Dela sidan:

Open Act analyserar partiledarnas retorik


Klara Petersson, kommunikatör och medgrundare Open Act. 

Berätta om Open act. Vilka är ni och vad gör ni?
Open Act är ett partipolitiskt oberoende nätverk bestående av individer inom kommunikationsbranschen som vill främja ett mer inkluderande Sverige. Nätverket grundades i samband med att retoriken hårdnade bland partierna under åren 2017/2018. Vi genomför och visualiserar analyser kopplat till partiledares retorik och hur de beskriver olika grupper i samhället.

Varför behövs den här typen av initiativ?
Det politiska samtalet påverkar det allmänna samtalet. Det påverkar hur vi pratar på privata middagar, i lunchrummet och i möten med andra.  Partiledarnas negativa beskrivningar av utlandsfödda i samband med Brexit och det amerikanska valet gjorde att antalet hatbrott ökade i både USA och Storbritannien post-election. Vi bär ett gemensamt ansvar att inte låta detta hända i Sverige. 

Är det en svår balansgång när det gäller att lyfta faktiska utmaningar kopplade till, exempelvis, migration utan att för den sakens skull ställa utsatta grupper mot varandra?
Absolut. Men det är inte omöjligt.  Det är självklart att våra politiker måste kunna framföra problemställningar, men ord används alldeles för slentrianmässigt och en alltför onyanserad och oreflekterad verklighetsbild av ytterligheter byggs upp. Detta kombinerat med lågt fokus på vision och bemötande av den oro som finns hos vissa människor bidrar till att öka klyftorna i samhället.


Ni lanserade nyligen Radio Rosenbad — en granskande kampanj där ni i ljudformat summerar hur svenska politiker, i Agendasända partidebatter mellan år 2010 och 2018, talar om invandrare.  Hur skulle du beskriva resultatet av den här granskningen?
Radio Rosenbad bygger på vår framinganalys där vi gått igenom Agendasända partiledardebatter från åren 2010 till 2018.  Analysen visar hur partiledares samtal kring invandring och migration har förändrats över de senaste tio åren och hur de i allt större utsträckning använder negativa ordval framför positiva ordval när de beskriver denna grupp.

Kan du ge exempel på ord, uttryck eller andra mönster kring hur politiker pratar om olika invandrargrupper?
Fram till år 2015 pratades det om invandrare i positiva ordalag. Man pratade om att utrikesfödda bidrar till den svenska välfärden och bygger Sverige genom arbete, jobb och kompetens. Utan denna grupp hade inte landet kunnat utvecklas så som det gjort. 

 Runt år 2016 och framåt har inramningen ändrat karaktär och nu pratas det om att invandrare, asylsökande och även ensamkommande  splittrar de svenska värderingarna, bidrar till ökad brottslighet, ökade sexualbrott samt att välfärden håller på att kollapsa. Detta blir framförallt tydligt i debatten under våren 2018 där gruppen invandrare tydligt kopplas till de flesta problem som finns inom välfärden, så som sjukvård, skola, arbetsmarknad och rättssystemet.  Exakta citat från de olika partiledarna går att höra på http://radio.openact.se

Pratar politiker, vad du vet, om andra samhällsgrupper på samma sätt? Varför/varför inte?
Vi har i vår framinganalys valt att fokusera på invandrare, utrikesfödda och flyktingar.

Vad kan vi, som privatpersoner och kommunikatörer, göra för att bidra till en saklig och öppen debatt?
Vi behöver vara medvetna om förskjutningen som skett, synliggöra detta, driva opinion och ställa krav på att våra politiker tar ansvar för hur de talar. Och självklart att vi, både i våra roller som kommunikatörer och privatpersoner, lever som vi lär.

 

natalie.e.eriksson@gmail.com 

Dela sidan:

Just do it


Colin Kaepernick, 30 år. Den tidigare idrottsstjärnan som fått lägga karriären på hyllan efter att han börjat protestera (genom att knäböja när nationalsången sjungs inför fotbollsmatcher) och engagera sig till förmån för svarta människors rättigheter i USA. 

När jag startade den här bloggen kändes det viktigt för mig att aldrig okritiskt skriva om kommunikation baserat på vad ”resten av branschen tycker”. Det finns, enligt mig, helt enkelt för mycket texter, kanske främst i sociala medier, skrivna för att få just medhåll från de redan frälsta. Med det sagt; jag tycker att Nikes senaste kampanj är det största som hänt i reklamväg på väldigt länge. Om du helt missat vad det gäller kan du läsa mer exempelvis här och här.

Det tåls att poängteras hur otroligt infekterad den här frågan är i USA. Black lives matter har stött på stort motstånd och det finns undersökningar som visar att majoriteten av alla amerikaner tycker att det inte under några omständigheter finns en ursäkt till att inte stå upp när den amerikanska nationalsången sjungs. En arg president, Nike-skor som bränns och strumpor som klipps sönder är bara en liten del av den vrede som nu väller fram.

Samtidigt så tror jag på Nike och jag tror (och hoppas) att deras lojalitet kommer att löna sig. Sportmärket har i med- och motgång sponsrat Colin Kaepernick oavbrutet sedan år 2011 och allt fler framstående idrottspersonligheter visar öppet (både organiskt och koordinerat, får jag gissa) sitt stöd för team Nike/Kaepernick i sociala medier.

Jag tycker att Nike gör allting rätt när de sätter Kaepernick i ett större sammanhang som i detta fall är jubiliéekampanjen av varumärkets slogan Just do it och den tillhörande kampanjfilmen Dream crazy.  Kampanjen frontas inte bara av denna omtalade amerikanska fotbollsspelare utan också av andra stjärnatleter så som Serena Williams; tjejen från Compton som blev världens bästa tennisspelare och basketlegenden LeBron James; som med tre NBA-vinster i ryggen nu är i full gång med att driva en skola för utsatta barn i sin hemstad Akron, Ohio. Kampanjfilmen är pampig, den amerikanska drömmen är levande och Nike fortsätter att inspirera morgondagens idrottsstjärnor.
De blå-vit-röda värdeorden handlar om frihet och mod och jag tycker att Kaepernick i flera år har visat prov på bägge delar.
Just do it. 

 

natalie.e.eriksson@gmail.com 

Dela sidan:

Svenskarna och internet – valspecial

Internetstiftelsen har publicerat rapporten Svenskarna och internet – valspecial. Här nedan kan ni spana in deras  egen sammanfattning i text tillsammans med siffror från rapporten. 👇🏾

Inför riksdagsvalet 2018 kommer många fler än tidigare att vända sig till internet för politisk information. Vid det förra riksdagsvalet, 2014, tog inte ens hälften av svenskarna del av politisk information på internet. Nu gör en stor majoritet det. Därför tillåter vi oss att påstå att det första riktiga internetvalet är här. Trenden är särskilt tydlig hos förstagångsväljarna, som även värderar webbsidor som en av de viktigaste informationskällorna inför valet.

51% av de tillfrågade vill ha möjligheten att rösta online i stället för att besöka en vallokal.

42% tror att de kommer att göra ett valtest inför valet. Siffran är högre bland förstahandsväljare.

17% tar del av politiska diskussioner med personer de inte delar politisk åsikt med.

48% är emot att människor ska få uttrycka extrema åsikter på nätet jämfört med 24% som är för.

22% av internetanvändarna har sökt upp politiker på internet.

Hela rapporten hittar du här. 

natalie.e.eriksson@gmail.com

Dela sidan:

David Sandström – om karriär, rekryteringar och sin allergi mot medelmåttighet


Foto: Andreas Elgstrand


Hej David. Hur skulle du beskriva dig själv för någon som inte känner dig?

I Sverige identifierar vi oss mycket med våra jobb så vi börjar där; jag är tidigare VD på DDB (nu NORD DDB). Jag var VD där i fem år och har dessförinnan en bakgrund som planner och strateg. Jag är numer Chief Marketing Officer på betaltjänstföretaget Klarna och ansvarar för allting som rör design, PR, kommunikation och varumärke.

Jag är ganska lätt att ha att göra med.. Tror jag. Jag är otålig, energisk och krävande att arbeta med och hoppas att det är på ett positivt sätt. Jag är allergisk mot medelmåttighet.

Du har onekligen gjort en spännande karriärresa. Berätta om det!
Det är med karriären som det är med kärlek; när man minst letar efter drömjobbet så dyker det upp. Jag sökte varken VD-jobbet på DDB eller jobbet som CMO på Klarna utan har snarare satsat på att utmana mig själv, att ha roligt och att alltid leverera. VD-rollen var dessutom något jag inte alls var intresserad av när jag först fick erbjudandet. Jag tror att det är få personer som inser hur mycket en VD-roll faktiskt kräver. Det är en speciell och underskattad position.

Varför föll valet på reklambranschen från första början?
Jag hade Michael Dahlén som mentor när jag pluggade på Handels. Jag trivdes bra med honom och jag tror att han trivdes bra med mig också. Jag var intresserad av psykologi, köpbeteende och hjärnan så Michael föreslog att jag skulle satsa på en väg inom marknadsföring och kommunikation. Mitt första jobb var som sommarjobbare på Carats analysavdelning.

Har du fått fler goda råd från Dahlén?
Förståelsen för hur viktigt det är med kreativitet och att ha en x-faktor är något jag lärt mig från Micke. När du sitter med idéarbete är det ganska troligt att den första idé du kommer på redan har tänkts av en miljon andra människor. Det gäller att alltid pusha sig själv till att komma på idé två, tre eller fyra för att hitta en ny och spännande vinkel.




Hur kom du i kontakt med Klarna och vad har hänt sedan dess?
Klarna hade DDB som byrå och jag var med och gjorde omvandlingen av varumärket; från att ha varit ganska blått, teknikorienterat och tråkigt till att bli ett kundorienterat varumärke. Det var under den här tiden vi gjorde smooth-strategin. Efter att DDB och Klarna hade jobbat tillsammans i ett och ett halvt år så frågade Klarnas VD Sebastian Siemiatkowski om jag ville komma över och jobba hos dom. Och timingen var bra; jag hade varit på byrån i sju år, min fru var höggravid och jag visste att jag ville ta mig an något nytt efter att vi fått vårt första barn.

Jag har rekryterat säkert 50 personer till Klarna de senaste åren och är stolt över det team vi är idag. Vi har lyckats attrahera riktigt tunga namn varav flera är personer som jag vet att till och med Sveriges bästa byråer hade haft svårt att locka till sig. Klarna vill kombinera typiskt svenska värderingar, exempelvis laget före jaget, med en internationell vi ska ta över världen-mentalitet. Jag vill bara arbeta med team players som har skyhöga ambitioner.

Klarna har verkligen lyckats med att förbättra både sin produkt och sitt varumärke. Berätta.
Produkten är mer kundvänlig nu än förr. Interaktionen är helt annorlunda och kommunikationen är ett resultat av produkten. Sebastian är jäkligt visionär och han hade tidigt klart för sig att Klarna ska bli konsumenternas favoritval. 

Jag har börjat använda ordet “smooth” som en konsekvens av att ha sett er kommunikation så mycket. Vad har ni fått för respons?
Vi har fått fin respons överlag, särskilt från människor som tycker att det äntligen händer någonting i den här stela branschen. Denna industri behöver ruskas om och jag tycker att vi leder den utvecklingen.

Vad har Klarna för planer framåt?
Våra höga mål kräver mycket personal; vi behöver anställa 1000 personer under de kommande åren och det krävs kreativitet för att lyckas hålla nivån på dessa rekryteringar. Är det något jag tagit med mig från tiden på DDB så är det folk jobbar himla bra i team och vi tänker därför kortsluta hela systemet och ta emot jobbansökningar från personer som söker med en befintlig team-konstellation. Vi har fått in rätt många team-ansökningar redan!
Ingen vet vad som händer i framtiden och vi måste jobba med 100 olika initiativ samtidigt. Det som fungerar satsar vi mer på och det som inte lirar stängs ned. Oavsett vad som händer så ska vi skapa den bästa kundupplevelsen för personer som handlar. Vi har också sikte på fler produkter, fler tjänster och fler marknader. Jag tror att vi om ett par år är ett bolag som svenskar är stolta över.

Ni är väl redan på god väg? Spotify har ju uppnått detta och det kanske tar ett par år innan er produkt är en självklar stolthet ute i stugorna men jag tror att den här stoltheten redan finns i kretsar av personer som har koll på svensk fintech.
Kanske det.

Hur resonerar du som chef kring Metoo och frågor som rör jämställdhet?
Det här frågan har varit viktig för oss sedan länge och fortsätter att vara det framåt. Tech- branschen är verkligen inte jämställd och vi har svårt att attrahera kvinnor, tyvärr. Det är ett pågående arbete. 

Vad gör du resten av sommaren?
Jag ska bli pappa igen i augusti!

 

natalie.e.eriksson@gmail.com

Dela sidan:

Ny funktion på Instagram stories

Instagram fortsätter att (genom stories) pusha ut den frågefunktion som tidigare varit i beta-test. Ett bra komplement till shoppable tags som lanserades i Sverige tidigare i år. Du kan läsa mer om den nya funktionen här. 

 

natalie.e.eriksson@gmail.com