Dela sidan:

iDeal of Sweden – från 0 till 166 miljoner

Med mobilskal som fokusprodukt och sociala medier som framgångsrecept har det Norrköpingbaserade företaget iDeal of Sweden gjort en otrolig resa från 0 till 166,5 miljoner kronor i omsättning på fyra år. Jag har pratat med företagets Social media manager Nathalie Edström.

Ni har valt att satsa på kommunikation i sociala medier från start.Gör ni någon kommunikation som inte är digital?
Vi satsar i princip enbart på digital annonsering och har endast gjort någon enstaka radio- och tidningsreklam. Vi har arbetat med influencer marketing sedan jag började på företaget för snart tre år sedan, även om influencer marketing inte var ett begrepp på den tiden. 

Att arbeta med influencers var billigare för ett par år sedan än det är idag. Tänker ni annorlunda kring dessa samarbeten nu än vad ni gjorde tidigare?
Vi spenderar mer pengar på stora profiler idag än vad vi gjorde förr. Micro-influencers är dock ett av våra viktigaste segment för branding och content. Nyckeln till vår framgång har varit att öka, bredda och spendera mer inom denna typ av marknadsföring.

Vill du berätta om en framgångsfaktor och en motgång du haft i ditt arbete?
Vi är 20 personer i mitt team idag — något jag verkligen ser som en stor framgångsfaktor. Det har varit många motgångar längs vägen. Exempelvis vid tillfällen då vi satsat på nya marknader eller på profiler som sedan inte levererat. Jag ser alla motgångar som en lärdom; man måste våga testa för att lära sig.

Vilka andra svenska varumärken tycker du är duktiga digitalt?
Vi inspireras mycket av Daniel Wellington och NAKD.

Utifrån det jag sett så arbetar iDeal of Sweden främst varumärkesbyggande när det gäller organisk kommunikation i sociala medier och säljdrivande med köpta annonser. Stämmer det och vad är i så fall tanken med detta?
Alla våra aktiviteter är en kombination av varumärkesbyggande och sälj. Men absolut; vi har en mer personlig touch i det organiska innehållet och mer säljfokus i annonseringen.

Vad har du för tips till varumärken som vill bli bättre på kommunikation i sociala medier?
Att se till att det finns resurser som kan fokusera på just sociala medier. Samt att ha en tydlig målsättning och att våga testa sig fram.

Vilka spännande steg kommer ni att ta under 2019?
Många! Vi ska mer än dubbla vår omsättning vilket ställer höga krav på alla våra anställda. Mitt team ska bli 40 personer, vi ska expandera till nya marknader samt byta lokal och flytta in
i ”The House of iDeal” här i Norrköping.

natalie.e.eriksson@gmail.com

Dela sidan:

Carlings, WaterAid och världens första digitala klädkollektion

Det skandinaviska klädmärket Carlings har nyligen lanserat världens första helt digitala klädkollektion. Kollektionen som går under namnet Neo-Ex består av kläder som endast går att använda online.
Det går alltså att köpa plagg från kollektionen via Carlings e-handel och köpet går till precis som vid ett vanligt online-köp. För att slutföra transaktionen behöver konsumenten dock ladda upp en bild på sig själv till klädkedjan som i sin tur återkommer med en modifierad version av bilden där konsumenten i fråga ser ut att ha det nyligen köpta plagget på sig. Denna bild kan sedan användas i exempelvis sociala medier och vi alla kan nu, tack vare Carlings, få nytt och fint innehåll till våra Instagram-flöden utan att kemikalier, textiler eller vatten går till spillo. Varje plagg kostar 100 till 300 kronor och intäkterna går till organisationen WaterAid.

Hej Kicki Persson, marknadschef på Carlings i Sverige. Hur fick ni idén till Neo-Ex?
Behovet för digitala kläder har funnits länge enligt oss. Instagram har förändrat modevärlden och är idag den absolut viktigaste plattformen för modeinspiration – det är här man delar med sig av sin personliga stil och sin kreativitet.
Carlings vill tänka långsiktigt och vi funderar hela tiden på hur vi som bolag kan minska vår klimatpåverkan. När vi, tillsammans med vår kreativa byrå VIRTUE NORDIC, kom på den här idén kändes det som ett naturligt steg att utforska.

Vad har ni för målgrupp?
Vår målgrupp är personer i åldern 18 till 25 år. Samtidigt så tänker vi på hur vi kan möta kommande generationers behov, något jag tycker att Neo-Ex lyckas med.

