Dela sidan:

Växande publik men krympande redaktioner hos de digitalt födda medierna

En ny termin drar igång. På nyhets- och magasinsmedier innebär det i många fall ett nytt varv med krympande budgetar och nysatsningar – ibland kostsamma – som kanske ska lyckas hitta en betalande publik.

För oss som jobbar med digitalisering av traditionella medier är det intressant att se vad som händer med de medier som är födda digitalt, som inte haft den ryggsäck av traditionell papperstidning som vi omväxlande känner tacksamhet för och frustration över. Pew research center har släppt nya analyser av nyhetsindustrin och har bland annat ett faktablad som fokuserar på digital native news publishers.

Studien har tittat på de som har minst tio miljoner unika besökare per månad under en viss period. De är 37 stycken i USA, bland annat BuzzFeed, HuffPost, Politico, The Daily Beast och Vox.

Studien sträcker sig till 2018 och tar därför inte hänsyn till de rätt dramatiska förändringar som skett under året med stora uppsägningar på exempelvis BuzzFeed och HuffPost som bland annat Guardian har skrivit om.

Men det är ändå intressant att ta del av. De stora digitalt födda nyhetsmedierna i USA har haft en uppåtgående trend när det gäller trafiken sedan 2014 då mätningarna började. De genomsnittliga unika besöken per månad har bland de största ökat från 18,9 miljoner till 22,4 på fyra år.

De når sin publik via nyhetsbrev (84 %), podcast (73%), Apple news (95%) och Flipboard (92%). Facebook, Twitter, YouTube och Instagram används frekvent medan bara 22 procent har en egen kanal på Snapchat.

Nästan hälften av dessa digitala publicister har valt att satsa på en app men andelen som har en app har minskat något sedan förra årets studie. De flesta har app för både Apple och Android.

Annonser är främsta intäktskällan. Det är en växande marknad men med tuffa konkurrenter som Facebook och Google som enligt bedömare tillsammans kommer att ta halva den digitala globala annonskakan år 2020.  Det har fått många av de stora digitala nyhetsförmedlarna att konstaterat att annonserna inte räcker för en lönsam affär.

Det senaste året har exempelvis BuzzFeed, HuffPost och Vox News  börjat be läsarna om pengar via donationer eller medlemskap, som Nieman Lab skriver om här. Medlemsmodellen är inte bara till för att få nya pengar från läsarna utan också för att skapa mer lojala besökare, som man vet mer om, vilket också gynnar annonsaffären.

Enligt Pew research center var antalet anställda inom digitalt födda nyhetsmedier i USA 13 500 år 2018, att jämföra med inom dagstidningssektorn där 37 900 arbetar. Dagstidningarna krymper medan de rent digitala växte fram till 2018, men frågan är hur kurvan ser ut i nästa studie när 2019 års nedskärningar tas med.


 

 

Dessutom: Sorgligt att läsa om Metros slut. Jag var med nästan från starten, på den tiden alla läste Metro och vi expanderade över hela världen. Idén var lysande då, men av skäl som DN:s Martin Jönsson väl sammanfattar här klarade den inte omställningen till en digital och mobil värld.

Tidigare chefredaktören Sakari Pitkänen, som senare drev en stor del av den internationella expansionen, skrev 2015 boken ”Metro -Konsten att skaffa sig fiender över hela världen” som jag refererade på min blogg när den kom. Ett stycke tidningshistoria väl värd att minnas,

Dela sidan:

Enighet om problemen men olika lösningar när journalistikens finansiering debatterades i Almedalen

Att mediernas finansiering är en viktig fråga märktes under Almedalens första dag då två paneler med snarlik rubriksättning hölls hos Sveriges Tidskrifter och hos Resumé/Dagensmedia/Medievärlden. Det ena seminariet hade lite slagsida mot tidskrifter, den andra mot dagspress. Men mycket förenade de båda diskussionerna. Till exempel detta:

  1. Annonsintäkterna backar nästan överallt. Och kurvan visar inga tecken på att vända. Inom tidskrifterna har vi tappat nära 60 procent av annonsintäkterna på 10 år. Dagspressen uppvisar liknande siffror. Facebook och Google är tuffa konkurrenter på den digitala arenan och medieföretagen möter med native, som inte alltid är oproblematisk (detta hade Helena Giertta och jag en lite uppfriskande ordfajt kring i vår panel, där hon såg fler problem än mig med denna annonsform, men där vi båda ser bekymmer i gråzoner)
  2. Nu är tiden för satsningar på kvalitetsjournalistik. I Sveriges Tidskrifter-panelen slog bland andra Anna Careborg på Svenska Dagbladet ett slag för att det är innehållet som bygger affären – och ett det innehållet inte är söta katter utan riktigt relevant journalistik som både konverterar och engagerar. Eva Burman på Sörmlands Media hade samma spaning i Resumé/Dagens Media-panelen och ifrågasatte bland annat sportjournalistik som satsningsområde. Ja, det konverterar men nej de kunder som köper prenumeration för sportinnehåll stannar inte kvar särskilt länge. Dessutom är rättigheterna dyra.
  3. Läsarna behöver involveras och inte bara vara mottagare. Detta blev en av mina käpphästar i den första panelen. Vi på Vi kommer i vårt nya digitala erbjudande att satsa mycket på läsardialog (och gör detta för fullt just nu under vår beta-period när vi låter 100 testare hjälpa oss utforma erbjudandet och produkten) I den andra panelen höll Brit Stakston på Blankspot denna fana. ”Det är läsarna som ska försvara journalistiken, inte journalisterna” sa hon och berättade hur Blankspot tar med läsare i hela processen och att de även får veta vad journalistiken kostar. Så mycket som 50 procent av en journalists tid kan gå till läsardialogen på Blankspot. 
  4. Vi måste satsa på data för att ge läsarna ännu mer relevant innehåll. Lars Grafström på Alma Talent betonade vikten av att ha kunskap om kunder för att kunna erbjuda mer relevant innehåll. Anders Eriksson på Bonnier News noterade i den andra panelen att vi måste bli bättre på paketeringar. Inte minst vill Bonnier News satsa på att paketera ihop lokaltidningsjournalistik med ämnesjournalistik eller riksjournalistik. ”Då blir vi mer relevanta och kan vi ta mer betalt”.
  5. Vi behöver bli ännu mer användarvänliga. ”Ska vi vara premium på riktigt gör vi en app utan reklam” sa Eva Burman. Det är precis det vi på Vi kommer att göra. Anders Eriksson noterade att ux-frågor har blivit allt viktigare hos medierna på senare tid och att det nu börjar ge resultat.
  6. Mediernas viktiga roll i demokratin kan betonas ytterligare. Tidigare medieutredaren Anette Novak uttryckte sig slagkraftigt: ”Vi har svårt att sälja information i en värld av informationsöverflöd, men säljer vi världsförbättring så har vi en annan betalvilja”.
Hur ska kvalitetsjournalistiken finansieras? Olov Carlsson, Moderator, Dagens Samhälle, jag från Vi Media, Lars Grafström, Alma Talent, Helena Giertta, Journalisten, Anna Careborg, Svenska Dagbladet och Sebastian Tibbling, Adviser
Hur finansieras morgondagens journalistik? Brit Stakston, Blankspot, Anders Eriksson, Bonnier News, Eva Burman, Sörmlands Media, Anette Novak, fd Medieutredare, Linnéa Kihlström, moderator, Medievärlden

 

Dela sidan:

Tortoise – ännu ett exempel på slow journalism och medlemskap

”Slow down, wise up” är slogan för den nystartade brittiska journalistiska tjänsten Tortoise. Med den inriktningen ansluter den sig till flera andra digitala startups som på senare år marknadsfört sig just så. Förutom långsamhet – grundarna började med fem texter om dagen men upptäckte att det blev för mycket så nu publiceras bara en om dagen – så utlovas medskapande av journalistiken för den som blir medlem.

Det började 2013 med nederländska De Correspondent, som har 50 000 medlemmar och nyligen öppnade en engelsk version med payoffen ”Unbreaking news”. Det finns flera exempel som danska Zetland, tyska Krautreporter och svenska Blankspot.

