsted har befäst sina positioner i och med dagens vinster av de två tyngsta kategorierna på Native Advertising Awards 2018. Oavsett om man kallar liknande priser: ”Klubben för inbördes beundran” eller inte, så är det en milstolpe för svensk nyhetsmedia. Här i Berlin har svensk media visat att man inte bara är nyfiken på framtiden. Man har också visat att man bemästrar, äger och faktiskt briljerar de nya spelreglerna som skvallrar om en hoppfull framtid för – exakt, det svenska tech medieundret.

Dela sidan:

Trendspaning: Stories & hjältar är nyckeln till hållbar content marketing

 

Enligt publikationen Forbes Communication Council, var två av årets hetaste marknadsföringstrender Interaktiv content och User-generated Content. På den svenska marknaden förlitar sig varumärken fortfarande på att ”sänd-knappen” ska göra jobbet istället för att utforska ”invite-funktionen”.

Redan i februari i år förutspådde den namnkunniga gruppen, Forbes Communication Council, årets största marknadsföringstrender. I artikeln ”12 Marketing Trends To Take Advantage Of This Year” resonerar de kring en rad content-flugor som hjälper nytänkande varumärken att nå ut med sin kommunikation.

Två av trenderna, Interaktiv content och User-generated Content, provocerar mig lite extra. Dels för att jag tycker gruppen resonerar så rätt kring de här två kommunikationsformerna. Och dels för att jag fortfarande ser så lite av det bland svenska aktörer.

Frågan jag ställer mig

Efter ett första halvår med GDPR bakom oss, inser vi att både spelreglerna förändrats samtidigt som användarna inte har det. Inte längre kan vi jaga användarna lika ogenerat med vår kommunikation bara för att hen besökt en viss sida tidigare. Användarna är dock okomplicerade och konsekventa varelser. De vill bli underhållna, informerade och belysta med rätt innehåll. Nu, precis som förut.

Varför envisas då fortfarande några av Sveriges största annonsörer med att basunera ut sina budskap med föga intresse för vad användarna och läsarna verkligen går igång på?

Insikten

Jag blir ofta tillfrågad om att tycka till i utformning och köp i olika annonskampanjer. Ska vi uttrycka oss så här eller ska vi utforma vår marknadsföring så här? Min roll som rådgivande content-strateg tar jag på största allvar. Marknadschefen har ofta redan innan mötet med mig en uppfattning om att min åsikt väger tungt.

I det scenario som jag beskriver ovan är det så klart en ynnest att få vägleda inflytelserika varumärken på deras väg till framgång. Ändå upplever jag ibland en viss frustration när det mesta i min rådgivning trattas ner i förifyllda svarsalternativ. Jag raljerar till viss del, men jag tror du förstår vart jag vill komma.

Om kunden i fråga redan är oerhört nöjd och tillfreds med sin nuvarande kommunikationsstrategi är det väldigt svårt att säga ”Vet du vad, jag tror vi måste backa lite och tänka nytt”.

I min föreläsning ”Content-trender 2019” har jag ett avsnitt (se bild nedan) som handlar om data och förnuft. Att vi idag lägger stor tonvikt på evidensbaserad marknadsföring, det vill säga vi förlitar oss på att alla svar finns i datan. Men det vi glömmer är att ibland bara ställa oss själva eller en fokusgrupp den enkla frågan: ”Vad skulle ni vilja ha om ni själva får bestämma?”.

Att jämföra två content-spår med varandra och se vilken som presterar bäst. Det är inte datadriven marknadsföring. Det handlar mest om att få det man redan tror sig veta bekräftat.

När jag i min vardag representerar 70 av Sveriges mest tongivande lokala mediehus på Mediekompaniet, kan jag få höra sägningar som, ”native-kampanjen presterade mycket bättre eller sämre hos er än hos Schibsted”. I själva verket kanske jag tänker, men det var ju fel innehåll i upplägget från början. Om vi eller Schibsted i slutändan ändå lyckades koka soppa på en spik, då handlar det mer om en ren fullträff.

Tillräckligt vräkig budget och aggressivt tillvägagångssätt kan visserligen tvinga fram läs och räckvidd på det mest knapphändiga innehållet. Att kalla det ”effekt” bara för att man har muskler att trycka upp det i fejan på läsarna, är om du frågar mig tveksamt.

Takeaways: Interaktiv Content & User-Generated Content

Så här inleder du jobbet kring Interaktiv Content & User-Generated Content (UGC)

1. Vad går målgruppen igång på?

Fokus: Interaktiv

Användarbeteende och engagemang från målgruppen på content som ni tidigare publicerat i ägda kanaler (sajt, nyhetsbrev), förtjänade kanaler (SoMe och publikationer) samt köpta kanaler (SoMe, redaktionella ytor, sök) är bra källor att börja utforska. Det ni vill ta reda på är, vad verkar trigga reaktioner, actions och engagemang hos vår målgrupp?

2. Vad önskar vi få för input?

Fokus: Interaktiv + UGC

Interaktiva content-upplägg har till skillnad från konventionella content marketing-innehåll en klar fördel, tvåvägskommunikation. Eftersom innehållet bygger på en aktivering ska man inte glömma bort den data som användarna kan bidra med i kampanjen. ”Testa dina kunskaper”. ”Vilken typ är du?”. ”Finn en lya som passar dig” eller ”Vilken färg är du?”, är alla exempel på interaktiv content med högt underhållningsvärde.

Däremot kanske ovan teser och rubriker inte nödvändigtvis kommer ge er någon värdefull data mer än att ni presenterar ert produktutbud på ett entusiasmerande sätt. Om ni verkligen vill veta vilka behov, önskemål eller krav målgruppen har, ska man sikta på frågeställningar som ger er ovärderlig input till morgondagens produkter.

3. Stories & Heroes – mer än bara data

Fokus: UGC

Sen finns det en typ av content från målgruppen som verkligen stärker varumärkets trovärdighet och legitimitet. Det handlar om att be era kunder, era ambassadörer, om skildringar från deras privatliv och vardag. När detta görs rätt får ni som avsändare ett tydligt ägarskap i en viss fråga.

Människor som till exempel berättar om sin positiva vistelse på ett visst hotell på resesajten, skapar förtroende. Testimonials, eller vittnesmål, är ju kärnan av mycket content på internet. Bjud därför in er målgrupp till att dela sina upplevelser, tips och knep. De som delar generöst gör ni till heroes och skapar då ytterligare incitament för fler personer i målgruppen att dela med sig.

 

(Foto: IBL)

Dela sidan:

Därför är vi redo att prata mångfald i svensk media

P

I dessa dagar pratar vi mycket om mångfald; i media, på våra arbetsplatser och i samhället. Samtidigt som vi gärna snackar  om integration i valdebatten är vi inte lika benägna att prata etnisk mångfald i yrkeslivet. #metoo möjliggjorde så att könsdiskriminering kom upp på agendan, på riktigt. Men när ska vi våga börja släppa in etnisk mångfald i de allra finaste beslutsfattarrummen?

Föreläsningar och paneldebatter har varit spännande inslag på min agenda de senaste veckorna. I min roll får jag chansen att prata inför stora och små publikskaror. Jag möter skarpa personer med CV:n och meritlistor som vittnar om ambition.

Många gånger slås jag av att jag är den enda personen i rummet som inte delar hudfärg eller hårfärg med majoriteten av mina yrkeskollegor. Det enda vi delar är vår ambition.

Inbjudan till mitt seminarium på Google Digitalakademin i oktober.

Eftersom jag jobbar med marknadsföring möter jag människor från en rad olika branscher. Men av någon underlig anledning ser det alltid likadant ut. Första och andra generationens invandrarsvenskar lyser med sin frånvaro.

Hur är det då i styrelserummen? Bättre? Du kan ju själv bara fråga dig hur det ser ut på din arbetsplats. I styrelserummet har vi fortfarande en lång väg kvar innan vi ens ser en jämn könsfördelning. Det är beklagligt. Frågan om etnisk ursprung kommer få vänta, är jag rädd för.

Har du blivit diskriminerad på grund av ditt ursprung? Dela dina erfarenheter med Resumé Insikt tar upp detta viktiga ämne och delar folks berättelser.

 

Jag bevittnar ofta kampanjer från varumärken som envisas om ett visuellt material som är alltför homogent, saknar mångfald men framför allt, relevans. Jag och mitt team försöker inspirera, uppmuntra och ta upp frågan om variation. Ofta till döva öron.

Dagens Sverige är en färgstarkare palett än någonsin tidigare. Det handlar inte om politisk ståndpunkt. Det är simpel fakta. Om nu statistik kan påtala det jag skriver om, har jag även tidigare i bloggen skrivit om hur diversifierat Sverige egentligen är. Se dessa slående siffror nedan.

Som varumärke är det därför oerhört viktigt att spegla sin marknadsföring med tiden vi lever i. Jag möter marknadschefer, produktchefer och kommunikationsexperter som lägger oerhört stor vikt i att texter och siffror som man publicerar är korrekta. Man har inte alltid lika stort fokus på sin visuella marknadsföring. Generiska bilder och videos på människor och folkgrupper som ofta tyvärr bara speglar ett Sverige som vi lämnade bakom oss för snart 40 år sedan.

Jag ser ändå några ljusglimtar på flera håll. Vi i mediabranschen har ju ett extra stort ansvar om du frågar mig. Som publicister skriver vi gärna om ojämlikheter och orättvisor. Som annonsplattformar tar vi gladeligen emot annonsbudskap från annonsörer som vill lägga sina pengar på just min sajt.

Men till syvende å sist handlar det om att vi alla måste ställa krav, titta på allt som publiceras och sprids och ifrågasätta; är det här en sund och hållbar bild av tiden vi lever i? ”Hållbar kommunikation” pratar jag om under mina föreläsningar i höst. I Berlin den 7 nov ska jag föreläsa för världens mest inflytelserika native-kreatörer om samma sak, Sustainable Communication.

Nya chefredaktören Edward Enninful har varit mån om att lyfta fram icke-konventionella modeller under sitt första år på brittiska Vogue.

Inte förrän vi ser över vilken bild vi ger av oss själva som varumärken, kommer vi få mer mångfald i det mediala fönstret. Kontentan, vi får helt enkelt det samhälle som vi förtjänar. Den verklighet som vi själva väljer att porträttera.

Söker du mer mångfald? Då så, sätt igång och börja fronta människor som inte tillhör det konventionella etablissemanget. Det gäller både på arbetsplatsen och i era marknadsföringskanaler.

6 säkra tecken på att mångfald nu är på väg

Amanda Oxell, Annonsrådet

Amanda Oxell, Annonsrådet

Eldsjälen som prisas och hyllas överallt, tittar både på könsfördelning och mångfald i svensk reklam. Jag delade scen med henne senast för en månad sedan. Vi behöver fler Amandor.

 

Joel Kinnaman med frun Cleo i reklamen för nya Volvo V60

Volvos nya V60

Visserligen har man fortfarande fastnat i kändisträsket men nu känns kommunikationen också lite mer kontemporär och urban. Plötsligt blev svenska förorten hipp (är min känsla när jag ser deras utomhusreklam).

 

Sahar & Mahmoud – ledarduon som ska ta NENT och svensk media till nästa nivå.

Duon på Nent & Viasat

Sahar Kupersmidt och Mahmoud Mustapha är toppcheferna på ett av landets största mediebolag, NENT. Äntligen två beslutsfattare som speglar det nya Sverige. Spännande å se hur de kommer använda sin plattform för att diversifiera svensk media.

 

Folkkära Kodjo Akolor.

Kodjo-effekten

P3:s kända radioprofil blir allt mer ett ”household name”. Redan har han gjort Julkalendern men snart tippar jag att han tillhör den svenska skådespelareliten på riktigt.

 

Alice Bah Kuhnke på Nobelfesten 2017.

Alice Bah Kuhnke

Visst har hennes närvaro som Kulturminister de senaste 4 åren varit viktig ur många avseenden. Hon har stått upp för kvinnofrågan, gayrörelsen och integration. Vi behöver fler ministrar som riskerar att först avfärdas av etablissemanget som ”Disneyeffekten”. Ett epitet som Alice fick dras med första tiden. Frågar du mig är stämplar och epitet bara säkra tecken på att man verkligen bryter ny mark. Det stör alltid någon men inspirerar desto fler.

 

Ali Fegan är ”nya” Janne Josefsson.

Ali Fegan tar över

Janne Josefsson har nu lämnat över rodret till Ali Fegan i SVT:s Uppdrag granskning. Sist när jag hörde Ali prata på MEG i september i år, sa han att han var trött på att bli jämförd med Janne hela tiden. Med all rätt. Ali är inte bara en ruttad och skicklig journalist. Han är också en efterlängtad personlighet i en annars så homogen programledarskara på SVT.