Dela sidan:

Här är filterbubblan som lämnat svensk media ute i kylan

 

2018 kommer vi minnas som året då vi på riktigt började se mångfald i den visuella mediebilden. Diversitet sprider sig som löpeld inom svensk och internationell media. Ja, överallt  – nästan.

Det hela började som en diskret viskning inom modebranschen i fjol. Modesajten The Fashion Spot agerade visselblåsare med sina färska siffror efter modeveckan i New York.

Ämnet var inte nytt men siffrorna var det. Enligt deras diversitetsbarometer var 36,9% av modellerna på New York Fashion Week Spring 2018 (visades i september 2017) mörkhyade, kurviga, transsexuella, icke binära, 50+ eller av annan etnisk bakgrund. Detta var ett rekord på catwalken som nästan uteslutande belägrats av smala, ljushyade modeller i 20-årsåldern.

”Fantastiskt” menade optimisterna som lyfte fram det faktum att trenden pekade åt rätt håll med mer mångfald bland modehusen.

Modellerna Ashley Graham (vänster) och Marquita Pring (höger) på catwalken under New York Fashion Week 2017. (Foto: New York Post)

”Förfärligt” ropade den progressiva falangen som tyckte detta bara var ett kvitto på att mångfald i modebranschen låtit väntat på sig, alldeles för länge.

Sen kom bomben (x 2) för brittiska Vogue. Först gjorde avgående chefredaktör Alexandra Schulman årets HR-blunder och tackade läsarna i sitt sista nummer med en gruppbild på personalen. Fin gest mot alla anställda, var förmodligen tanken, att radda upp dem i sedvanligt skolfoto-manér och publicera bilden i det legendariska modemagasinet.

Naomi Campbells reagerade snabbt på Instagram över Vogues problematiska personalpolitik.

Det varken hon eller någon annan på powerhouse-förlaget Condé Nast hade noterat var att bilden på personalen avslöjade något problematiskt inom Vogues företagskultur. Ingen mindre än supermodellen Naomi Campbell var först med att notera detta på Instagram (se bild ovan).

Det var få som förstod hur man i en färgstark bransch som modebranschen lyckats hålla en arbetsgrupp på ca 50 anställda så homogen. Spekulationerna var igång och skämten om Vogues hudfärgsfilter på HR-avdelningen var ofrånkomliga.

Oktobernumret som var tänkt att bli Schulmans smakfulla sorti blev snabbt en surdeg i sociala medier. Plötsligt fick Vogue en högst oönskad rasiststämpel.

Edward Enninful och Naomi Campbell.

Ägarna Condé Nast hade dock ett oväntat starkt kort i skjortärmen. Omvärlden och modebranschen slog knut på sig själva i racet om att lista ut Schulmans ersättare, som för övrigt sedan länge var signad och klar. Cynikerna kallade det en PR-kupp, att den utgående vita Schulman blev ersatt av Karibien-födda Edward Enninful. Men det visade sig att dialogen med honom som Schulmans ersättare startade långt innan fadäsen med gruppfotot.

När årets modeveckor drog igång i januari i New York (som följs av London, Milano och slutligen Paris två gånger om året) visade det sig att mångfald ännu en gång var på allas läppar.

Fler modeller än någonsin representerade minoriteter som transsexuella, 50+, kurviga modeller, icke binära och modeller med icke-västeuropeisk bakgrund. Ännu en gång var åsikterna många. ”Bravo” ropade optimisterna. ”Insta-bait” (lockbete för exponering i sociala medier) menade skeptikerna.

Enligt The Fashion Spots diversitetsindex var siffran 37,3% under New York Fashion Week Fall 2018 som visades i januari 2018. En marginell ökning med 0,4% från modeveckan innan.

The Fashion Spots Diversity Index.

 

Från internationella modeveckor till svensk media

Men hur ser det då ut här hemma på vår svenska marknad? Inför höstens riksdagsval visar det sig att integrering och migrationsfrågorna toppar. Så uppenbarligen samtalar vi idag om det samtidigt som vi strävar efter ett framtida Sverige med mångfald. Inte kan då svensk media lida brist på diversitet i rutan samtidigt som vi problematiserar ämnet på våra ledarsidor?

