Dela sidan:

Stjärnorna i branschen som kan vinna pris i kväll på Tidskriftsgalan

Det är alltid lika spännande när vinnarna i Årets Tidskrift utses på Tidskriftsgalan. I kväll är det dags igen på Cirkus. Då kommer de främsta i tidskriftsbranschen att belönas i elva kategorier.

Det finns både titlar som känns självklara och flera överraskningar i nomineringarna. Det är roligt att se att nya initiativ får luft under vingarna, samtidigt som gamla vinnare förmår förnya sig.

Breakit – techsajten som startades ur en podd på DI och nu har en självklar plats för alla som vill följa den svenska startupscenen – har fått två nomineringar. En för Årets journalist (Erik Wisterberg som wallraffade som matbud) och Årets digitala tidskrift fackpress.

Två nomineringar har också KIT, Bonniers satsning som lever sitt liv på Facebook och bland annat har skapat nya sätt att berätta med rörligt. Affären bygger på native-intäkter och data om Facebook-användarnas mediekonsumtion. KIT är nominerat i kategorierna årets AD (Patrik Berg) och Årets utvecklingsteam. Förra året fick KIT priset för Årets journalist (Thomas Arnroth) Somliga muttrar om Bonnierpengar och ifrågsätter KITs affärsmodell, men man måste erkänna att gänget på KIT har visat vägen för nya sätt att prata med Facebookpubliken.

Resumé belönas för sitt nytänkande – nylansering av magasinet i Årets omgörning och i kategorin Årets digitala tidskrift uppmärksammas att tidningen lyckas hitta digitala läsarintäkter. Fördjupningstjänsten Resumé insikt har etablerat sig som en viktig kunskapskälla för mediechefer och experter, något som inte minst konkurrenten Dagens Medias förvärv av Medievärlden bekräftar.

Även min egen tidning Chef har två nomineringar – för Årets digitala tidskrift och Årets utvecklare. Juryn uppmärksammar satsningen på att skapa registrerade och betalande användare på chef.se.

DN Lördag är nominerat till Årets journalist (Matilda Gustavsson, som fick Publicistklubbens pris Guldpennan förra året) och årets omgörning.

Eventkategorin tycker jag alltid är intressant. Här har bland annat Dagens Samhälle en av sina två nomineringar för Stora Samhällsgalan (Även Årets tidskrift fackpress print). Vi:s litteraturbåt som har fått många efterföljare att ta sina läsare ut på Östersjön är också nominerad till Årets tidskriftsevent.

Förra året vann Blankspot i kategorin Årets omslag. I år har sajten chansen i en mer väntad kategori – Årets digitala tidskrift populärpress. Blankspot har lyckats crowdfunda mer pengar än någon annan svensk mediesatsning och fortsätter att skapa utrikesjournalistik från världens vita fläckar, tack vare sina medlemmar som stöttar journalistiken och därigenom också får komma till event och följa arbetet på fältet i slutna Facebook-grupper.

I kategorin Årets digitala tidskrift populärpress finns ytterligare några nykomlingar – Baaam som lanserades i år och Vego som grundades 2014.

I kategorin Årets Mediesäljare blir det spännande att se om den enda nominerade från något annat förlag än Bonnier – Marit Thune, Aller media – har en chans mot de tre nominerade Bonnier-säljarna Johan Danielsson, Filippa Helmersson och Ida Lindström.

Jag blev så inspirerad av att höra Jonna Bergh berätta om Styleby i Tidskriftspodden härom veckan. Inte minst blev jag fascinerad av att höra om eventet Sweden fashion & beauty day. Hon lyfte också fram hur viktigt magasinet är för varumärket. I kväll kan Styleby vinna pris för Årets tidskrift populärpress print i konkurrens med Expo, Bamse och Hembakat (bredden!).

Nyligen tillkännagav Patrik Hadenius att han lämnar förlaget Vetenskapsmedia som han grundat med titlarna Språktidningen, Modern Psykologi, Modern filosofi och Populär arkeologi (samt stiftelsen Forskning och Framsteg där han är VD och chefredaktör). Många blev förvånade över att en av tidskriftsvärldens främsta entreprenörer lämnar. Kanske kan han få med sig ytterligare ett pris till hyllan innan han tackar för sig. Förlaget har nomineringar i kategorierna Årets tidskriftsevent (Hjärndagen) och Årets AD (Agnes Dunder)

Vinnarna förra året. I kväll jublar ett nytt gäng.

Här är alla nomineringarna inför kvällen. Spänningen är olidlig!

ÅRETS JOURNALIST

  • Matilda Gustavsson, DN Lördag
  • Emil Persson, Café.
  • Kristin Westesson, SvD Junior
  • Erik Wisterberg, Breakit.

ÅRETS OMSLAG

  • Forskning & Framsteg nr 1 2017
  • Golf Digest nr 7 2016
  • Mama nr 3 2017
  • c/o Hops # 16

ÅRETS TIDSKRIFTSEVENT

  • Hjärndagen – Forskning & Framsteg och Modern Psykologi
  • Stora Samhällsgalan – Dagens Samhälle
  • Webbdagarna – Internetworld
  • Vi:s Litteraturbåt – Tidningen Vi

ÅRETS TIDSKRIFT FACKPRESS PRINT

  • Dagens Samhälle
  • Ottar
  • Råd & Rön.
  • Svensk Polis

ÅRETS TIDSKRIFT POPULÄRPRESS PRINT

  • Bamse
  • Expo
  • Hembakat
  • STYLEBY.

ÅRETS AD

  • Patrik Berg, KIT
  • Agnes Dunder, Modern Psykologi och Språktidningen
  • Joel Persson, ICON
  • Carl Anders Skoglund, Hemslöjd

ÅRETS DIGITALA TIDSKRIFT FACKPRESS

  • Breakit
  • Chef
  • Lärarnas Tidning
  • Resumé

ÅRETS DIGITALA TIDSKRIFT POPULÄRPRESS

  • Baaam
  • Blankspot
  • Travronden
  • Vego

ÅRETS MEDIESÄLJARE

  • Johan Danielsson, Bonnier Publications
  • Filippa Helmersson, Bonnier Magazines & Brands
  • Ida Lindström, Bonnier Magazines & Brands
  • Marit Thune, Aller media

ÅRETS OMGÖRNING

  • Amelia.
  • DN Lördag
  • Resumé
  • Skriva

ÅRETS UTVECKLARE

  • Digitala utvecklingsteamet för Aller media
  • Utvecklingsteamet för Bonnier 360°
  • Utvecklingsteamet för Chef
  • Utvecklingsteamet för KIT

Läs beskrivningar av varje kategori och mer om Tidskriftspriset här.

Här och här finns nomineringstexter för alla de nominerade.

 

 

Dela sidan:

Exemplet The Pool. Noga utvalt i stället för allt för alla

Jag har tidigare skrivit om medier som har valt linjen att minska utbudet av innehåll och i stället satsat på att välja noga. Tidigt ute var The Economist med appen Espresso som bara presenterar fem artiklar per dag, lagom för att konsumera under en fika. I våras skrev jag om danska Zetland som valt att ställa sig vid sidan om nyhetsfloden och i stället erbjuda en välarbetad artikel om dagen.

Trenden ligger i tiden. När utbudet av innehåll blir allt större i våra flöden ökar behovet av någon som har valt. Att någon gång kunna känna att man har läst klart och bara behövt ta in det viktigaste. Det just jag vill ha just nu.

The Pool  är en sajt i samma linje. ”Original content for women too busy to browse” är deras programförklaring. Sajten skriver om film, mode, mat och böcker. De ar ett urval av profilerade skribenter och användaren väljer själv vad man vill spara till sin scrapbook.

The Pool erbjuder bloggar, poddar, events och video. Affären byggs med sponsrade partnerskap. Innehållet är öppet men det finns en medlemsklubb. De som var registrerade före lanseringen 2014 är superusers och ambassadörer för The Pool som växer genom egna kanaler i sociala medier. Nu har man över en miljon unika användare.

– Vi bygger en mer intim relation, det är mer som radio. Vi tänker tablå när vi lägger upp vårt innehåll. Vi publicerar cirka 20 saker om dagen och vill vara en del av användarnas liv. Det är nyheter på morgonen, shopping på lunchen, inspiration till soffan på kvällen, sa Sam Baker från The Pool på Fipp Congress nyligen.

Startsidan är tydlig med tablå-tänket (även om artiklar och klipp även går att hitta via ämne.

The Pool väljer åt användaren.

Denna vecka började jag också testa nya, än så länge beta, Omni Ekonomi, som tar ytterligare ett steg mot personalisering där man kan välja att följa ekonominyheter om ett specifikt företag och har flera reglage när det gäller vad som ska visas i flödet som börs/marknad, makro, digitalt, näringsliv osv. Förlagan är Morning brief, berättade utvecklingsdirektören Tomas Medin Westman i somras. Ett lovande försök, som precis som The Pool passar folk som är ”Too busy to browse”.

 

Dela sidan:

Framgångsrik e-handel; förlaget som säljer bilar

En e-handelssajt för bilar som omsätter 360 miljoner kronor. Det har brittiska förlaget Dennis lyckats skapa på bara tre år.

Förlaget grundades 2009 och har sedan dess lanserat sju nya varumärken, till exempel supernischade Carbuyer. Den blev startskottet för satsningen i bilbranschen. Via den rent redaktionella sajten Carbuyer lärde sig Dennis förstå marknaden för bilköp. