Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Teknikspanaren

Sebastian Stecki är marknadsansvarig på internetoperatören IP-Only och har tidigare varit med och grundat it- och kommunikationsbyrån Techposition. Bloggen fokuserar på trender inom teknik och dess koppling till kommunikation.


Publicerad 22 November 2019

3 tekniktrender du bör hålla koll på under 2020

Jobbar du med kommunikation och reklam? Kallar dina yngre kollegor dig för boomer och stressar dig med nya och coola tekniker? Ta det lugnt, här kommer tre aktuella trender inom teknik du kan hålla koll på under 2020.

AR, VR, AI, röststyrda enheter – det är mycket att hålla koll på nu. Eller är det verkligen det? Att ny teknik finns på horisonten innebär inte alltid att den kommer leda till någon värdefull tillämpning, särskilt inom nära tid.

Med andra ord är inte 2020 året där du måste slänga både laptop och telefon för ett nytt liv med klumpiga VR-glasögon.

Men det finns en del tekniktrender som kan vara bra att ha koll på,  jag har sammanställt tre stycken som jag dessutom tror kommer beröra kommunikationsbranschen i stor grad.

1. Deepfake-teknologi börjar kommersialiseras

Deepfakes är fejkade ansikten som digitalt målas över ansikten, tänk er ett snapchatfilter korsat med en ID-kapning, typ. Och utvecklingen går fram i en rasande fart.

Exempelvis kan man skapa en video där en välkänd politiker säger något extra knasigt – som här där någon skapat ett helt avsnitt av den populära tv-serien Better Call Saul, fast med en deepfakad Donald Trump som huvudkaraktär.

Skulle du fejka ett ansikte tidigare så krävdes det animatörer, avancerad mjukvara, tunga renderingar och näst intill hela VFX-avdelningar. Detta för att man i grunden behövde skapa det fejkade ansiktet från grunden eller genom att manuellt manipulera ett befintligt ansikte, vilket var ofattbart tids- och resurskrävande. Vi pratar hollywood-budget här.

Idag finns det mer intelligent mjukvara som man i väldigt förenklade termer kan träna med hjälp av maskininlärning för att förstå hur en persons ansikte beter sig för sedan projicera detta på ett annat ansikte. Går att göra med en telefonapp mer eller mindre.

Vad betyder då detta? Jo det kommer bli väldigt mycket enklare och billigare att skapa deepfake-videos.

Med ett amerikanskt presidentval på gång så vågar jag gissa att deepfakes av denna sort kommer bli ganska så vanligt, och jag är inte den enda som tror det.

Deepfakes under 2020 kommer sannolikt leda till att källkritik kommer behöva diskuteras flitigt ännu en gång. Sen kommer det givetvis bli en massa roligt deepfake-content både nätet, sociala medier och i reklam.

Deepfakes är så pass spännande att jag tänkte djupdyka i ämnet i ett framtida inlägg, stay tuned!

2. 5G mobilnät börjar rulla ut

Den självklara uppföljaren till 4G. Snabbare, starkare, bättre mobila nät. Har diskuterats länge nu och svenska 5G-nät närmar sig med stormsteg trots en hel del förseningar och turer kring bland annat nationell säkerhet och avlyssning. Men under 2020 förväntas de stora tjänsteoperatörerna buda på svenska 5G-frekvenser – vilket i förlängningen kommer betyda att 5G snart blir det en del av de stora telekomoperatörernas utbud till både privatpersoner och företag. Lagom till att de största mobiltillverkarna Samsung och Apple ryktas lansera telefoner som är kompatibla med 5G-nät i slutet av nästa år.

5G börjar alltså rulla ut i Sverige under 2020, med allt vad det innebär.

Jag har berört just 5G och dess påverkan av på roller inom media & kommunikation i en tidigare djupdykning, läs gärna den om du är sugen på att veta mer.

3. ”AI as a service” – AI blir mer tillgängligt

Här kommer den riktiga tungviktaren tänker ni nu. AI, artificiell intelligens. Spännande som det låter så måste jag likväl uppmana alla att sitta ned i bussen. Det ständiga tjatet om artificiell intelligens under de senaste åren kan inte ha undgått någon.

Många som redan hunnit bli frälsta av AI (utan att ha tillämpat det) diskuterar de gränslösa möjligheter och hot som medföljer, allt eftersom de experter och framåtlutade bolag som faktiskt sysslar med någon form av AI fortfarande börjar ta sina första steg in i den oerhört kostsamma och främmande värld som AI innebär. Potentialen för AI på sikt kan vara enorm, men tillämpningen idag matchar än så länge inte nivån på våra vilda diskussioner.

Med detta sagt så är en av grundförutsättningarna för att ny teknik ska kunna utvecklas och skala upp att den blir tillgänglig för fler utvecklare och bolag. AI-satsningar kräver otroligt mycket resurser i form av bland annat hårdvara, sällsynt kompetens m.m. Detta har lett till att fåtal techjättar sitter på majoriteten av kapaciteten och kompetensen för AI.

Men under 2020 förutspås fler allt fler av de aktörer som har både AI-kompetensen och molntjänsterna att  ”leasa” ut krävande AI- och machine-learning processer, vilket minskar startsträckan för mindre aktörer att börja syssla med grundläggande AI avsevärt.

Idag leasar man och skapar abonnemangstjänster till allt från molnlagring, GPU-processer, web services och flera andra traditionellt väldigt kostsamma bitar. Att techjättarna som idag håller i flera marknadsledande molntjänster börjat rulla ut AI as a Service är en fullständigt naturlig utveckling som möjliggöra att AI bli mer utbrett under 2020.