Smak och tyckte tänker du – det här med diversitet är väl ändå inget problem. Räcker det inte med att vi pratar om #metoo och könsdiskriminering? Nja, jag är inte så säker på att vi ska nöja oss med det.

Nånting har hänt i den svenska mediebilden. Är det möjligen ”Zlatan-effekten” och plötsligt vill alla ha etnisk mångfald i sina kampanjer? För ett par år sedan var det fortfarande tämligen vitt i rutan, både vad gäller redaktionellt content och reklam. Sen kom Volvo och Zlatan hand i hand till tonerna av nationalsången – plötsligt var vi alla synade.

Zlatan i Volvos kampanj.

Du som läser detta har säkerligen redan märkt av denna nya våg av medial mångfald av religion, kön, socioekonomisk bakgrund, storlek och ja – även etnicitet. Har du märkt du hur hela ditt sociala medier-flöde plötsligt domineras av manliga modeller med stort afrohår? Kurviga modeller tillsammans med mörkhyade modeller i slöja som visar sommarens mode?

Jaså inte?

Modereportage från British Vogue maj 2018.

Utanför din välpolerade filterbubbla händer just nu något stort, något fantastiskt. Synd bara att du inte får ta del av det eftersom hela ditt digitala flöde mest troligt bara bekräftar och åter bekräftar det du redan vet; att mode är för smala personer, modellerna är ljushyade och att alla dina framtida nyheter och köp kommer från samma, gamla trötta källor som du redan utforskat. Så funkar filterbubblor, de skyddar oss från allt nytt och framför allt förblindar de oss inför en omvärld i ständig förändring.

Jag vågar till och med påstå att diversitet i svensk media, och framför allt i svensk mediaelit, är ett större problem än vi inser. Vi som jobbar i denna bransch må tycka att våra kanaler innehåller människor med olika bakgrund. Men med handen på hjärtat så är minoriteter oftast bara överrepresenterade inom vissa områden; som på sidorna där vi problematiserar och debatterar nyanlända och områden som står lågt i kurs ur en socioekonomisk synpunkt.

Lite siffror brukar hjälpa till att ge en klarare bild. Hur diversifierat är egentligen svensk media?

  • Av Sveriges 10 mest sedda TV-program frontas 0 av 10 format av en programledare med utländsk härkomst (0%)
  • Av landets största tidningar är 1 av 5 chefredaktörer av utländsk härkomst (Peter Wolodarski, Dagens Nyheter, svenskfödd och son till polska föräldrar) (20%)
  • Av Sveriges största nyhetsprogram i linjär TV har endast 1 av 5 program en programledare med utländsk härkomst (Katarina Sandström, Rapport, född i Etiopien) Notera att varje program har flera programledare så andelen programledare med utländsk härkomst är betydligt lägre än 20%)
  • På Sveriges mest tongivande bloggplattformar är 14 av 105 toppbloggare av utländsk härkomst (13%)
Programledarna i SVT:s nya program Morgonstudion.

Och hur ser Sveriges demografi ut då ur ett etniskt perspektiv:

  • Befolkning:                                                                    10,1 miljoner
  • Antal utrikes födda:                                                       1, 8 miljoner
  • Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar:            536 000
  • Född i Sverige med en utrikes född förälder:                740 000
  • Född i Sverige med två inrikes födda föräldrar:            6,9 miljoner

(Källa: SCB 2017)

Av Sveriges 10,1 miljoner invånare har alltså 30% utländsk bakgrund. SCB klassificerar visserligen bara individer som är utrikes födda eller som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, som individer med utländsk bakgrund. Men enligt deras snävare definition har alltså fortfarande 23% av befolkningen utländsk bakgrund.

Med andra ord har mångfalden aldrig varit så stor i Sverige, men i vårt medielandskap, de kanaler som ofta behandlar ämnen som integration, orättvisa, segregation och utanförskap är avsändaren fortfarande oerhört homogen och, ja – vit.

Visst kan man resonera att populära program och profiler inte alltid kan förutbestämmas. Kvotering på arbetsmarknaden har i största allmänhet blivit lite av ett skällsord.