Tortoise har valt att finansiera sig via Kickstarter. Enligt dem själva är de den mest framgångsrika journalistiska startupen via Kickstarter någonsin. 2500 personer bidrog tillsammans med 539 000 pund. Här är kampanjen. Crowdfundingen pågick under oktober och november och tjänsten lanserades i april.

Tortoise är grundad av etablerade nyhetsjournalister som ville utforska vad som driver nyheterna i stället för att bara redovisa dem. Tortoise har en daglig digital utgåva som ska ta 5-10 minuter att läsa, för det mesta bara en artikel. Var tredje månad ger de ut en bok och de arrangerar också live-events. Det finns ingen annonsering på sajten.

Katie Vannek Smith, en av grundarna, pratade på Digital innovators summit tidigare i vår. Hon anser att många journalister jagar nyheter men missar storyn.

– Vi vill fostra förståelse, vilket ger makt. I dag vill människor tillhöra något. För oss är det viktigt med ”belonging”.

Tortoise har ett gott självförtroende. När de nu säljer medlemskap kostar de 250 pund för två år, eller samma summa för upp till fem personer i familjen för ett år. Unga under 30 år gå med för 50 pund. Hittills har 7400 personer tecknat medlemskap.

Smart cockie-varning på Tortoise.

Dela sidan:

Minskad omsättning men digital framtidstro i tidskriftsbranschens nya rapport

Sveriges Tidskrifters branschrapport är alltid intressant. I år fick vi bland annat veta att det finns 4500 tidskrifter och att den totala omsättningen var 7,6 miljarder förra året, en minskning med 5 procent jämfört med året innan.

En viktig förklaring till minskningen är givetvis förändrade konsumtionsmönster. Under 2018 lade hushållen 825 kronor per år på tidskriftsprenumerationer. För fyra år sedan var denna siffra 875. Vi har alltså tappat 50 kronor på bara några få år. Men det betyder inte att hushållen slutar prenumerera på innehållstjänster. Under de senaste tre åren har hushållens utgifter för streamad TV ökat med 20 procent. Pengarna finns alltså men vi levererar kanske inte rätt innehåll i rätt förpackning.

Jag var inbjuden att kommentera rapporten tillsammans med Bodil Ericsson Torp, VD Aller Media, Anna-Clara Welander, chef för lifestylegruppen inom Bonnier News och Lars Grafström, kommersiell direktör, Alma Talent. Det var intressant att ta del av mina panelkollegers erfarenheter och insikter.

Bodil Ericsson Torp berättade om hur intäkten för digitala annonser gick om printannonsintäkten inom Aller Media för en månad sedan. Ett historiskt skifte. Hon berättade också om hur influencer marketing blivit en ökad intäktsström (något som för övrigt syns i branschen som helhet – rapporten pekar på att denna del ökar på flera håll).

Anna-Clara Welander berättade om sammanslagningen av Bonnier Magazines och Brands och Bonnier News och vilka fördelar som magasinen kan dra av den digitala räckvidd som DN och Expressen byggt upp. Satsningen framåt blir på digital läsarintäkt, kanske i paket med dagstidningarna. ”En prenumerant på DN kanske vill lägga till Allt om mat till sin prenumeration”, sa hon. Hon ser också ett växande område inom e-handel.

Lars Grafström pratade om hur hans business till business-titlar ser ett växande intresse för native-annonsering från annonsörer. Whitepaper är också en viktig del av affären, det vill säga fördjupande innehåll från annonsörer som läsare kan få del av i utbyte mot t ex en mejladress (som i sin tur blir ett intressant lead för annonsören).

Överlag pratade vi i panelen mycket om kunddata. Att samla data och lära oss förstå våra användare är en nyckel till att lyckas skapa relevant innehåll men också för att serva annonsörer och samarbetspartner på bästa sätt.

Förutom några övergripande spaningar kunde kunde jag bidra till panelen med tankarna bakom bygget av vårt nya digitala Vi-erbjudande. Det kommer jag att berätta mer om här på bloggen. Vi siktar på en beta-lansering i juni och en skarp lansering framåt september. Så klart blir det en betal-tjänst.

