Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Unn Edberg

Unn Edberg om utveckling av journalistik och affärsmodeller inom medierna. Hur kan vi hitta nya intäkter för att kunna göra journalistik och hur blir vi relevanta för en snabbrörlig publik.


Publicerad 15 December 2018

Google home på svenska skapar möjligheter men hur kan medier få betalt i voice-världen?

Nu har jag äntligen blivit en lycklig ägare av en smart högtalare. Google Home flyttade hem till oss i veckan och även om hen inte kan så mycket än så finns något fascinerande med röst-revolutionen.

Jag var tidigare i veckan på ett seminarium hos den nystartade vocie design-byrån Talking to me som specialiserar sig enbart på att utveckla rösttjänster. Mattias Falkendal, en av byråns grundare pratade om den tredje internetåldern, där den första skulle vara hemsidornas tid, den andra sociala medier-revolutionen och nu röst kopplat till AI.

I USA har ju Amazons Alexa slagit stort med Google Home som tvåa. I Sverige hann Google först med en version som pratar svenska men man tror att Amazon kommer att släppa sin svenska version under våren.

Min lilla högtalare är som sagt ganska begränsad – hittills har jag använt Spotify, nyheter, väder, kalender och rena sökningar – men jag kan verkligen se potentialen. I dag finns en handfull svenska medier representerade i Google Assistant. Jag kan få nyheter från Aftonbladet, DN, DI, Expressen, Helsingborgs dagblad, SR, Omni eller Sydsvenskan.

Övriga varumärken som har varit snabba ut med att utveckla appar eller skills för Google Assistant är ICA, SJ, Postnord och HM. Spotify, Youtube och Netflix finns givetvis också representerade i den svenska versionen.

Utvecklingen mot mer röststyrd internetanvändning drivs av att ai börjar fungera allt bättre, att våra hem får allt fler smarta prylar och även av den skärmtrötthet som många känner.

Det fina är att man inte behöver lära sig någon ny teknik för att kunna använda sin högtalare. Alla kan ju redan prata. Dessutom kan man ta del av innehåll vid tillfällen då man har händer och ögon upptagna med annat, som när man kör bil eller lagar mat.

Men frågan är vad det här betyder för medievarumärken. När jag ber min Google Home om nyheterna kommer nästan alltid SR först, förmodligen för att de uppdaterar oftast och därför väljs som senaste nytt. Om jag skulle vilja ha Aftonbladet i stället får jag uttryckligen säga att jag vill prata med Aftonbladet. Den här logiken gynnar starka varumärken. Om till exempel en mindre tidskrift ska lansera innehåll till Google Assistant eller motsvarande tjänster behöver det förmodligen följas av en rejäl kampanj så att rätt målgrupp säger: Hej Google jag vill prata med Jaktmarker och fiskevatten.

Nästa stora fråga är hur vi ska få betalt. Det finns i Googles variant ingen möjlighet för betalvägg medan Amazon har stöd för köp i app. Men hur tidningarna ska kunna ta sina premiumprenumerationer ut i ljud är en knepig fråga. Det finns försök i USA men det har inte slagit igenom. Inte heller finns utrymme för annonsering i de tidigare varianterna. Sponsrade samarbeten kanske kan fungerar men risken är att publiken i den här miljön snabbt skulle tröttna på den typen av budskap och utropa Ok Google: Stopp!

En annan farhåga är att Google, på bekant vis, snart kommer att försöka få innehållsleverantörerna att sponsra sitt innehåll för att komma högre upp i söklistan – precis som på webben. Då skulle ett medieföretag kunna köpa sig till platsen som svarar på frågan ”Ge mig nyheter”. Och det är inte säkert att den nyhetsleverantören blir den mest relevanta.

Reuters institue of journalist har gjort en rapport om voice för nyhetsmedier, som ger en bra bakgrund men konstaterar att vi är tidigt i utvecklingen och det är mycket vi inte vet.

Byrån Talking to me, som förutom Mattias Falkendal, drivs av Söderhavets Erik Lidsheim och voice-designern Kajsa Tretow hade några tips för den som vill skapa en tjänst till Google Home:

  1. Du måste ha en ljudvarumärke. Översätter varumärket till voiceprinciper och hitta din tone of conversation. Skapa ett ljudbibliotek som är varumärkesunikt.
  2. Kan du förenkla något för användaren? I vilka situationer skulle man behöva tjänsten, hur krångligt skulle det vara att göra i telefonen?
  3. Tänk på dialogen. Det finns höga förväntningar från användaren eftersom vi alla kan röst.
  4. Utveckla en bra voice ux. Du behöver vara en blandning av manusförfattare och ux-designer så att du guidar användaren på rätt sätt. Psykologi är viktigt.

Erik Lidsheim ser möjligheter inom voice, inte minst för ljudmedier.

– Högtalare är ju röst och ljud, så mediaaktörer som kan leverera innehåll och funktioner som är ”voice-first” har ett försprång. Medan hörlursrevolutionen flyttade konsumtionen från linjär radio till Spotify och podcasts, så visar ny forskning att användarna än så länge främst använder sina smarta högtalare för att styra linjär radio igen, säger han.

 

Dessutom: Vi på Vi Media hade besök i veckan av Patrik Syk från Aftonbladet Labs. Han berättade hur Aftonbladet jobbar med material till Google Assistant. Till exempel hur ingresser behöver skrivas om för att bli begripliga i ljud. Även han förutspådde en exponentiell tillväxt av röstkommunikation i Sverige. Och såg även stor potential i podcasts nu när ljud blir ännu mer lättillgängligt.

 

 

Dela blogginlägget:

Mer från Unn Edberg

Till bloggen >

The Local, Breakit och Vi – satsningar på digital läsaintäkt

Denna vecka lanserar Breakit sitt premiumerbjudande. Det kommer att kosta 300 kronor i månaden, men säljs i starten för halva priset. I förra veckan lanserade Vi på Vi vår nya...

7 Oktober 2019

Växande publik men krympande redaktioner hos de digitalt födda medierna

En ny termin drar igång. På nyhets- och magasinsmedier innebär det i många fall ett nytt varv med krympande budgetar och nysatsningar – ibland kostsamma – som kanske ska lyckas...

18 Augusti 2019

Enighet om problemen men olika lösningar när journalistikens finansiering debatterades i Almedalen

Att mediernas finansiering är en viktig fråga märktes under Almedalens första dag då två paneler med snarlik rubriksättning hölls hos Sveriges Tidskrifter och hos Resumé/Dagensmedia/Medievärlden. Det ena seminariet hade lite...

1 Juli 2019