TV4 Nyheternas nyhetsankare.

Men med dagens kraftfulla marknadsföringsredskap kan vi självfallet påverka och styra över den mediebild som vi väljer att visa upp. Oavsett om det handlar om redaktionell bemanning i TV-rutan eller modellerna i en reklamkampanj. Framför allt speglar inte mediernas allra finaste rum (ja, där de viktigaste besluten fattas) dagens Sverige, där 30% av befolkningen har utländskt ursprung.

Här måste alla med kompetens och behörighet släppas in. Med nuvarande situation är det ett glastak, en slags filterbubbla för hudfärg och kroppstyp som håller vissa demografiska grupper utanför.

När inte ens statligt finansierade SVT lyckas leva upp till den demografiska mångfalden börjar man på riktigt känna oro. Under 2017 gjorde man om sitt morgonformat till nya Morgonstudion. Här blev det generande tydligt att beslutsfattare på Sveriges Television helt missat poängen med ett Sverige i förändring. SVT:s lineup av programledare som ska sätta tonen och agendan för svenskarnas nya vardag, saknade både mångfald och relevans.

Med den här typen av snedvridna och missvisande mediebild i rutan skulle man lätt kunna resonera att vi som jobbar i media snöat in oss i vår egen filterbubbla. Har vi ens försökt spegla omvärlden, du vet – den som vi försöker kommunicera med, i det material som vi väljer att publicera?

Omslag Damernas Värld i maj 2018.

Om ett par år, i 20-talets färgsprakande Sverige, kommer det enda sättet för mediehus, annonsörer och influerare att överleva handla om att förstå och avspegla sin samtid. Då måste man börja med att vända spegeln inåt. Ställa sig frågan, är vi relevanta och vilken bild av oss själva väljer vi att visa upp?

Mediehus, annonsörer och influerare har alla samma angenäma utmaning. Man skulle kunna kalla det för en nödvändig inventering som måste till för att vi i media inte ska uppfattas som obsoleta. Det är inget vi ska problematisera om. Det är något vi ska anamma och börja exekvera omedelbums.

4 frontfigurer som sätter färg i media:

Edward Enninful, Chefredaktör på British Vogue

Första färgade chefredaktören i Vogues historia. Tillträdde hösten 2017.

Imane Asry, influencer, Metromode.se

Som jag skrivit om tidigare här i bloggen är Imane superaktuell på den svenska blogghimlen. Hennes personliga stil ”modest minimalism” och orädda attityd är viktiga ingredienser för dagens digitala förebilder.

Svenska influeraren Imane Asry.

Dan Baquet, Chefredaktör på The New York Times

Viktig föregångare på en av världens mest inflytelserika tidningar. Den första afroamerikanen att leda detta anrika mediehus.

Martina Bonnier, chefredaktör Damernas Värld & DV Mode

Visserligen är Niklas Sessler numera ansvarig utgivare för Damernas Värld men Martina är fortfarande en viktig frontfigur för det svenska magasinet. Här vill jag ändå lyfta fram det positiva trendbrottet med mörkhyad modell på omslaget. Damernas har under alla mina år i mediebranschen varit omtalade som ”det vita magasinet”.

Dela sidan:

Veckans medieragg: Jeremy Jauncey (och varför han är framtidens content-maker)

 

Jag vågar påstå att det inte kryllar av artiklar om mannen som håller på att revolutionera marknadsföring inom resebranschen. Hans sociala medier-imperium Beautiful Destinations har nu siktet inställt på egenproducerat content.

Den här veckan riktar jag strålkastaren mot tech– och social-entreprenören Jeremy Jauncey.

 

Varför är han het just nu?

För 5 år sedan startade Jeremy och brorsan Tom ett socialt nätverk kallat Beautiful Destinations. Redan för 2 år sedan intog de den globala resebranschens radar med en total följarskara på över 10 miljoner följare. Resumé passade så klart på att intervjua Jeremy när han gästade Google Sessions i Almedalen 2017.

I år har det varit blygsammare press om Jeremy men i de lugnaste vatten… Tro inte att han legat på latsidan och Beautiful-imperiet bara växer. Idag har de vertikalerna Beautiful Hotels, Beautiful Homes och Beautiful Cuisines. Fokus i sociala medier är fortfarande Instagram, Facebook och Youtube.

Det hippa badklädesdesignermärket Orlebar Brown använde sig av Jeremy i sin senaste kampanj (se bild ovan), både som modell och ambassadör inför sommarsäsongen 2018.

Dessutom satsar Beautiful Destinations nu på egna filmformat i stil med Netflix och HBO. I deras Youtube-kanal kan man bland annat se reseformatet Let’s Go och på deras Instagram-konto Beautiful Destinations kan man på allvar se att de nu riktat fokus till video istället för stillbild.

I hjärtat av Jeremys business är byrådelen där han tillsammans med sitt kreativa team av filmare, fotografer och redigerare reser världen över för kunder som Marriott, Starwood och Hilton.

Vem är målgruppen som Jeremy tilltalar?

Enligt egna utsagor består deras följarskara av 42% män och 58% kvinnor. Då deras konton till stora delar handlar om lyxig eskapism och äventyrliga naturupplevelser, skulle jag säga att de attraherar den framgångsrika storstadsbon som längtar efter nya utmaningar.

Visst är det grabbigt – den moderna hipstern som fortfarande förnekar sin tillrättalagda vardag i betong och flyr mentalt (kanske även fysiskt på ledigheten) till outforskade vildmarker.

Vilka typ av samarbeten vore gynnsamma?

Jeremy är en uttalad reseentusiast som värnar om fri rörlighet och kulturer som interagerar. Tack vare BD:s harmoniska balans mellan episkt bildberättande, kreativitet och sociala följarskara blir de en given partner för aktörer inom resor, livsstil och mode som vill anpassa sin kommunikation till dagens digitalister.

IKEA, H&M, VOLVO, TUI och SAS är sannolika varumärken att ta hjälp av BD:s kreativa team.

De svenska resebolagen, precis som merparten internationella, har fortfarande ett rätt konservativt allokerande av sin marknadsbudget. Kanalval som TV, utomhus och display dominerar många gånger.

Men givetvis finns det också en allt större närvaro av dessa reseaktörer i sociala medier. Problemet är bara att det oftast handlar om content som har ett helt annat ursprung. Innehåll från stora varumärkeskampanjer, kanske säsongsbetonade, hoppas man ska funka även för det dagliga flödet i social. Ett grundmisstag som jag inte riktigt förstår hänger kvar 2018.

Därför är Jeremy och hans Beautiful-nätverk en glödhet spelare på marknaden, eftersom de framför allt utgår från medieanvändaren och det content som ska försköna hens feed i mobilen.

Dela sidan:

Så behåller du VM-patriotismen & applicerar den i er kommunikation

 

VM-andan, den positiva känsla som vi alla upplevt under och mellan matcherna, har en positiv inverkan på vårt sätt att kommunicera. Vi känner mer tillhörighet och gemenskap än vanligt. Vi visar öppet vårt helhjärtade engagemang i sociala medier. Är det då verkligen okej att vara patriotisk även efter mästerskapen? Och ännu mer klurigt blir det att tänka – kan ett varumärke tjäna på att vara patriotiska?

Krydda varumärkets identitet med patriotism

Ursprung

Vi i Sverige jobbar ju ganska hårt på att förhålla oss till vårt land, vår flagga och vår tillhörighet. Är man norrman är det inget att hymla om. Är man amerikan, sitter det i blodet. Men att känna stolthet för sitt ursprung och att sedan uttrycka det på ett eller annat sätt, kan också ha positiva effekter på omgivningen.

Nu pratar jag givetvis inte om exkludering, utan snarare inkludering. Att vara stolt svensk idag, handlar ju lika mycket om att jag är stolt över ett Sverige som hyllar diversitet och jämlikhet.

Flera varumärken har ju gjort det till sin grej att förknippa sig med sitt ursprung Sverige. Detta menar jag funkar. Inte bara i utlandet utan även på hemmaplan, där vi känner tillhörighet med varumärke, eftersom man är ”i samma lag”.

Exempel på varumärken:

Volvo

”Made by Sweden” kändes plötsligt modernt när slogan kombinerades med Zlatan och texten till nationalsången.

Absolut Vodka

”Country of Sweden” står det på flaskan och visst har produkten en tydlig koppling till både Sverige, liberalism och framåttänkande.

&Otherstories

H&M:s dottermärke har tydliga kopplingar till Modemeckan runtom i världen; Paris, Los Angeles & givetvis Stockholm. Deras ”Atelier Stockholm” betonar klädmärkets designkopplingar till hippa Stockholm.

Miljö

Isabella Lövin (MP) presenterade ett nytt förslag om ökad självförsörjning inom svensk livsmedelsproduktion under sitt tal i Almedalen 2018. Redan idag är vi svenskar allt mer angelägna och villiga att välja närproducerat när det gäller mat.

Som varumärke finns det mycket att hämta genom att först och främst se över sin hållbarhetspolicy, sin produktion och sin närhet till konsument. Har man dessutom gjort allt detta och har ”ett lokal-tänk” i sin produktionskedja, då bör man dessutom trycka på det i sin kommunikation. Konsumenter vill vara Sverigelojala i allt högre grad. Det handlar inte bara om lojalitet – det är ju mer hållbart.

Exempel på varumärken:

”Kött från Sverige”

Den tidigare ”Svenskt kött” har fått ny märkning. Detta är en frivillig ursprungsmärkning som visar att djuret är fött, uppfött och slaktat i Sverige.

C/o Gerd

De ekologiska skönhetsprodukterna från Jokkmokk har tagit Sverige och världen med storm. Med växter och bär från svenska Lappland har varumärket byggt sin profil på den svenska äktheten.

 

Trygghet

Varumärket Sverige skapar ju en rad olika positiva associationer. Trygghet är en sådan stämpel. Stabil ekonomi, trygga samhällen och pålitlig teknik. Varumärken som kan rida på den ”svenska trygghetsvågen” har mycket att tjäna.

Som svensk känner vi att produkten är tillverkad av tjejerna och killarna nedför gatan. Det känns bekant. Som utländsk kund uppfattar man varumärket som pålitligt eftersom föregångare som Volvo, Ericsson och Spotify har banat vägen.

Både Beyoncé och Sarah Jessica Parker använder svenska Baby Björn.

Exempel på varumärken:

Izettle

Fintech-framgångarna i Sverige har toppats av nyligen uppköpta Izettle. Redan en internationell succé med etableringar på många europeiska marknader. Att kombinera finans, ekonomi och Sverige har visat sig vara lönsamt.

Baby Björn

En internationell best-seller, trygghet för barn världen över och ett klockrent exempel på hur man exporterar bilden av ”det svenska folkhemmet”.

Charter

Allt fler charterbolag blir ju uppköpta av internationella koncerner men visst finns det fortfarande ett värde i att ”boka svenskt” på resan. Morgondagens framgångsrika resebolag har en global närvaro men glömmer heller inte bort sitt viktiga ursprung.

 

 

(Foto: IBL)

Dela sidan:

Är event som Almedalen förlegade? Skitsnack – tänk så här

I år har det varit ovanligt många kritiska röster från PR-experter kring Almedalsveckan. Är det för att evenemanget fyller 50 år? Är det för att folk verkar ha så himla kul (=jante)? Eller är det bara för att man inte vet hur man ska råda de företag, organisationer eller politiska parti som man företräder hur man ska jobba med event?

Så här ska du jobba med event för att få mest pang för pengen

1. Budskap & syfte

Varför är ni här?

Oavsett om det är en politiskt inriktad vecka som Almedalen eller en mässa – börja med att svara på frågan varför ni är här och vad det är ni som företag eller organisation vill få ut av det? Var egoistisk, det är ni som pyntar så då är det också viktigt att ni känner att ni får valuta för pengen ni spenderar på eventet.

Jimmie Åkesson (SD) signerar sin nya bok ”Det moderna folkhemmet” under Almedalsveckan 2018.

2. Event är content

Hur bygger ni vidare på detta?

De flesta tror att allt ska hända under själva eventet. Vi måste ha störst scen, störst banderoller och fetaste högtalarsystemet. För att alla ska se och höra oss. Fel.

Eventet är bara katalysatorn till ett innehåll som ni ska driva vidare ut i alla era kanaler. Precis, alla kanaler och plattformar. X antal besökare är på plats, men oändligt många fler följer er via sociala medier, nyhetsbrev, CRM-system och annonsering.

Berätta för alla som inte är där vad det är ni lyfter för ämnen (budskap och syfte ovan) under eventet. Hur många som står i publiken spelar mindre roll. Ni kommer ändå lyfta fram det som sker på scen (eller i er monter) i alla era andra kanaler.

Statsminister Stefan Löfven lämnar scenen efter sitt tal.

3. Vänta med att berätta

När ska ni annonsera?

De flesta aktörer som jag sett annonsera om till exempel Almedalen lägger mest krut på annonser innan eventet, som berättar att de ska vara på plats. Typ som de grekiska diskoteken delar ut flyers vid poolen på Kos innan kvällens party. Fel.

Företagsevent är inte som diskotek. Det handlar inte om att fylla upp en lokal för ”one night only”.

De besökare som planerar att vara på Almedalen har nog redan bestämt sig sedan länge att de ska närvara. Ni kommer knappast få dit extra besökare bara för att ni annonserar om att ni är på plats.

Däremot ska ni i efterhand annonsera om allt det spännande som hände på plats. Det som diskuterades på scen, till exempel via native advertising. Låt experten eller politikern få komma till tals även där, för en publik som aldrig varit på eventet. Ni är avsändaren och ger då nya målgrupper en tydlig bild av de hjärtefrågor som ni har och driver.

RFSL:s mångfaldsparad under Almedalen 2018. 

4. Skapa nyhetsvärde

Hur blir era ämnen aktuella?

Detta handlar om att alla som deltar i era programpunkter på eventet vet vad det är för kärnfrågor ni vill lyfta. Har ni en grundtes som ni ska ta reda på om den stämmer eller inte?

Involvera därför er moderator, alla panellister och deltagare. Deras medverkan, svar eller påståenden ska ju i bästa fall leda till citeringar, artiklar och nyhetsbrev där ni kan fortsätta att äga era frågor.

Jag vet inte hur många gånger jag tillfrågats att delta på företagsevent där jag knappt fått någon info innan om vad syftet med eventet är. Då blir det ju i bästa fall mingel. Som deltagande aktör vill man ju veta vilka frågor som är viktigast på dagens agenda.

Flera etablerade publicister och företag på plats under Almedalen 2018.

 5. Gör det mätbart

Vilka är era KPI:er?

Precis som med alla andra marknadsrelaterade insatser, måste ni göra eventet mätbart. Spika redan på förhand vad ni ska mäta, vilka parametrar som ni ska leverera på.

Nu blir det lite väl affärs-flummigt och nödigt må hända. ”Vi deltar ju i år för att det är så himla uppskattat att vi är där!” Säger vem? Arrangören som vill åt era pengar?

Nej, ni kan inte nöja er med det faktum att ni fick en superhärlig bild med hela gänget och Annie Lööf, hela 50 fler Gilla-markeringar än bilden med Fredrik Reinfeldt i fjol. Det bekräftar inte ett lyckat event.

Istället bör ni sätta mätbara KPI:er; skapa Content under event till era sociala medier-kanaler, få 1000 fler följare på LinkedIn, få 300 fler prenumeranter på ert nyhetsbrev, bli omskriven i lokalpress eller få minst 5 skarpa citat från person X som ni anlitat till er panel. Bara för att nämna några exempel.

Är Jimmie inspirerade av jänkarna? I sann amerikansk politikeranda släpper han sin bok innan valet.

 

6. Gör ett släpp

Vad är nyheten?

Nöj er inte med att basonera ut ”nyheten” om att ni ska delta på eventet. För det första är det ingen nyhet, eftersom ni kanske varit på eventet tidigare år. För det andra är ju en uppsjö aktörer på plats – alla säger de samma sak: ”i år deltar vi på Event X”.

