Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Sociala medier-bloggen

I Sociala medier-bloggen delar Cecilia Victoria Kärrberg med sig av de senaste nyheterna och insikterna kring sociala medier. Cecilia är VD och ägare av Digitalsnack, en prisbelönt social mediebyrå och Sveriges största podcast inom sociala medier.


Publicerad 11 maj 2022

Instagram uppdaterar flödet – nu hotar användare med bojkott

En gång i veckan brukar Head of Instagram, Adam Mosseri traditionsenligt berätta om Instagram nyheter via Reels. Ett uppskattat inslag för många som vill hålla sig uppdaterad kring vilka nya funktioner Instagram kommer få framöver. Men senare tid har dessa uppdateringar istället gett kreatörer och företag kalla kårar för hur deras affär kommer påverkas.

— WorkInSocialTheySaid (@WorkInSociaI) April 22, 2022

De senaste uppdateringarna som avslöjats av Instagram:
– NFT för kreatörer
– Fullskärms bilder i flödet
– Produkttaggar blir tillgängliga för alla
– Algoritmen för flödet ändras, kommer ge fördelar till orginalcontent
– 3 nya sätt att rangordna ditt flöde

Millennials favoritapp

Instagram var en groundbreaker till det vi idag kallar sociala medier. Med Instagram fick vi en redigeringsapp för foto kombinerat med scrollflödet som innan mestadels varit text.

Första bilderna på Instagram bestod mest av mat, men sakteligen utvecklades appen till ett populärt vattenhål för millennials. Men nu hotar de alltså att lämna appen om inte Instagram tar tillbaka flödet, som det en gång designades till att vara.

Många anser att Instagram lämnat sitt ursprung som fotoapp och vill mer likna TikTok. Genom Stories (händelser) som kopierats från Snapchat och Reels, snott från TikTok. Har Instagram gått från fotofokus till videofokus. Att användarna mer konsumerar videoinnehåll är inget nytt. Men är det rätt väg att gå?

Uppdateringen som hotar med bojkott

Just nu testas en ny layout för flödet.

Det som just nu testat är att flödesposter kommer oavsett storlek visas i 9:16 format eller helskärm. Alltså Stories/reels format vilket TikTok i dagsläget har. Skillnaden där är att alla deras poster har samma storlek. Instagram har 1:1, 4:5 och 9:16 format. Man kan även posta landscape men appens ursprungliga storlek är 1:1 eller 1080×1080.

Som visat på bilden ovan kommer alla poster oavsett kvadratiskt eller 4:5 format passa in i ett 9:16 format och omges av en bakgrund som matchas med bildens ursprungliga färg. Vilket har gett massiv kritik framförallt på Twitter under hashtagen #instagramupdates

Instagrams framtid

Testet pågår några veckor nu till framförallt användare i USA. Om det sedan rullas ut till övriga användare världen över, återstår och se hur feedbacken blir. Samt hur bra dom är att lyssna in användarna.

Vad tycker du om Instagrams uppdateringar?  👍🏼 eller 👎🏼

Dela blogginlägget:

Publicerad 26 april 2022

Sociala medier: på gott eller ont?

Blir vi lyckliga eller olyckliga av sociala medier?

Sociala medier skulle kunna vara ett sätt att få oss att må bra. Men på det sättet de är designande idag. Så är nettoeffekten negativ.

svarade hjärnforskaren Sissela Nutley på min fråga. Våra urgamla hjärnor i kombination med modern teknik och manipulationsdesign, har svårt att hantera det vi ser i sociala mediekanaler.

Ohälsa bland unga – sociala mediers fel?

Ohälsan bland unga ökar. Framförallt finns varningar att unga tjejer påverkas starkt av kroppsideal samt att alltid vara uppkopplade. Unga tillbringar mer till på sociala medier än de vill. Flera larm har kommit senaste åren. Allt från att TikTok får unga tjejer att utveckla tics till depression.

Min pappa kunde lära mig att cykla. Men inte hur Facebook fungerar

Citatet är mitt eget och visar på ett föränderligt kunskapsutbyte. Unga har fått uppfostra sig själva i digitala kanaler. Nu kommer baksmällan. Hjärnan formar sig efter den miljön den utsätts av. Studier visar exempelvis att använda sociala medier mer än 2 timmar per dag har en negativ påverkan på hälsa och hjärna.

Vi behöver hjärnvila, säger Sissela

Hennes egna metoder för psykisk hälsa, är att låta sociala medier vila till efter frukost. Samt att några timmar innan läggdags får mobilen helt läggas åt sidan. Inga mobiler laddas i sovrummen.

Forskning tar tid

Många vill veta hur sociala medier påverkar oss. Flera försöker förstå och forska fram pålitliga resultat. Men forskning tar tid. Så lång tid i denna värld att när mönster kunnat påvisats har andra social mediekanaler etablerat sig med helt andra målgrupper och nya beteenden.

Därför görs mindre studier för att försöka få fram mönster eller signaler hur sociala medier påverkar oss. Frågan är om vi alltid kommer veta, försent för att göra något?

Vems är ansvaret?

Mycket fokus ligger just nu på plattformarna att ta ett större ansvar. Senast kring dark patterns. Men mer utbildning behövs, mer ansvar på individnivå samt att prata mer öppet om sociala mediers påverkan.

I ett beroende är det svårt att inse att man är just där. Därför behöver vi hjälpas åt att bryta mönster. Men också förstå vilka triggers vi reagerar på. Kanske stänga av alla pushnotiser för sociala medier. Lägga undan telefonen i ett annat rum. Sätta larm när du får ta en ”social medierpaus” för att kolla dina flöden.

Vi bär alla ett ansvar för att förbättra psykisk ohälsa. Om det så är att påverka social medierkanalerna att ta sitt ansvar, att justera triggers på sin egen telefon eller sätta upp regler för att främja vår hälsa.

Dela blogginlägget:

Redan 2018 kallades årets val för ”internetvalet”. Nu 4 år senare utökar glappet hur unga förstagångsväljare tar del av politisk information och nyheter i jämförelse med övriga väljare.

Unga konsumerar politik på sociala medier och äldre fortsatt i mer traditionella kanaler som tv och tidningar. Dock är förtroendet för information på sociala medier lågt. Aldrig har så många olika kanaler vart viktiga för att nå ut till den Svenska befolkningen inför valet. Men hur och vilken information når unga väljare där 4 av 10* tar del av politiskt innehåll via sociala medier dagligen?

Instagram och Facebook viktiga kanaler för unga

46% av förstagångsväljare* anser att Instagram är en viktig kanal att ta del av politisk information på. 2018 fanns Instagram inte ens med på topp 10 kanaler.

Förstagångsväljarna tar främst del av politisk innehåll via Instagram. 80-talister via Facebook och 90-talister är Facebook och Instagram lika stora.

Politiskt innehåll på sociala medier

Aldrig har så många olika kanaler använts för att nås av budskap som inför årets val. Den stora frågan är hur detta påverkar vår kunskap och framförallt hur vi röstar i höst.

De flesta tar del av artiklar och nyhetsinformation från traditionella medier  kring politik på sociala medier som SVT, DN mfl. Man kan dock se att förstagångsväljare träffas av fler inlägg direkt från politiskt aktiva personer, sidor och annonsering från politiska partier. Frågan är varför det finns en skillnad. Finns det en strategi från de politiska partierna att rikta in sig mot förstagångsväljare på sociala medier?

Politisk annonsering i sociala medier

Det blir extra intressant att kika på hur partiernas strategi ser ut i sociala medier för att nå nya väljare. Stora möjligheter finns att nå förstagångsväljare via kanaler som Instagram. Men hur nyttjar man denna chansen? I det organiska flödet följs partierna av politisk intresserade personer. Medan via köpta kanaler som vi annonsering kan påverka helt nya målgrupper.

En snabb koll på hur de största partierna använder köpt annonsering** för att nå ut med sina budskap i sociala medier visar:

Socialdemokraterna – Annonserar frekvent på Facebook och Instagram (Meta) och har under perioden 15 april – 2 april spenderat nästan 4 miljoner i Ad Spend. Deras primära målgrupp att nå i sociala medier är 45+ år. Huvudbudskapen i innehållet är också anpassat till denna målgruppen. Intressant att veta om Socialdemokraterna satt en strategi för att vara relevant hos förstagångsväljare när man nu i april ännu inte skapat några anpassade budskap eller annonsering till denna målgrupp.

Moderaterna – Har under samma period som skrivet ovan spenderat 1,4 miljoner i Ads Spend på Meta. Moderaterna jobbar mycket med breda målgrupper men intressant är att de når ut till största andel män. Trots strategin att jobba med breda målgrupper är budskapet sällan anpassat eller riktat mot yngre målgrupper vilket syns då de bara når ut ett fåtal procent. Även här ser det ut som att ett av Sveriges största partier helt saknar strategi för att nå unga på plattformar där de verkar.

Sverigedemokraterna – Under 15 april 2021 – 2 april 2022 har SD spenderat ca 1,2 miljoner på Meta. Senaste annonsen gjordes november 2021 sedan dessa har inga annonser pushats ut i flödet. Annonsen handlade om skippa delade turer inom vård och omsorg och hade riktats enbart till kvinnor i alla åldrar. Deras annonsstrategi verkar att vara riktad beroende på budskapet. Intressant är att vid val av bred målgrupp når SD ut till främst män, framförallt i  de yngre åldrarna. Även här saknas en strategi att nå specifikt förstagångsväljare och unga.

Hur påverkar detta valet för förstagångsväljare?

Det verkar som de flesta parterna helt saknar en strategi för att jobba med sociala medier för att nå ut till förstagångsväljare och unga.

Dessutom konsumerar unga helt andra format av kommunikation än andra generationer. Unga läser korta inlägg, rubriker, video och intervjuer gjorda av populära influencers. Medan äldre genrationer läser längre artiklar, nyheter och texter. Detta kan ha stor påverkan hur olika partier når ut med sina vallöften. Ett bra exempel där man lyckats omvandla anpassad kommunikation  till unga är Lilla Aktuellt på TikTok. Det behövs ett oerhört gediget arbete för att leverera ett träffsäkert och intressant budskap förpackat för kanalen på 15-30 sekunder.

Det finns många utmaningar i att nå ut med budskap till framförallt 90, -och 00-talister. Men att inte inför valet byggt upp en strategi för denna målgruppen är anmärkningsvärt. Blir allt tydligare att olika generationer använder olika plattformar för att ta del av information. Att nyhetsmedier, politiker, partier mm inte har ett etablerat arbetssätt att nå ut med viktig information är tyvärr skrämmande. Vem ska föra information och budskapen vidare till dessa generationer? Lägger vi ansvaret på att de själva att läsa och söka information i kanaler de normalt inte använder. Eller ska influencers vara budskapsbärare inför valet 2022 som under pandemin? Har vi inte lärt oss mer än såhär om ungas kommunikationsmönster? Eller kanske orkar de inte bry sig…..bry sig om framtidens väljare och påverkare.

______________________________________________________

* Källa: Internetstiftelsen
Svenskarna & Internet: Valspecial 2018
Svenskarna & Internet: Valspecial 2022

**Källa Meta

Dela blogginlägget:

Med nästan samma intensitet som vid årskiftet mellan 1999 och 2000 förberedde vi oss för GDPR 2018. När väl tiden var slagen satt många av oss förväntansfulla att följa utvecklingen. Men likväl som nyårsafton 1999, där utsago sa att hela internet skulle krascha. Ändrades siffrorna till 2000 helt utan några tekniska bekymmer.