Och då kanske både utvecklingen och tillämpningen av AI får en sportslig chans att komma ikapp våra vilda diskussioner.

Sebastian Stecki,

@sebstecki

LinkedIn

sebastian@stecki.se

Dela blogginlägget:

Så här under semestertider så kan det vara knepigt att kickstarta omvärldsbevakningen, särskilt efter en nyhetstorka. Men det finns flera bra knep för att generera värdefulla insikter utanför traditionell mediebevakning. Därför skriver jag nu en lista på mina bästa tips kring omvärldsbevakning.

Jag vill inleda med att poängtera att omvärldsbevakningsprogram likt Meltwater, Cision eller Retriever utmärkta redskap, de sammanställer och automatiserar snabbt stora mängder värdefull data. Men många gånger räcker inte dessa program full ut, exempelvis vid bevakning av sociala medier där allt fler interaktioner sker bakom privata konton och messaging-funktioner.

Med andra ord så kan man bara komma så långt genom att endast använda omvärldsbevakningstjänster – men kombinerat med en personlig touch och ett par smarta tekniska knep så kan omvärldsbevakningen bli mycket vassare. Här är mina tio främsta tips:

– Gör du en omvärldsbevakning, så tycker jag att du ska göra två. En via data från omvärldsbevakningsprogram och en där du själv lägger in dina egna spaningar – slå sedan ihop dessa och försök vara så koncis som möjligt.

– När du samlar in pressklipp och utvärderar en satsning som burit frukt i media, kolla även mediernas sociala medier. Har tidningen delat inlägg om artikeln i fråga så kan man få mycket insikter från kommentarsfälten på exempelvis Facebook, som nästan alltid skapar mer organiskt engagemang än de övergivna och hyperreglerade kommentarsfälten som finns på tidningarnas webbplatser. Men glöm bara inte att missnöje är den vanligaste motorn bakom kommentarer i sociala medier, de som tycker om nyheten tiger oftast.

– Var transparent med ditt urval. Det är inte bara metodiskt korrekt men inger även förtroende när man tydligt kan härleda omvärldsbevakningen och dess rekommendationer. 

– Knyt all omvärldsbevakning till konkreta affärsmål. Det är lätt att bli för allmän och bevaka för många områden som inte berör verksamheten eller dess intressenter – det skapar en oönskad inflation på hela omvärldsbevakningen. Håll löpande dialog med uppdragsgivaren om vad som är mest relevant för deras verksamhet och skräddarsy bevakningen efter detta.

– Använd alternativa verktyg och källor när det gäller omvärldsbevakning, exempelvis Google Trends där du enkelt och kostnadsfritt kan se söktrender baserat på datum. Sedan släpps ibland rapporter från flera företag och organisationer som har tillgång till mycket användbara data och insikter. Exempelvis kommer det ledade nordiska företaget inom CRM & kundlojalitet, Voyado, att nu under hösten släppa en omfattande rapport som visar svenskarnas köpvanor kring retail, demografiska grupper, kundresor och lojalitet – baserat på en fullständigt hiskeligt mängd anonymiserad data. Denna typ av rapporter är guld värda och bör många gånger bevakas lika noggrant som media.

– Lägg alltid på en manuell behandling på omvärldsbevakningen. Desto mer automatiserat ett mail eller rapport verkar desto mindre sannolikt att man läser det ordentligt. Ett koncist mail med personlig touch går långa vägar, särskilt viktigt när mottagare av omvärldsbevakningen vanligtvis är marknadschefer, VD eller andra i ledningsgrupp som ofta har mycket på sina bord.

– En rapport idag är bättre än en perfekt rapport imorgon – de flesta actions tar tid att initiera och att snabbt kunna agera på omvärldsbevakningen är en stor fördel, särskilt om man arbetar mot media. Länk/källa – spaning – rekommenderad action, är ofta ett tillräckligt format.

– Knyt alla rekommendationer i omvärldsbevakningen till flera områden inom uppdragsgivarens verksamhet. Kan verka självklart men det tåls att upprepa att omvärldsbevakning inte bara är bra för kommunikationsavdelningar, den är vital för sälj, affärsutveckling, HR och konkurrentbevakning.

– Följ nyckelpersone på sociala medier, vet man exempelvis att de är tillgängliga så kan man pitcha dem med givande samarbeten. Ser man skrytiga inlägg om ”Big things to come” så kan man ibland göra kvalificerade gissningar på vad som komma skall. Loose lips sink ships, som man brukar säga, och sociala medier består många gånger av riktigt loose lips.

– Bevaka mer än bara medier. Pressmeddelanden som inte genererat ett endaste pressklipp svämmar ofta över verksamheters olika nyhetsrum – dessa fungerar utmärkt när man vill bevaka sin uppdragsgivares konkurrenter. En snabb titt på dessa nyhetsrum ger ofta en tydlig bild av deras strategiska inriktning och långsiktiga satsningar. Bill Gates kunde exempelvis se att Google försökte roffa åt sig ingenjörer med kompetens som nästan bara fanns hos Microsoft genom att titta på kravspecen hos Googles rekryteringsannonser. Denna insikt gav Microsoft inte bara utrymme att förebygga ett kompetenstapp men det gav även insyn i vad Google höll på att utveckla.

Sätt denna rutin och återigen – Det viktiga är sällan att rapporten är lång och överarbetad, det viktiga är att uppdragsgivaren enkelt och i tid kan agera på den. Med denna rutin blir dessutom du som sköter omvärldsbevakningen succesivt mer påläst, vilket i sin tur gör dig till vassare rådgivare.