Nej, istället passar ni på att släppa en nyhet i samband med eventet. Alla som är på plats kan då ta del av nyheten och sedan har ni något verkligt spännande att kommunicera ut i era övriga kanaler.

Tänk en ny rapport, färsk statistik eller en produktnyhet. Jimmie Åkessons bok-kupp med ”Det moderna folkhemmet” under Almedalsveckan var ett genialt drag. Alla partiledare nöjer sig med tal, han släpper bok. Alla tal blir kortlivade, han kan kapitalisera mer långsiktig på sin bok i handeln.

(Foto: IBL)

Dela sidan:

Marknadsföring + kärlek = SANT

 

Låt mig få resonera kring en osannolik (men å andra sidan kanske inte helt orealistisk) jämförelse. Tänk om vi såg marknadsföring som en kärleksrelation. När den är som bäst inleds den med passion, bygger på kemi och varar när ömsesidiga känslor uppstår.

Så borde vi se på målgrupper vi vill flörta med, menar jag. Läsare som vi vill engagera, nya förbindelser eller kunder som vi vill fortsätta att förföra. Många gånger försöker vi dock klä våra varumärken med attribut som inte varumärket egentligen står för.

Precis som i en relation kan vi inte bygga något långvarigt om vi inte kan vara oss själva. 

Här är 3 vanliga misstag vi gör när vi tar (kund)relationen till nästa nivå

Misstag 1: Åldersnoja

Det är svårt att låta bli att ta modebranschen som exempel. Här är det ju mestadels unga modeller som frontar de stora, etablerade modehusen, ofta för en målgrupp som är i samma ålder som deras mammor.

Varumärken som förnekar sin verkliga ålder

Idag är flera framträdande influencers även modeller och då är det snarare deras följarskara som modehusen vill profitera på. Jag har lite svårt att ta det på allvar när 23 år gamla Kendall Jenner och lika gamla Gigi Hadid ska föryngra märken som Tod’s, MaxMara och Fendi.

Jag förstår hur man tänker – hitta yngre målgrupper. Men risken är att gapet blir för stort mellan den faktiska målgruppen och sin önskade målgrupp. Dessutom har 23-åriga influerare oftast en egen målgrupp som är 10 år yngre i snitt. Då kan ett varumärke i värsta fall missa sin målgrupp med 40 år.

 

Alla tre ovan varumärken associeras snarare med kvinnor mitt i karriären, konservatism och tradition. Inte trotsig och lipgloss-putande tonårsprinsessa.

 

Misstag 2: Tillbaka till exet

Istället för att öppna upp för nya seriösa förbindelser, är det många varumärken som faller tillbaka i samma mönster.

Varumärke som borde gå vidare

Ett varumärke som varit en flitig dejtare är Norwegian. I flera omtalade kampanjer genom åren har de förknippat sitt varumärke med till exempel Brad Pitt som blev singel efter skilsmässan med Angelina Jolie. Man dejtade även Times Squares kända Naked Cowboy som fick gästspela i Oslos tunnelbana.

Men dessa gerilla-liknande kampanjer har några år på nacken. Vem dejtar Norwegian idag? Smygträffar de fortfarande Brad? Naked Cowboy? Eller är det fortfarande den destruktiva relationen (på-och-av-relationen) till Lufthansa som gäller? Oavsett tycker jag det luktar ”dags att gå vidare”.

 

Misstag 3: Wannabe

Många är aktörerna på marknaden som inser att en släng av organic skulle höja varumärkets status. Och visst skyltas det med termer, speciellt inom skönhetsbranschen: natural, by nature, pure, earth, seed extract och så vidare. Som konsument är det lätt att förväxla naturlig med ekologisk. Ett ”misstag” branschen många gånger profiterar på. Skenekologiska varumärken kommer få allt större utmaningar med att särskilja sina intressen.

Varumärke som missat tåget

BodyShop vara först ut inom beauty att prata “naturlig skönhet”. Men icke att förväxla med ekologisk. Varumärket har ett omfattande arbete kring etisk produktion och framställning men produkterna är inte ekologiska per definition.

 

(Foto: IBL)