Alla har vi haft en GDPR expert bland oss som endera helt enkelt fått rollen på företaget för att se över alla datalagringsrutiner eller en utsedd som gärna slänger in sitt ”GDPR!” i tid och otid. Annat är det med Schrems II -domen. Där har inte lika många spetsat öronen eller pratat. Men just nu pågår väldigt mycket kring just detta som exempelvis gjorde att Meta i sin senaste kvartalsrapport menade lite försiktigt att de kan behöva stänga ner några av sina tjänster i EU. Något som snabbt gav rubriker.

Vad är Schrems domen?

För att förstå kommande text behöver man ha lite bakgrund kring Schrems domen eller C-311/18 som den heter i EU-domstolen. Domen både den första och andra är döpt efter advokaten och aktivisten Maximilian Schrems. I över 10 år har han utmanat de stora techbolagen kring deras datahantering av persondata.

Schrems I domen – EU domstolen slår fast att Safe Harbour-avtalet som företag används sig av för transatlantisk dataöverföring inte är giltigt.

Safe Harbour ersättes av Privacy Shield 2016. Varpå ”Max” startade ett nytt rättsfall.

Schrems II domen – EU slår fast att personuppgifter som överförs via EU och USA inte kan skyddas tillräckligt via Privacy Shield-avtalet.

När domen föll 16 juli 2020 innebar detta att företag som förde över persondata från EU i USA gjorde detta olagligt. Exempelvis Meta, Twitter, LinkedIn, Google mfl

Vad har gjorts sedan dess?

Därefter har vi levt i något slags limbo där krav har skickats till olika techbolag för att säkerställa sin datalagring. Några saker som vi sett justerats från exempelvis Meta är att viss statistik åtkomst dragits tillbaka (exempelvis antalet skickade DM Instagram). Större insyn gällande varför användare ser vissa annonser.

Vi har även IOS.14.5 som förändrade hela arbetssättet kring återmarknadsföring, insyn av konverteringar och trafik.

I veckan kommunicerade Google att deras Universal Analytics kommer ersättas 1 juli 2023 med Google Analytics 4.

Många stora förändringar gällande datahantering som företag och organisationer behöver snabbt ändra om och skapa nya strategier och arbetssätt kring.

En ny verklighet

När Schrems-domen landade 2020 var det få som visste om den och ännu mindre vilka konsekvenser den skulle få. De insatta har trott att en ny uppgörelse mellan EU och USA måste träda i kraft. Kan tjänster som Messenger, Google Analytics eller Ads Manager helt försvinna? Det var Meta antydde, men fick snabbt komma med ett uttalande. Att man såklart vill fortsätta erbjuda sina tjänster i EU men det beror på…..om EU och USA kan enas om ett nytt överskridande avtal. Helt klart är att förhandlingarna hårdnar och om känslan 2020 var att ”det ordnar sig” är dagens läge mer åt att vi kommer få se n fler förändringar att behöva anpassa oss till.

Ny överenskommelse mellan EU och USA

I slutet av förra veckan träffades USAs president Joe Biden och EUs ordförande Ursula von der Leyen för att se om parterna kunde närma sig ett nytt avtal.

Jag är väldigt nöjd med att vi har hittat en principöverenskommelse för ett nytt ramverk för transatlantiskt dataflöde. Det här kommer möjliggöra förutsägbara och pålitliga dataflöden mellan EU och USA med integritet och medborgerliga rättigheter skyddade, sade Ursula von der Leyen.

Överenskommelsen är dock tillfällig och ska igenom många steg innan den är helt i hamn. Men ett första steg är taget. Som de senaste veckorna känns EU och USA lite närmare varandra än tidigare.

Här kan du läsa mer om den nya ramverket för transatlantisk dataöverföring mellan EU och USA.

Notis: Så vad tycker du Maximilian Schrems om det nya ramverket? Hans kommentar till Ursula på Twitter var:

“Seems we do another Privacy Shield especially in one respect: Politics over law and fundamental rights.

“This failed twice before. What we heard is another ‘patchwork’ approach but no substantial reform on the U.S. side. Let’s wait for a text but my [first] bet is it will fail again.”

Dela blogginlägget:

Ryssland är ett av de länder i världen som pushar ut mest propaganda i sociala medier. Men kriget i sociala medier har liknat de på fysiska slagfältet. Ryssland som på “pappret” borde ha ett övertag. Överrumplas av Ukrainas hjältemod, kämparvilja och mänsklighet. De båda ländernas kommunika strategi är som natt och dag. Ryssland vill kontrollera, styra och få ut en förvrängd verklighet medan Ukraina velat visa världen hur det ser ut i realtid. Ukrainska ledare tar selfies strax innan de lyfter mot nya samtal med Ryssland, som en dagbok i realtid kan vi följa utvecklingen. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har kastat kostymen, iförd en militärgrön t-shirt livesänder han direkt till Ukrainska folket och världen att slå tillbaka. Det är äkta och anpassat efter nutidens sätt att kommunicera. Det ger en stark kämparanda där allt fler frivilligt ställer upp till Ukrainas försvar. 

Världen sluter samman
På Twitter trendar hashtags som #UkraineUnderAtack och #PutinWarCrimes där världens enas i ett och samma flöde för att diskutera, visa bilder och uppmana till olika hjälpinsatser. Frivilliga människor visar hur de åkt till Ukraina för att kriga för landet sida vid sida med amerikaner, fransmän och svenskar. Uppdateringar kring attacker, framsteg och bakslag kan följas minut för minut. 

Anonymous har deklarerat krig online mot Putin och lägger löpande ut hemliga dokument de kommit över samt sajter de hackat sig in på och stängt ner. 

I den nya krigföringen kan alla delta – online. Trots hård censur i Ryssland lyckas ändå information komma fram till invånarna hur kriget i Ukraina fortlöper. Sociala medier har blivit en viktig kanal för båda sidor att påverka, informera och snabbt kommunicera.10 timmar efter att Ukrainas vice premiärminister Mykhailo Fedorov Twittrat till Elon Musk att få tillgång till Starlink. Svarade Elon: 

— Elon Musk (@elonmusk) February 26, 2022

Framförallt har Twitter blivit en direktkanal till världens ledare och stora globala företag. Med hela världens ögon på sig….

Detta göra social media plattformarna
Meta gick tidigt ut och meddelade att Putin krävt att begränsa informationsflödet i kanalen till ryska medborgare. Något som Meta svarade med aldrig skulle hända. Istället stängdes Facebook ner.
Detta gör
Meta just nu: 

  • Skapat ett speciellt driftcenter med Ukrainska och Ryska som modersmål som granskar innehåll på plattformen 24/7. 
  • Större makt hos användarna genom att kunna låsa profilen men också censur genom att begränsa exempel sökresultat
  • Restriktioner kring statligt ägda medier som RT och Sputnik
  • Skänkt 15 miljoner dollar i humanitärt stöd till Ukraina dess grannländer
  • Informationshälplinje via WhatsApp från Ukrainas statliga räddningstjänst
  • Delar data till betrodda organisationer för att förutse vart hjälp kommer att behövas

Twitter stängde tidigt möjligheten för Ryska Federationen att skapa nya Twitterkonton för att hindra falsk information att spridas. Även annonseringsmöjligheter har stängts av. De uppmanar också följare att säkra sina konton samt samlat pålitliga nyhetskällor att följa. Plattformen bevakas mer noga för att undvika spridning av desinformation.Twitter har varit ovanligt tysta sedan invasionen på sina konton. 

TikTok blockade statligt ägda RT och Sputnik från plattformen vid ett tidigt skede. Efter Ryssland “fake news” lag trädde i kraft stängde TikTok av möjligheten att livesända och visar inte längre nytt videoinnehåll på plattformen längre i Ryssland. 

YouTube har blockerat annonsering från ryska medier och samt stängt av möjligheten att tjäna pengar på innehåll från ryska medieorganisationer. 

Även andra tech företag som Google, PayPal, Netflix och Apple har stängt ner sina tjänster eller delar av dom i Ryssland. 

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 24 februari 2022

Hur hanterar vi krig i sociala medier?

Morgonen den 24 februari vaknade vi av ett väntat men ändå oväntat besked utifrån nyhetsflödet senaste veckorna. Ryssland har invaderat Ukraina. Även om det för väldigt många är en helt vanlig dag i övrigt så kommer vi påverkas på flera sätt.

Falska påståenden och nyhetsbilder som inte överensstämmer med verkligheten kan få snabb spridning i det sociala flödet. Det gäller att läsa och hålla koll på vilka källor man tar sin information från kommande tid. Men också fundera kring; när kriget nu kommit till Europa. Hur behöver vi krishantera i de kanaler vi själva hanterar?

“Ha fantasin att planera för det allra värsta”

Denna fras sa Maria Niemi i början av coronakrisen mars 2020 i ett poddavstnitt där vi pratade om hur man skulle krishantera sina sociala kanaler. För att göra en bra kriskommunikation behöver vi innan tänka på det helt otänkbara, och hur vi ska hantera detta. Det är väldigt få som en dag som denna tänker på vad som är schemalagt för inlägg som ska gå ut. En väldigt liten sak i det stora hela. Men så kan även små saker få stora konsekvenser.

Emanuel Karlsten skrev på Twitter:

— Emanuel Karlsten (@emanuelkarlsten) February 24, 2022

Tweeten är nu raderad. Men flera hann såklart ta en printscreen.

Även om vi förstår att den som skrev den eller schemalade den menade väl. Så landar den inte helt smärtfritt en dag som denna. Den hinner få massiv kritik, hinner delas över landsgränser och pressen hinner att plocka upp den.

Vissa tillfällen måste vi lyfta blicken och pausa business as usual. När nyhetsflödet fylls av uppdateringar av det aktuella läget i Ukraina. Kan kommunikation om en fantastisk torsdag inte bara kännas ignorant utan till och med korkat.

Mitt tips är att se över planerat innehåll och annonsering kommande dagar och vecka kanske till och med veckor. Vad kan vi fortfarande stå för i en tid som denna? Kan vi kommunicera något annat? Visa stöd eller hjälpa till på något sätt?

När Världen drabbades av Covid ställde många företag om och kommunicerade istället vad de bidrog med. Louis Vuitton ställde om sin parfymtillverkning för att producera handsprit. Fler företag skänkte mat till hårt arbetande vårdpersonal och skyddsutrustning till sjukhusen. Vi måste förstå vad som är mest relevant för vår målgrupp i detta nu. Kampanjer om 20% rabatt kan vänta. Nu behövs vår flöden fyllas med medmänsklighet och kärlek och tillförlitliga källor.

Dela blogginlägget:

Publicerad 24 februari 2022

Välkommen till social mediebloggen!

Kul att du hittat hit! Här kommer du kunna läsa om aktuella nyheter, trender och uppdateringar kring sociala medier.

Vi som uppdaterar bloggen är Digitalsnack – Sociala mediebyrå och främst jag Cecilia Victoria Kärrberg som är VD för Digitalsnack. Jag har jobbat med sociala medier sedan 2012 och kommer blanda innehållet här med aktuella insikter, nyheter och trender inom sociala medier.

Fortsätt gärna diskutera sociala medier med oss på Instagram!

/Cecilia Victoria Kärrberg

Dela blogginlägget: