Dela sidan:

Pekan Resist

Ben&Jerrys senaste nyhet är den limiterade glassorten Pecan Resist.
Glassen stöttar fyra initiativ/organisationer (Women´s March, Honor The Earth, Color of Change,  Neta) och under glasslocket syns ett budskap om att vi tillsammans kan bygga en rättvis och inkluderande morgondag.
Det amerikanska glassvarumärket har en historia av att ta ställning
i politiska frågor och jag gissar på att detta inte är den sista kängan
de kastar mot Trump-administrationen.

natalie.e.eriksson@gmail.com

Dela sidan:

Vad händer med ett legendariskt varumärke när ägandet byter hand?


Jonna Bergh, chefredaktör och medgrundare STYLEBY.
Foto: Nielsen Omvik/STYLEBY. 

I veckan stod det klart att det italienska modehuset Versace köps upp av den amerikanska designern Michael Kors och hans holdingbolag.
Michael Kors, som varit domare i amerikanska tv-programmet Project Runway, har under de senaste åren skickligt byggt upp en stark följarbas av millennials som mer än gärna Instagrammar bilder på väskor och plånböcker med den kännetecknande MK-loggan i fokus. Företaget har butiker på fashionabla adresser runt om i världen men arbetar samtidigt med just ungt mode och en prislapp som inte sällan är lägre eller i nivå med flertalet svenska designmärken. Versace å andra sidan – ett familjeägt lyximperium grundat av ikonen Givanni Versace. Sedan Givanni mördades utanför sitt hem i Florida 1997 har hans syster Donatella styrt skutan i rollen som kreativ chef.

Reaktionerna på uppköpet är många. För vad händer egentligen med ett legendariskt varumärke när ägandet byter hand? Jag har pratat med Jonna Bergh, medgrundare och chefredaktör av magasinet STYLEBY.


Vad kommer uppköpet att innebära för Versaces varumärke på sikt?
I bästa fall kommer de att nå ut bättre, öka sin lönsamhet och eventuellt kunna hålla sig än mer relevanta även under perioder då deras design inte är högaktuell. Just nu är Versaces estetik på tapeten men under vissa säsonger så präglas modet av exempelvis minimalism, vilket är långt ifrån den design som Versace skapar.
I sämsta fall innebär uppköpet att varumärket utarmas på sikt. 

Många anrika modehus har ett starkt varumärke men en sämre förmåga att öka sin lönsamhet och att nå ut till nya, yngre målgrupper. Något som företaget Michael Kors är otroligt duktiga på. Är detta anledningen till denna affär?
Ja, det tror jag. Dessutom så börjar Donatella Versace bli till åren och vill kanske inte jobba så mycket längre till. Hennes dotter, tillika företagets majoritetägare, Allegra Versace verkar inte ha sin mors brinnande intresse för att arbeta operativt i företaget.  Alla dessa faktorer vägdes säkert in i beslutet.

Vad har varumärket Michael Kors att vinna på detta?
Med förvärvet av Jimmy Choo i fjol så ser vi Michael Kors vilja att bli en stor spelare – även om de inte är på samma nivå som giganterna Kering (med b.la. Gucci och Yves Saint Laurent i portföljen) eller LVHM (b.la. Louis Vuitton, Christian Dior, Moët & Chandon) så måste de ju börja någonstans. Och jag tycker mig se en röd tråd i förvärven; glamour! Det är väldigt mycket ”Upper West Side” och ”riviera-känsla” på hela Michael Kors-portföljen. Det är kul tycker jag. 

Är detta början på en större trend inom modebranschen; att renommerade modehus köps upp av nyare, starka aktörer med en yngre kundkrets?
Jag tror snarare att konglomeraten växer sig starkare och att nya konglomerat vill växa fram. Samarbete är nyckeln för framgång numer. Det möjliggör för företag att slimma sina organisationer och att bli starkare i förhandlingar.

 

 

natalie.e.eriksson@gmail.com 

Dela sidan:

Open Act analyserar partiledarnas retorik


Klara Petersson, kommunikatör och medgrundare Open Act. 

Berätta om Open act. Vilka är ni och vad gör ni?
Open Act är ett partipolitiskt oberoende nätverk bestående av individer inom kommunikationsbranschen som vill främja ett mer inkluderande Sverige. Nätverket grundades i samband med att retoriken hårdnade bland partierna under åren 2017/2018. Vi genomför och visualiserar analyser kopplat till partiledares retorik och hur de beskriver olika grupper i samhället.

Varför behövs den här typen av initiativ?
Det politiska samtalet påverkar det allmänna samtalet. Det påverkar hur vi pratar på privata middagar, i lunchrummet och i möten med andra.  Partiledarnas negativa beskrivningar av utlandsfödda i samband med Brexit och det amerikanska valet gjorde att antalet hatbrott ökade i både USA och Storbritannien post-election. Vi bär ett gemensamt ansvar att inte låta detta hända i Sverige. 

Är det en svår balansgång när det gäller att lyfta faktiska utmaningar kopplade till, exempelvis, migration utan att för den sakens skull ställa utsatta grupper mot varandra?
Absolut. Men det är inte omöjligt.  Det är självklart att våra politiker måste kunna framföra problemställningar, men ord används alldeles för slentrianmässigt och en alltför onyanserad och oreflekterad verklighetsbild av ytterligheter byggs upp. Detta kombinerat med lågt fokus på vision och bemötande av den oro som finns hos vissa människor bidrar till att öka klyftorna i samhället.


Ni lanserade nyligen Radio Rosenbad — en granskande kampanj där ni i ljudformat summerar hur svenska politiker, i Agendasända partidebatter mellan år 2010 och 2018, talar om invandrare.  Hur skulle du beskriva resultatet av den här granskningen?
Radio Rosenbad bygger på vår framinganalys där vi gått igenom Agendasända partiledardebatter från åren 2010 till 2018.  Analysen visar hur partiledares samtal kring invandring och migration har förändrats över de senaste tio åren och hur de i allt större utsträckning använder negativa ordval framför positiva ordval när de beskriver denna grupp.

Kan du ge exempel på ord, uttryck eller andra mönster kring hur politiker pratar om olika invandrargrupper?
Fram till år 2015 pratades det om invandrare i positiva ordalag. Man pratade om att utrikesfödda bidrar till den svenska välfärden och bygger Sverige genom arbete, jobb och kompetens. Utan denna grupp hade inte landet kunnat utvecklas så som det gjort. 

 Runt år 2016 och framåt har inramningen ändrat karaktär och nu pratas det om att invandrare, asylsökande och även ensamkommande  splittrar de svenska värderingarna, bidrar till ökad brottslighet, ökade sexualbrott samt att välfärden håller på att kollapsa. Detta blir framförallt tydligt i debatten under våren 2018 där gruppen invandrare tydligt kopplas till de flesta problem som finns inom välfärden, så som sjukvård, skola, arbetsmarknad och rättssystemet.  Exakta citat från de olika partiledarna går att höra på http://radio.openact.se

Pratar politiker, vad du vet, om andra samhällsgrupper på samma sätt? Varför/varför inte?
Vi har i vår framinganalys valt att fokusera på invandrare, utrikesfödda och flyktingar.

Vad kan vi, som privatpersoner och kommunikatörer, göra för att bidra till en saklig och öppen debatt?
Vi behöver vara medvetna om förskjutningen som skett, synliggöra detta, driva opinion och ställa krav på att våra politiker tar ansvar för hur de talar. Och självklart att vi, både i våra roller som kommunikatörer och privatpersoner, lever som vi lär.

 

natalie.e.eriksson@gmail.com 

Dela sidan:

Just do it


Colin Kaepernick, 30 år. Den tidigare idrottsstjärnan som fått lägga karriären på hyllan efter att han börjat protestera (genom att knäböja när nationalsången sjungs inför fotbollsmatcher) och engagera sig till förmån för svarta människors rättigheter i USA. 

När jag startade den här bloggen kändes det viktigt för mig att aldrig okritiskt skriva om kommunikation baserat på vad ”resten av branschen tycker”. Det finns, enligt mig, helt enkelt för mycket texter, kanske främst i sociala medier, skrivna för att få just medhåll från de redan frälsta. Med det sagt; jag tycker att Nikes senaste kampanj är det största som hänt i reklamväg på väldigt länge. Om du helt missat vad det gäller kan du läsa mer exempelvis här och här.

Det tåls att poängteras hur otroligt infekterad den här frågan är i USA. Black lives matter har stött på stort motstånd och det finns undersökningar som visar att majoriteten av alla amerikaner tycker att det inte under några omständigheter finns en ursäkt till att inte stå upp när den amerikanska nationalsången sjungs. En arg president, Nike-skor som bränns och strumpor som klipps sönder är bara en liten del av den vrede som nu väller fram.

Samtidigt så tror jag på Nike och jag tror (och hoppas) att deras lojalitet kommer att löna sig. Sportmärket har i med- och motgång sponsrat Colin Kaepernick oavbrutet sedan år 2011 och allt fler framstående idrottspersonligheter visar öppet (både organiskt och koordinerat, får jag gissa) sitt stöd för team Nike/Kaepernick i sociala medier.

Jag tycker att Nike gör allting rätt när de sätter Kaepernick i ett större sammanhang som i detta fall är jubiliéekampanjen av varumärkets slogan Just do it och den tillhörande kampanjfilmen Dream crazy.  Kampanjen frontas inte bara av denna omtalade amerikanska fotbollsspelare utan också av andra stjärnatleter så som Serena Williams; tjejen från Compton som blev världens bästa tennisspelare och basketlegenden LeBron James; som med tre NBA-vinster i ryggen nu är i full gång med att driva en skola för utsatta barn i sin hemstad Akron, Ohio. Kampanjfilmen är pampig, den amerikanska drömmen är levande och Nike fortsätter att inspirera morgondagens idrottsstjärnor.
De blå-vit-röda värdeorden handlar om frihet och mod och jag tycker att Kaepernick i flera år har visat prov på bägge delar.
Just do it. 

 

natalie.e.eriksson@gmail.com 

Dela sidan:

Svenskarna och internet – valspecial

Internetstiftelsen har publicerat rapporten Svenskarna och internet – valspecial. Här nedan kan ni spana in deras  egen sammanfattning i text tillsammans med siffror från rapporten. 👇🏾

Inför riksdagsvalet 2018 kommer många fler än tidigare att vända sig till internet för politisk information. Vid det förra riksdagsvalet, 2014, tog inte ens hälften av svenskarna del av politisk information på internet. Nu gör en stor majoritet det. Därför tillåter vi oss att påstå att det första riktiga internetvalet är här. Trenden är särskilt tydlig hos förstagångsväljarna, som även värderar webbsidor som en av de viktigaste informationskällorna inför valet.

51% av de tillfrågade vill ha möjligheten att rösta online i stället för att besöka en vallokal.

42% tror att de kommer att göra ett valtest inför valet. Siffran är högre bland förstahandsväljare.

17% tar del av politiska diskussioner med personer de inte delar politisk åsikt med.

48% är emot att människor ska få uttrycka extrema åsikter på nätet jämfört med 24% som är för.

22% av internetanvändarna har sökt upp politiker på internet.

Hela rapporten hittar du här. 

natalie.e.eriksson@gmail.com