Sebastian Stecki

@sebstecki

LinkedIn

sebastian@stecki.se

Dela blogginlägget:

Förra veckan så höll Apple sin enorma mässa WWDC 2019 (World Wide Developers Conference). Denna årliga mässa är ett tillfälle där Apple spänner musklerna och visar nya produkter, tjänster och uppdaterade mjukvara. 

I vanliga fall är Apple otroligt duktiga på dessa saker – kanske bäst i branschen till och med. Men en sak stack ut rejält denna gång. Apples nya skärm för professionella användare – till den ringa kostnaden av 60 000 kronor. Sjukt högt pris för konsumenter, men faktiskt ganska rimligt för den yrkesverksamme som har extremt höga krav på färgkorrektion och upplösning. Denna typ av s.k. referensskärmar brukar vara väldigt dyra. Så hur kunde det bli en PR-katastrof ?

Jo denna fina skärm, måste ju monteras på ett stativ så den inte trillar över. Men stativet ingår väl i priset? Nej tyvärr inte.Stativet säljes separat och kostar c.a.  10.000 kronor. Det är inte nödvändigtvis något revolutionerande och liknande funktioner i ett stativ kan hittas för c.a. 700 kronor.

Precis i det ögonblicket när kunde man höra hur allt gick åt helvete. Faktumet är att för första gången under en Apple keynote, så både häpnade och skrattade publiken – inte med Apple utan åt dem. Ett rum fullt med noggrant utvalda Apple-frälsta journalister, personal och utvecklare – som bör vara vana vid Apple-priser, hamnade i chock. Presentatören avbröt sin monolog och valde att hoppa förbi slidesen med priserna illa kvickt – ett klipp som Apple nu försöker få bort från internet.

Hela veckan efter WWDC så har det s.k Apple Pro Stand ockuperat diskussionerna, i kommentarsfält, traditionella och sociala medier. Inte det nya IpadOS, de nya versionerna av Mac eller iOS, mörkerläget eller Apples utökade satsningar på integritet. Utan det man pratade mest om var detta stativ.

Faktumet är att en snabb analys via Google Trends visar att man pratade mer om stativet Apple Pro Stand, än WWDC 2019 i sig självt – under och efter konferensen. Sökningar och trafik relaterad till detta till synes löjliga stativ överträffade hela WWDC och självaste skärmen. Den femte mest googlade sökningen kring WWDC var ”WWDC 2019 pro stand crowd reaction”. 

Den blå linjen visar sökningar på stativet som pinsamt nog genererat mer intresse och trafik än skärmen den ska hålla upp – eller hela konferensen WWDC i sig.

Denna massiva reaktion handlar nästan inte bara om stativet längre, det handlar om att Apple kunde ens göra denna typ av klavertramp. Kanske var stativet droppen som fick bägaren att rinna över gällande Apples prissättningar?

Men att Apple är positionerade som ett premiummärke med tillhörande prisnivå är ingen direkt nyhet. Ska man behålla denna position och inte bara verka dyr och exkluderande för sakens skull så krävs en noggrann balansgång för att skapa ett intryck av mervärde.

Så vad borde man ha gjort istället?

Ja, helst ska man inkludera stativet.

Stativet och skärmen är dessutom riktat mot en professionell målgrupp samtidigt som publiken i WWDC samt internet främst består av vanliga konsumenter – så man får passa sig hur man kommunicerar. Ett resonemang som ”vi vill inte sälja på mer än vad kunden behöver” – kanske hade hjälpt.

Men det bästa hade varit att vända på hur man presenterar samma erbjudande. Exempelvis genom att säga att självaste skärmen kostar 70.000 – men att man kan få 10.000 kronors rabatt om man väljer bort stativet – då hade Apple kanske t.o.m. fått en positiv reaktion från publiken.

Sebastian Stecki,

Medgrundare och PR-konsult på IT- & Teknikinriktade kommunikationsbyrån Techposition

@sebstecki

LinkedIn

sebastian.stecki@techposition.se

Dela blogginlägget:

I flera år har Facebook förespråkat för en mer ”open and connected world”. De lever givetvis som de lär och och den information du delar med Facebook, delas flitigt med vänner, annonsörer, appar och tidvis en och annan rysk desinformatör.

Men för ett litet tag sedan så gjorde facebook en rejäl pivot (läs: sväng) och nu är de ”privacy first”, allt prat om open and connected är inte lika relevant längre. Tvärtom så är det lite som att svära i kyrkan.

Är denna ”Privacy Pivot” från Facebook på riktigt? Hur hamnade vi här och vad innebär det för oss?

Skandalerna kring användardata/integritet för Facebook har inte varit nådiga de senaste åren, bara under 2018 såg vi den massiva kampanjen #deletefacebook. Åren innan så hade vi Cambridge Analytica-skandalen och hela debaklet som rörde den amerikanska valrörelsen. Andra techjättar gav sig in i debatten och bland annat Apples VD Tim Cook hävdade att dataintegritet är en fundamental mänsklig rättighet.

Efter alla skandaler, kombinerat med ett allt mer polariserat debattklimat, som ofta påstås vara Facebooks fel, så kan man lugnt säga att folk har blivit skeptiska till Facebooks förmåga att hantera vår data och integritet.

Folk är faktiskt så skeptiska att det numera är en helt vanlig övertygelse att Facebook skulle avlyssna våra röster för att rikta annonser, något vi djupdök i tidigare här på Resume.

Spoiler alert: Facebook behöver inte avlyssna din röst, de har redan tillräckligt med data som det är).

Om vi går bort lite från Facebooks image och fokuserar på tjänstens faktiska funktioner så kan vi också se ett par saker som inte varit så privacy first.  Exempelvis var Facebook var väldigt sena med att erbjuda end-to-end kryptering och tillåter fortfarande inte radering av gamla meddelanden i Messenger.

Så vad gör man? Hur löser man den här soppan utan att tappa den delbarhet och funktionalitet som gjort Facebook till den gigant som det faktiskt är idag?

Svaret ligger i att man idag inte använder Facebook på samma vis som man en gång gjorde.

Allt vi gör, gillar och kommentarer är inte längre avsett att växa organiskt och nå en massiv publik, nej för det mesta så vill man skicka visst meddelande eller kommentar till en specifik mängd människor och kanske diskutera detta – in private.

Chattgrupper eller privata konversationer växer i populäritet. Instagram, som ägs av Facebook, har numera stories som sin absolut snabbaste växande form av kommuniation – inlägg som bara varar i 24 timmar. Det finns alltså en tydligen indikatiton på att användare inte vill att deras inlägg och meddeladnen ska vara permanent synliga.

Detta är den överväldigande trenden i hur användare numera nyttjar Facebook och Instagram. Detta är ett växande användarbeteende som ligger i direkt motsats till Facebooks tidigare ”open and connected world”.

Så hur knyter man ihop säcken, hur matchar man de nya användarbeteendena samtidigt som man tvättar varumärket?

Jo, Facebook gör så att de slår ihop Instagram Direct Messaging, WhatsApp och Facebook Messenger och lägger in kryptering på samtliga. De matchar efterfrågan med en rad nya privacy funktioner och anpassar sig till hur man idag använder sociala medier – sen kallar man till konferens och berättar att man numera är Privacy First – en elegant sammanslagning mellan användarnas behov och att positionera varumärket i bättre dager.

Jag tycker definitivt att detta är ett steg i rätt riktning för Facebook, funktionsmässigt och varumärkesmässigt. Nu håller vi tummarna att detta efterlevs bara.

Sebastian Stecki,

Medgrundare och PR-konsult på IT- & Teknikinriktade kommunikationsbyrån Techposition

@sebstecki

LinkedIn

sebastian.stecki@techposition.se

Dela blogginlägget:

Samsungs nyaste innovation och världens första vikbara telefon skulle lanseras denna vecka, men gravt defekta skärmar har lett till inställd och uppskjuten lansering.  Kombinerat med att alla recensionsexemplar återkallas. Låt oss bryta ned denna närmast katastrofala lansering och se vad Samsung har gjort fel – men också väldigt rätt.

När jag gästade Resumé insikts podd för några veckor sen så pratade vi om den fina balansgången att vara first to market med en ny teknik/produkt kontra att vara först med något som faktiskt fungerar. Vi pratade även om att historien visar att det sällan är den som är först till marknaden med ny teknik som i slutändan blir den största aktören. Ny teknik i sig är sällan ett självändamål – det handlar snarare om att uppfylla eller skapa ett behov hos konsumenten, oftast genom ett faktiskt eller upplevt mervärde.

Men ny teknik är så himla intressant, särskilt att vara först med den. Det sticker ut, man får publicitet och tydliga USPar samtidigt som varumärket positioneras som innovativt. Men vad händer när du är först med något – och det inte fungerar alls? 

Samsung är idag associerat med kvalitet, pålitlighet och premium byggkvalitet och tekniska komponenter. Den mest lyxiga androidtelefonen är oftast Samsungs senaste flaggskeppsmodell – en position som Samsung behöver hålla för att konkurrera med Apple och kunna differentiera sig mot prispressande Huawei.

Är det värt att uppoffra dessa associationer och egenskaper ett varumärke kännetecknas för – för att vara först? Nu när Samsung skulle ha lanserat världens första vikbara telefon under veckan  (och ställde in lanseringen) så känner jag att vi har ett väldigt aktuellt exempel att diskutera kring.

Så denna lovande nya telefon – första av sitt slag, Samsung Galaxy Fold. Världens första ”vikbara” smartphone som kan skifta mellan att vara en smartphone och platta, det bästa av två världar. Med en knappast blygsam prislapp på cirka 20880 kronor så är förväntningarna höga på denna ambitiösa produkt.

Telefonen har utvecklats i flera år, så man kan tycka att den borde vara klar. Men det var den tydligen inte. Men man vill inte låta Huawei vara först så man fortsatte med lanseringen – fram till igår då man bestämde sig för att återkalla alla recensionsenheter och skjuta på hela lanseringen.

Väldigt många recensionsexemplar som skickats ut till ledande techmedier och influencers, har gått sönder efter bara några dagar av helt vanlig användning – något hela internet gör sig roligt över.

Men vad har gått fel? Telefonen kommer med en plasthinna över skärmen, du vet som nya telefoner brukar ha. En form av skärmskydd från fabriken som man drar av när man packar upp telefonen?

Eller inte i detta fall – för denna fladdriga plasthinna som kan pillas av är tydligen en livsnödvändig komponent för skärmen, pillar du på den så går skärmen sönder på din nya 23000 kronors telefon/platta. Något som redan har förstört skärmen på flera recensionsexemplar, som ligger i händerna på medier och enorma techinfluencers.

Problemen är många och det är väl att vänta från en första generations produkt? Både ja och nej, att allt inte är optimalt är en sak men vissa misstag är okaraktäristiskt illa för Samsung. Man ska inte kunna ”råka” förstöra en produkt för över 20 000 så enkelt – då är den inte färdig.

Samsungs iver att äga en potentiell ny marknad kunde ha kostat dem deras position som tillverkare av kvalitetstelefoner. Men  i skrivande stund så har Samsung gjort det rätta och återkallat samtliga recensionsexemplar samt försenat hela deras lansering av Samsung Galaxy Fold – tufft men nödvändigt. Ett klassiskt ”gör om & gör rätt”.