Den allmänna känslan är att branschen som helhet tappar, både på prenumeration och annons men fallet dämpas av kringaffärer riktade till läsare och nativelösningar för annonsörer. Nästa kliv blir att på allvar ta betalt för vårt innehåll digitalt. Av de stora tidskriftsförlagens intäkter kommer bara två procent från digitala läsarintäkter. Den siffran kommer att vara betydligt högre i nästa års rapport.

Lars Grafström, kommersiell direktör Alma Talent, Bodil Ericsson Torp, vd Aller media, Kerstin Neld, VD Sveriges Tidskrifter, Anna-Clara Welander, chef för lifestylegruppen inom Bonnier News och jag som är publisher på Vi Media

Dela sidan:

Display lever än – 3 exempel på bannerannonsering som levererar

Det har varit mycket prat om digitala läsarintäkter. Jag och många andra har radat upp exempel på premium-satsningar och plustjänster som lyckats nå en publik. Samtidigt har vi ansett att digital annonsering till stora delar har varit förlorad till Facebook och Google. Det har funnits mycket som har talat emot bannerannonsering.

  • Undersökningar har visat att uppmärksamheten som användare ägnar åt en bannerannons bara är ett par sekunder – vilket gör det svårt att komma igenom med budskap.
  • Allt fler installerar ad blockers och när webbläsaren Cromes inför ad blocker som standard 9 juli blir antalet ännu högre.
  • Programmatisk handel har minskat annonsintäkten från banners för mediehusen. Bara ören  blir kvar när mellanhänder ska ha sin del.

Men just när vi har sagt att display har dött kommer exempel på hur banners levererar. Det finns några positiva signaler för förlagen. En är att ad fraud har blivit ett begrepp som de flesta marknadschefer blivit smärtsamt medvetna om. Det handlar om oseriösa nätverk som säljer fejkklick och robotvisningar men tar betalt som om annonsen når rätt kunder.

En annan företeelse som gynnar mediehusen är diskussionen om brand safety. Vi har sett exempel på att annonsering hamnat tillsammans med olämpligt innehåll exempelvis på Youtube. Medievarumärken erbjuder säkra miljöer med trovärdigt innehåll som kan ge ett värde till annonsörerna.

Några mediehus har utnyttjat möjligheten att utveckla nya annonsformat för banners. I rapporten ”Innovation in media 2019-2020” som Fipp ger ut beskrivs New York Times nya bannerformat – FlexFrame, ett format som dynamiskt anpassar sig till skärmstorlek och är betydligt generösare i formatet än traditionella banners. Click-through-raten fördubblades jämfört med gamla format.

Bloomberg lanserade förra året Ad.apt använder bilder, video och annat innehåll och matchar mot data om användarens historik och redaktionellt sammanhang för att visa rätt budskap och format till rätt person vid rätt tid. Allt från rubriker till färg på call to action-knappar ändras beroende på den data som föder systemet.

Washington Posts lösning Showcase kombinerar annonsenheter med exempelvis recept och biljettförsäljning. I formatet finns en feed från annonsören och en köp-knapp som leder till annonsörens sida. Detta format lurar ad blockers och upplevs som mindre störande för användarna än traditionella annonser.

Med detta sagt – det annonsformat som växer mest på mediesajter är native-annonsering. Den har fördelen att den klarar sig förbi ad blockers och ger också annonsören möjlighet att få läsaren att stanna upp i mer än ett par sekunder.

 

Dessutom: Vi på Vi har i veckan lanserat en ny sajt för Vi Läser. Eftersom vårt förlag Vi Media ger ut två titlar så har vi chansen att prova två olika affärsmodeller för vår digitala närvaro. Vi Läser är en annonsfinansierad öppen sajt med affiliate-möjlighet som ska dra intresse till varumärket och magasinet och på sikt även ge underlag för utveckling av fler digitala tjänster. Vi.se som lanseras senare i år kommer att bli en betalsajt. Båda sajterna utvecklas nära publiken och det ska bli så spännande att se hur de kommer att fungera.