Är detta en kortare kampanj eller kommer vi att få se fler digitala kollektioner framöver?
Det är lite tidigt att svara på ännu men teknologi är ett stort fokusområde för oss. Vem vet vad vi gör härnäst?

Hur kom det sig att ni valde just WaterAid som samarbetspartner?
Vi har turen att leva där vi gör – kvaliteten på vattnet i Norden är bland det bästa på hela jorden. I de länder där den största delen av världens klädproduktion äger rum är läget dock något helt annat. Det kändes därför självklart för oss att välja WaterAid som samarbetspartner. Vi har även samarbetat med den artificiella influencern Perl www. Perl har hjälpt oss att kurera kollektionen.

Även om syftet med denna kollektion är att samla in pengar till WaterAid, snarare än att få människor att konsumera mer kläder, kan detta vara ett sätt för er att i framtiden testa ut vilka kläder som människor vill ha redan innan ni producerat plaggen?
Det är, som du säger, inte syftet med detta projekt men vi har absolut tänkt i de banorna för framtiden.

Läs mer om hur kollektionen fungerar här. 

natalie.e.eriksson@gmail.com

Dela sidan:

Pekan Resist

Ben&Jerrys senaste nyhet är den limiterade glassorten Pecan Resist.
Glassen stöttar fyra initiativ/organisationer (Women´s March, Honor The Earth, Color of Change,  Neta) och under glasslocket syns ett budskap om att vi tillsammans kan bygga en rättvis och inkluderande morgondag.
Det amerikanska glassvarumärket har en historia av att ta ställning
i politiska frågor och jag gissar på att detta inte är den sista kängan
de kastar mot Trump-administrationen.

natalie.e.eriksson@gmail.com

Dela sidan:

Vad händer med ett legendariskt varumärke när ägandet byter hand?


Jonna Bergh, chefredaktör och medgrundare STYLEBY.
Foto: Nielsen Omvik/STYLEBY. 

I veckan stod det klart att det italienska modehuset Versace köps upp av den amerikanska designern Michael Kors och hans holdingbolag.
Michael Kors, som varit domare i amerikanska tv-programmet Project Runway, har under de senaste åren skickligt byggt upp en stark följarbas av millennials som mer än gärna Instagrammar bilder på väskor och plånböcker med den kännetecknande MK-loggan i fokus. Företaget har butiker på fashionabla adresser runt om i världen men arbetar samtidigt med just ungt mode och en prislapp som inte sällan är lägre eller i nivå med flertalet svenska designmärken. Versace å andra sidan – ett familjeägt lyximperium grundat av ikonen Givanni Versace. Sedan Givanni mördades utanför sitt hem i Florida 1997 har hans syster Donatella styrt skutan i rollen som kreativ chef.

Reaktionerna på uppköpet är många. För vad händer egentligen med ett legendariskt varumärke när ägandet byter hand? Jag har pratat med Jonna Bergh, medgrundare och chefredaktör av magasinet STYLEBY.


Vad kommer uppköpet att innebära för Versaces varumärke på sikt?
I bästa fall kommer de att nå ut bättre, öka sin lönsamhet och eventuellt kunna hålla sig än mer relevanta även under perioder då deras design inte är högaktuell. Just nu är Versaces estetik på tapeten men under vissa säsonger så präglas modet av exempelvis minimalism, vilket är långt ifrån den design som Versace skapar.
I sämsta fall innebär uppköpet att varumärket utarmas på sikt. 

Många anrika modehus har ett starkt varumärke men en sämre förmåga att öka sin lönsamhet och att nå ut till nya, yngre målgrupper. Något som företaget Michael Kors är otroligt duktiga på. Är detta anledningen till denna affär?
Ja, det tror jag. Dessutom så börjar Donatella Versace bli till åren och vill kanske inte jobba så mycket längre till. Hennes dotter, tillika företagets majoritetägare, Allegra Versace verkar inte ha sin mors brinnande intresse för att arbeta operativt i företaget.  Alla dessa faktorer vägdes säkert in i beslutet.

Vad har varumärket Michael Kors att vinna på detta?
Med förvärvet av Jimmy Choo i fjol så ser vi Michael Kors vilja att bli en stor spelare – även om de inte är på samma nivå som giganterna Kering (med b.la. Gucci och Yves Saint Laurent i portföljen) eller LVHM (b.la. Louis Vuitton, Christian Dior, Moët & Chandon) så måste de ju börja någonstans. Och jag tycker mig se en röd tråd i förvärven; glamour! Det är väldigt mycket ”Upper West Side” och ”riviera-känsla” på hela Michael Kors-portföljen. Det är kul tycker jag. 