Jag är naturligtvis förvånad över att så pass ofärdiga produkter kunde ha skickats ut till de sista som får upptäcka denna typ av massiva fel, journalister och influencers – men jag är verkligen imponerad över att Samsung tar sitt ansvar i detta och ser över lanseringen och hela telefonen.

De kunde ha grävt ned huvudet under sanden och lanserat, de kunde ha ställt in hela produktlinjen – men istället tar Samsung ett steg tillbaka, ser över telefonen och dess skärm för att sedan kunna lansera denna spännande telefon – ordentligt.  

Varumärket har givetvis tagit lite stryk från detta – men det perfekta sättet att hantera krisen och behålla sin position som kvalitetstillverkare är att äga sitt misslyckande, vilket Samsung nu gör.

Sebastian Stecki,

Medgrundare och PR-konsult på IT- & Teknikinriktade kommunikationsbyrån Techposition

@sebstecki

LinkedIn

sebastian.stecki@techposition.se

 

Dela blogginlägget:

Publicerad 12 April 2019

5G – vad innebär det för dig?

Häromveckan så blev Sydkorea först i världen med att lansera ett kommersiellt 5g nät och bara någon dag senare hade även kommersiella aktörer i USA lanserat sina första 5G nät. Utrullningen av 5G har alltså sakta men säkert börjat. 5G, uppföljaren till 4G, är ett nytt mobilnät som är både snabbare och har mer utrymme. Tekniken är så pass självklar att det endast är en fråga när vi börjar använda den snarare är om.

De flesta 5G kompatibla telefoner förväntas börja lanseras kring Q3 av 2019, väl utbyggda kommersiella nät förväntas finnas kring 2022 – och redan 2024 uppskattas det finnas 1,5 miljarder 5G-abonnemang jorden runt. 

Men vad innebär detta, förutom att saker blir lite snabbare? Jo, 5G är en så pass omfattande förbättring för vår data och bandbredd och dess pålitlighet så att flera andra teknologier sannolikt kommer förbättras/förändras rejält. Flera väldigt hajpade områden så som IoT (internet of things) och s.k. smarta hem, självkörande fordon och cloud computing kommer sannolikt att öka som en konsekvens av 5G, för att nämna några få.

5G är en teknologi som på ett betydande sätt för oss närmre en trådlös värld, samt en något mer sladdfri vardag.

Industrisektorn väntas förändras som mest av 5G. Men för oss inom media/kommunikation etc, vad kan vi vänta oss?

Du som skapar content kan sannolikt spendera mindre tid på att komprimera format och filer. Den ökade bandbredden tillåter både längre, större och mer högupplöst innehåll. AR/VR kanske på allvar börja bli relevant bortom festliga ansiktsfilter.

Du som sysslar med event och kommunikation kan se att livestreaming blir något som kommer bli väsentligt mycket enklare och snyggare. Teknikstrul och att lagra tyngre inspelade klipp lokalt blir mindre relevant, då man på ett pålitligt sätt kan streama/skicka denna information dit man vill ha den från första början. Faktumet är att streaming av evenemang kommer kunna göras relativt smärtfritt i 4k-upplösning. Det kommer inte behövas lika stora kamera & ljudteam för att fånga saker på plats, då en enskild enhet kommer ha mycket större streamingkapacitet. Saker som produktlanseringar kanske inte behöver vara så beroende av fysiska evenemang längre.

Du som sysslar med SEO/SEM kan komma att behöva syssla allt mer med VSO, Voice-search optimization. När 5G väl klampar in i våra liv och vardag så förväntas våra smarta hem att bli ännu smartare, detta innebär att röststyrning kan komma att bli mer relevant vilket i sig gör ljud som media mer relevant. Sökmotoroptimering kommer därför inte bara avse skriven text, utan även avse röst. En undersökning från PWC visar att flera användare kan tänka sig använda röstsökningar mer än textsökningar på sikt. Om detta skulle ske så det sker innebär ett massivt paradigmskifte i hur konsumenter söker efter information och exponeras till annonser.

Du som sysslar med annonser kommer sannolikt kunna glädjas åt att användningen av Ad Blockers förväntas minska. Annonser kan ofta ha korta laddningstider och vara ett lite hackigt störmoment, ett av flera skäl till att många använder Ad Blockers för att få en smidigare upplevelse. Men eftersom 5G kan ladda upp till 1000 gånger snabbare än 4g så kommer inte annonser att vara lika störande. Snabbare laddningstider och gladare användare.

Generellt kan vi alla vänta oss att konsumenter blir mindre beroende av hårdvara och lagring lokalt, grafiskt tunga processer kan skötas över molnet och vi kommer kunna streama mer saker än bara video/ljud . Ett exempel på detta är uppkommande, Google Stadia. Den nya tjänsten påstås kunna streama spelupplevelser i mycket krävande 4K-upplösning, 60 bildrutor per sekund och HDR. Detta innebär att smartphones, plattor och smarta TV-apparater kan komma att bli potentiella spelkonsoler i sig – och om vi känner Google och deras affärsmodeller är det inte helt omöjligt att dessa onlinespel öppnar upp för helt nya annonsformat. 

Vidare kan hela parallella industrier kommer påverkas rejält av 5G. Tänk bara på vad 4G gjorde med taxiindustrin, där de snabbare och mer tillgängliga mobilnäten tillät en pålitlig trådlös uppkoppling mellan taxi, app och användare. Detta möjliggjorde aktörer så som über och Lyft för att nämna några få. 5G kan i teorin möjliggöra fullständig självkörning/fjärrstyrning bland fordon (förutsatt att en massa andra tekniska variabler klaffar givetvis).

