Dela sidan:

Open Act analyserar partiledarnas retorik


Klara Petersson, kommunikatör och medgrundare Open Act. 

Berätta om Open act. Vilka är ni och vad gör ni?
Open Act är ett partipolitiskt oberoende nätverk bestående av individer inom kommunikationsbranschen som vill främja ett mer inkluderande Sverige. Nätverket grundades i samband med att retoriken hårdnade bland partierna under åren 2017/2018. Vi genomför och visualiserar analyser kopplat till partiledares retorik och hur de beskriver olika grupper i samhället.

Varför behövs den här typen av initiativ?
Det politiska samtalet påverkar det allmänna samtalet. Det påverkar hur vi pratar på privata middagar, i lunchrummet och i möten med andra.  Partiledarnas negativa beskrivningar av utlandsfödda i samband med Brexit och det amerikanska valet gjorde att antalet hatbrott ökade i både USA och Storbritannien post-election. Vi bär ett gemensamt ansvar att inte låta detta hända i Sverige. 

Är det en svår balansgång när det gäller att lyfta faktiska utmaningar kopplade till, exempelvis, migration utan att för den sakens skull ställa utsatta grupper mot varandra?
Absolut. Men det är inte omöjligt.  Det är självklart att våra politiker måste kunna framföra problemställningar, men ord används alldeles för slentrianmässigt och en alltför onyanserad och oreflekterad verklighetsbild av ytterligheter byggs upp. Detta kombinerat med lågt fokus på vision och bemötande av den oro som finns hos vissa människor bidrar till att öka klyftorna i samhället.


Ni lanserade nyligen Radio Rosenbad — en granskande kampanj där ni i ljudformat summerar hur svenska politiker, i Agendasända partidebatter mellan år 2010 och 2018, talar om invandrare.  Hur skulle du beskriva resultatet av den här granskningen?
Radio Rosenbad bygger på vår framinganalys där vi gått igenom Agendasända partiledardebatter från åren 2010 till 2018.  Analysen visar hur partiledares samtal kring invandring och migration har förändrats över de senaste tio åren och hur de i allt större utsträckning använder negativa ordval framför positiva ordval när de beskriver denna grupp.

Kan du ge exempel på ord, uttryck eller andra mönster kring hur politiker pratar om olika invandrargrupper?
Fram till år 2015 pratades det om invandrare i positiva ordalag. Man pratade om att utrikesfödda bidrar till den svenska välfärden och bygger Sverige genom arbete, jobb och kompetens. Utan denna grupp hade inte landet kunnat utvecklas så som det gjort. 

 Runt år 2016 och framåt har inramningen ändrat karaktär och nu pratas det om att invandrare, asylsökande och även ensamkommande  splittrar de svenska värderingarna, bidrar till ökad brottslighet, ökade sexualbrott samt att välfärden håller på att kollapsa. Detta blir framförallt tydligt i debatten under våren 2018 där gruppen invandrare tydligt kopplas till de flesta problem som finns inom välfärden, så som sjukvård, skola, arbetsmarknad och rättssystemet.  Exakta citat från de olika partiledarna går att höra på http://radio.openact.se

Pratar politiker, vad du vet, om andra samhällsgrupper på samma sätt? Varför/varför inte?
Vi har i vår framinganalys valt att fokusera på invandrare, utrikesfödda och flyktingar.

Vad kan vi, som privatpersoner och kommunikatörer, göra för att bidra till en saklig och öppen debatt?
Vi behöver vara medvetna om förskjutningen som skett, synliggöra detta, driva opinion och ställa krav på att våra politiker tar ansvar för hur de talar. Och självklart att vi, både i våra roller som kommunikatörer och privatpersoner, lever som vi lär.

 

natalie.e.eriksson@gmail.com