Är detta början på en större trend inom modebranschen; att renommerade modehus köps upp av nyare, starka aktörer med en yngre kundkrets?
Jag tror snarare att konglomeraten växer sig starkare och att nya konglomerat vill växa fram. Samarbete är nyckeln för framgång numer. Det möjliggör för företag att slimma sina organisationer och att bli starkare i förhandlingar.

 

 

natalie.e.eriksson@gmail.com 

Dela sidan:

Open Act analyserar partiledarnas retorik


Klara Petersson, kommunikatör och medgrundare Open Act. 

Berätta om Open act. Vilka är ni och vad gör ni?
Open Act är ett partipolitiskt oberoende nätverk bestående av individer inom kommunikationsbranschen som vill främja ett mer inkluderande Sverige. Nätverket grundades i samband med att retoriken hårdnade bland partierna under åren 2017/2018. Vi genomför och visualiserar analyser kopplat till partiledares retorik och hur de beskriver olika grupper i samhället.

Varför behövs den här typen av initiativ?
Det politiska samtalet påverkar det allmänna samtalet. Det påverkar hur vi pratar på privata middagar, i lunchrummet och i möten med andra.  Partiledarnas negativa beskrivningar av utlandsfödda i samband med Brexit och det amerikanska valet gjorde att antalet hatbrott ökade i både USA och Storbritannien post-election. Vi bär ett gemensamt ansvar att inte låta detta hända i Sverige. 

Är det en svår balansgång när det gäller att lyfta faktiska utmaningar kopplade till, exempelvis, migration utan att för den sakens skull ställa utsatta grupper mot varandra?
Absolut. Men det är inte omöjligt.  Det är självklart att våra politiker måste kunna framföra problemställningar, men ord används alldeles för slentrianmässigt och en alltför onyanserad och oreflekterad verklighetsbild av ytterligheter byggs upp. Detta kombinerat med lågt fokus på vision och bemötande av den oro som finns hos vissa människor bidrar till att öka klyftorna i samhället.


Ni lanserade nyligen Radio Rosenbad — en granskande kampanj där ni i ljudformat summerar hur svenska politiker, i Agendasända partidebatter mellan år 2010 och 2018, talar om invandrare.  Hur skulle du beskriva resultatet av den här granskningen?
Radio Rosenbad bygger på vår framinganalys där vi gått igenom Agendasända partiledardebatter från åren 2010 till 2018.  Analysen visar hur partiledares samtal kring invandring och migration har förändrats över de senaste tio åren och hur de i allt större utsträckning använder negativa ordval framför positiva ordval när de beskriver denna grupp.

Kan du ge exempel på ord, uttryck eller andra mönster kring hur politiker pratar om olika invandrargrupper?
Fram till år 2015 pratades det om invandrare i positiva ordalag. Man pratade om att utrikesfödda bidrar till den svenska välfärden och bygger Sverige genom arbete, jobb och kompetens. Utan denna grupp hade inte landet kunnat utvecklas så som det gjort. 

 Runt år 2016 och framåt har inramningen ändrat karaktär och nu pratas det om att invandrare, asylsökande och även ensamkommande  splittrar de svenska värderingarna, bidrar till ökad brottslighet, ökade sexualbrott samt att välfärden håller på att kollapsa. Detta blir framförallt tydligt i debatten under våren 2018 där gruppen invandrare tydligt kopplas till de flesta problem som finns inom välfärden, så som sjukvård, skola, arbetsmarknad och rättssystemet.  Exakta citat från de olika partiledarna går att höra på http://radio.openact.se

Pratar politiker, vad du vet, om andra samhällsgrupper på samma sätt? Varför/varför inte?
Vi har i vår framinganalys valt att fokusera på invandrare, utrikesfödda och flyktingar.

Vad kan vi, som privatpersoner och kommunikatörer, göra för att bidra till en saklig och öppen debatt?
Vi behöver vara medvetna om förskjutningen som skett, synliggöra detta, driva opinion och ställa krav på att våra politiker tar ansvar för hur de talar. Och självklart att vi, både i våra roller som kommunikatörer och privatpersoner, lever som vi lär.

 

natalie.e.eriksson@gmail.com