Men det är inte bara dans på rosor för 5G-näten. Flera myndigheter och säkerhetsspecialister har lyft ett varningens finger när det kommer till 5G-nät och detta är inte helt utan sin grund. Tanken är att när fler och fler redskap och prylar blir allt smartare och kan kommunicera sinsemellan så ökar även risken för ev. säkerhetsbrister. 

Denna oro blir ännu mer uttalad när flera leverantörer av 5G-master anklagas och misstänks för att kunna bygga in ”bakdörrar” som kan spåra, övervaka eller på annat vis göra intrång. Förvänta er med andra ord en fortsatt växande debatt kring cybersäkerhet, datahantering och personlig integritet.

Men innan vi alla får 5G-feber, så är det väldigt viktigt att ha med sig tanken att en första lansering av 5G-nät, inte betyder det inte att alla enheter automatiskt blir kompatibla med 5G och utnyttjar dess möjligheter. Även om skiftet från 4G till 5G förväntas gå något snabbare än 3G till 4G, så kommer det ta några år innan 5G blir en fullständig självklarhet. För att sätta saker i perspektiv så har exempelvis 4k-upplösning varit brett kommersiellt tillgängligt väldigt länge nu, men en majoritet använder telefoner/enhter som knappt ens stödjer hälften av den upplösningen.

Avslutningsvis har vi även 6G på horisonten, en mytomspunnen och ny teknik som varken jag eller andra experter har så bra koll på, än så länge. Där får ni rådfråga USAs president Donald Trump, som verkar ha myntat både begreppet och teknologin.

 

Sebastian Stecki,

Medgrundare och PR-konsult på IT- & Teknikinriktade kommunikationsbyrån Techposition

@sebstecki

LinkedIn

sebastian.stecki@techposition.se

Dela blogginlägget:

Publicerad 29 Mars 2019

Avlyssnar din telefon dig?

Telefoner som avlyssnar dig för att anpassa annonser, många verkar oroa sig för det och det blir lätt en snackis på kontoret. Men avlyssnar verkligen våra enheter ljud och föreslår annonser baserat på det? Låt oss reda ut det en gång för alla.

Aftonbladet publicerade i veckan en video och en plusartikel där de hävdade att de bevisat att bland annat Instagram avlyssnar din röst genom telefonen för att anpassa annonser. Ett underhållande men anekdotiskt test som inte bevisade mycket alls. Mängder av specialister och forskare som grävt i dessa ämnen åtskilliga gånger har aldrig hittat några spår av ljudavlyssning.

Facebook och Google, bland de två största annonsplatformarna förnekar kategoriskt att de avlyssnar enheter och menar på att de endast använder mikrofonen när du har godkänt det och själv vet om att den används, exempelvis om du filmar via Instagram.

Så vad är det som gäller, är din enhet avlyssnad? Och ännu viktigare, kan du som annonsör beställa lite röstavlyssnade annonser?

Vi kan börja med att lite förenklat titta på vilka typer av annonser man faktiskt kan köpa och hur man kan rikta dem. På exempelvis Facebook så kan man rikta annonser efter plats, intressen, beteenden (hur du använder appen) och ålder. Samma sak gäller för Instagram och Whatsapp som båda ägs av Facebook. Undantaget är Whatsapp chatten som är end-to-end krypterad därmed inte avläses i annonssyfte.

För att göra det ännu mer precist så kan både Google och Facebook dessutom använda sig av din sökhistorik och ev. cookies – vilket gör annonserna ännu mer träffsäkra. Vidare så har bland annat Google trackers på över 73% av webbplatser på internet och tillgång till ungefär 70% av kreditkortstransaktioner bara i USA. Innan 2018 så var Gmail så fräckt att det anpassade annonser efter vad som fanns i din inkorg, men det hävdar Google att de slutat med.

Hur gångbart skulle avlyssning vara rent praktiskt då? Tittar man på det hela ur ett tekniskt perspektiv så skulle denna typ av avlyssning dra en massa batteri och bandbredd från enheterna, vilket i sig är redan är en stor begränsning även utan avlyssning. Detta skulle definitivt märkas, vi pratar inom minuter. Det är i princip omöjligt att komma undan med något sånt utan att varken företag, myndigheter, telefonoperatörer eller användare skulle märka av detta.

Om vi tittar på det ur genom Facebook och Googles egenintressen så är inte heller röstavlyssning rimligt. Ingen av dem behöver riskera massivt dålig publicitet genom att otillåtet avlyssna ljud från sina användares enheter. Det är affärsstrategiskt orimligt, särskilt då annonserna idag redan är läskigt träffsäkra och baserade på mycket mer konkreta datapunkter än några soundbytes. Det är en så ofattbart stor risk med så liten potentiell avkastning. Dessa techjättar tampas redan dagligen med faktumet att deras affärsmodell till stora delar baseras på att de säljer användardata. De kommer sannolikt inte riskera att förvärra den kritiken genom att börja avlyssna ljud. Tänk bara vad Facebook fick utstå med Cambridge Analytica.

Sammanfattningsvis så finns det väldigt många faktorer som annonsörer och algoritmer kan använda sig av för att göra obehagligt träffsäkra annonser. Så pass att man lätt kan tro att man är avlyssnad via ljud men Google och Facebook behöver inte avlyssna din röst, de har redan data så det räcker.

… Men den där gången som du sa kexchoklad högt till din kompis och Instagram visade en annons för kexchoklad? Läskigt jag vet, det är sannolikt just därför som du kommer ihåg det. Du har däremot inte reagerat alls då annonserna inte varit obehagligt träffsäkra, vilket fortfarande står för majoriteten av alla fall.

 

Sebastian Stecki,

Medgrundare och PR-konsult på IT- & Teknikinriktade kommunikationsbyrån Techposition

@sebstecki

LinkedIn

sebastian.stecki@techposition.se

Dela blogginlägget:

Vi är vana vid hur man gör saker och ting i Sverige minsann. Har man en telefon så ska det vara en iPhone, surfar man på nätet så gör man det genom Chrome och ska man streama musik, ja då använder man Spotify, allt annat skulle vara konstigt. Det är inte en slump att nya mobilaktörer måste pumpa ut budskap om att ”dare to challenge” för att ens kunna bryta sig in på den svenska marknaden – iPhones position är så stark.

”Jobbigt att smsa någon som inte har iPhone, jag avskyr gröna pratbubblor”

 

Men Amazon då? Snart kommer ju deras intåg där de förutspås ta över all e-handel, döda retail och sedan knyta ihop säcken med den smarta högtalaren Alexa? Kanske, men de har knappt gjort entré här i Sverige än. Dessutom måste Amazon i Sverige hitta en logistiklösning som inte är beroende av Postnord (om de vill lyckas dvs).

Vi har däremot en annan aktör här som redan är ganska så etablerad och dessutom på många fler områden än vad vi anar, Apple. Givetvis inte inom retail men inom många fler områden än vad du anar.

Visste du exempelvis att Apple lanserade en musikstreamingtjänst, Apple Music, för bara några år sedan? Denna tjänst har sedan dess fullständigt exploderat i användarantal. Tjänsten lanserades nio år efter Spotify och har redan c.a. 50 miljoner användare. Men detta tänker vi sällan på för vi är lojala mot Spotify här i Sverige. Spotify är den enda platsen för musik. Daniel Ek!

Om fyra dagar från idag så visar Apple med all sannolikhet upp en nystreamingtjänst med eget original content, tänk er Apples tolkning av Netflix. Trovärdiga läckor, kloka analytiker och sunt förnuft har förutspått denna satsning väldigt länge. Det spekuleras dessutom att Apple ska visa upp en betaltjänst för nyheter, sannolikt en egen redaktion alternativt ett nyhetsaggregat likt Omni.

Men Apple gör väl främst hårdvara, telefoner och liknande? Inte längre. Hårdvara minskar i försäljning och folk behåller sina telefoner längre, så därför höjer man priserna och pushar användaren mot ökad användning av tjänster. Ett tydligt exempel på detta är även att nya iPhones ofta har förvånansvärt lite lagringsutrymme, så du blir mer manad att köpa till iCloud, etc.

För att sammanfatta, efter den 25 mars så är det sannolikt att Apple har en egen filmtjänst, musiktjänst, lagringstjänst, nyhetsaggregat, kombinerat med deras i princip marknadsledande position på mobil hårdvara samt mjukvara och tillhörande app-ekosystem.

Kortsiktigt kan vi vänta oss ett kombinerat erbjudande, där vi exempelvis kan få alla tjänster till ett reducerat pris. En prenumerationstjänst för allt. De som använder Apple hårdvara för dessa tjänster kanske t.o.m. får en bonus. På lång sikt kan vi möjligtvis vänta oss lite tråkigare konsekvenser, att man blir låst i ekosystemet samtidigt som priserna sakta börjar öka. Innovationen minskar och utmanare får sällan en sportslig chans att etablera sig, i synnerhet då marknadsledaren har i princip obegränsade resurser.

Apple har all anledning och resurser i världen att kombinera sina tjänster och presentera en helhetslösning. Främst för att minskar anskaffningskostnaden dramatiskt för nya kunder; en ny kund till Apple Music blir ny kund till iCloud, och så vidare. Detta är samma princip som Microsoft har anammat för Office 365, eller som Adobe har använt för Adobe Suite. Ingen betalar bara för Microsoft Excel längre, du betalar för hela paketet. En sak till, Microsoft och Adobe har i princip monopol på deras respektive områden.

Så vad betyder detta för dig, förutom att du sannolikt kommer börja betala för fler Apple-tjänster på en och samma gång? I bästa fall mervärde om du redan använder alla dessa. Men det innebär också att Sverige i samband med Apples aggressiva satsningar kan få sig en kalldusch i hur det kan se ut när ett företag börjar bilda ett monopol.

Många brukar oroa sig för Amazons eventuella intåg i Sverige, vilket kan tyckas befogat. Men oftast bottnar det i rädsla för det okända, särskilt då Amazon har knappt någon närvaro i Sverige än. Apple däremot, de har redan en trojansk häst på plats och statistiskt sett så har du en sådan redan i din ficka.

Så om du måste vara rädd för något monopol så bör det vara ett sådant från Apple. Det är närmre i både tid och sannolikhet, om det ens sker.

Sebastian Stecki,

Medgrundare och PR-konsult på IT- & Teknikinriktade kommunikationsbyrån Techposition

Dela blogginlägget:

Trendspaningar och förutsägelserär både nödvändiga och underhållande. De senaste åren har många gjorts och vissa har varit mer träffsäkra än andra. Med facit i hand skulle det nu vara intressant att för omväxlings skull gå igenom – inte de bästa –  utan några av de sämsta teknikspaningarna.

Virtual Reality blir den nya vardagen. Alla program ska stödja VR-format. Alla event ska bli VR-event. Alla tv-spel eller annan interaktiv media ska genast förflytta sig till VR. Trendspaningarna var många och de flesta var rörande överens – VR är här och det är vår nya digitala vardag!

Sanningen om VR? Knappt någon som tillämpar det idag. Inte en endaste tv-kanal i världen stödjer VR. Inget av världens främst spelade tv-spel är VR. Youtube stödjer VR till en viss grad, men ingen laddar upp VR-innehåll. Faktumet är att det inte ens finns ett standardformat för VR. Oculus, HTC och Sony har försökt lansera produkter som ska bli marknadsledande format – men fortfarande finns inga eniga plattformar eller ekosystem likt Windows för datorer eller iOS/Android för smartphones.

Photo by Eugene Capon from Pexels.
Måndagsmöten i en den nya och spännande VR-vardagen.

Är då VR en helt värdelös teknik? Absolut inte, det finns en massiv utvecklingspotential på sikt särskilt inom området Augmented Reality (AR) och Mixed Reality (MR). Men för konsumenter är VR just nu inget annat än gimmick. VR går till och med direkt emot vad konsumenter efterfrågar idag, så som användarvänlighet, prisvänlighet, stabilitet och kompabilitet. Vi får inte glömma att många upplever existentiell ångest bara de ska installera om sin mailklient eller byta från Android till iOS, vanemänniskor som vi är. Teknik som inte kan uppvisa en klar och omedelbar förbättring förkastas ofta på konsumentnivå. Tjänstemän kommer inte ersätta sin Lenovo och Powerpoint med ett par VR-glasögon för 3000 kronor och vifta med armarna, det händer liksom inte.

VR är och förblir en väldigt hypad teknik med omöjligt stora skor att fylla. Att VR idag skulle ha blivit en del av vardagen är klart en av de större trendspaningsmissarna de senaste åren. Det kanske snarare blir mer aktuellt om 5-10 år.

Socialamedier ersätter traditionella medier – 2015 var sociala mediers framfart så het att det förutspåddes att alla med dator/smartphone kunde bli nästa nyhetsredaktion. Bort med hela Schibsted och Bonnier ekade det i kommentarsfälten. Redaktionella medier skulle ersättas av snabbfotade facebookskribenter som startade egna mediehus på nätet!

Men så blev det inte. Inte alls faktiskt.

Sociala medier växer visserligen och har absolut fått sig en roll. Men trovärdiga redaktionella medier med granskande journalistik som kräver ledtid och produktion är idag mer relevanta och efterfrågade än någonsin. Detta som en respons på fake news som blev ett fenomen under 2016/2017, där stora aktörer så som Facebook och Google fick sig ett stålbad av integritetsfrågor att hantera (och hanterar än idag). Om något så har sociala medier understrukit just precis att de inte klarar av den rollen de förutspåddes kunna fylla.

Klickvänliga och virala nyhetssidor med sin bas i sociala medier har rasat i popularitet. Buzzfeed, Nyheter24 och Vice går kräftgång. Lajkat.se och liknande viralsatsningar, puts väck. Dessa lovande nya medier som skulle ta den digitala marknaden med storm har avtagit helt. Paradoxalt nog så har många traditionella och redaktionella medier snarare intagit sociala medier och brett ut sin dominans. Exempelvis har både DN och SVT massiv närvaro på sociala medier idag. Med andra ord har traditionella medier snarare tagit över sociala medier, raka motsatsen till att bli ersatta av dem.

 

Allt, precis allt ska bli mobile-only! Mobil hårdvaruförsäljning är exponentiell, så desktop måste minska lika snabbt och snart finns det bara mobiler kvar? En väldigt vanlig fråga senaste åren, främst från oroliga marknadschefer som suttit och läst trendspaningar på LinkedIn. Likt VR så skulle mobiler sluka samtliga marknader, alla ska ha appar för allting, för det gillar ju användaren – eller?

Nej är svaret på frågan. Mobila enheter exploderade i tillväxt och nu utvecklar man innehåll agilt, för både desktop och mobilt. Vissa tjänster utvecklas kanske ”Mobile first” men desktop är inte dött. Saker som är döda på riktigt är Realtime Player, Kazaa, Flash och Windows Phone. Inte desktopversioner av webbplatser och program, inte på långa vägar.

Glöm inte att vi har en stor del av befolkningen som fortfarande behöver hjälp med att förstå vad iCloud ens gör. Inte en endaste arbetsplats (för tjänstemän i alla fall) i Sverige har bytt ut datorerna mot telefoner. Mobile-first betyder inte mobile-only.

Men varför ska inte mobila enheter eliminera desktop då? Kort sagt för att folk inte slutar använda datorer eftersom de har en telefon, även om smartphones har sålt bra.

Bara för att datorer inte säljer ny hårdvara lika snabbt betyder det inte att det totala användandet minskar i paritet. Annars skulle det innebära att folk slutar använda smartphones nu eftersom Apple och Samsung båda rapporterar kraftigt minskad försäljning av hårdvara för första gången på 11 år. Datorer stötte på samma problematik för inte så länge sen, där det helt enkelt inte fanns så mycket marknad kvar att penetrera. Men detta betydde inte att användandet av datorer avtog dramatiskt, tvärtom så är det nu nästan är högre än någonsin.

Med andra ord är varken någon av dessa ganska skilda plattformar döende. Det är bara så att vi nu har två friska, fristående tekniska plattformar med hög användning och lägre hårdvaruförsäljning. Det måste inte finnas bara en herre på täppan bland mobile och desktop.

Men med handen på hjärtat så visste vi väl alla att dessa knasiga teknikspaningar inte var reella framtidsutsikter, utan snarare hetluft och önsketänkande.

 

Sebastian Stecki,

Medgrundare och PR-konsult på IT- & Teknikinriktade kommunikationsbyrån Techposition

Dela blogginlägget: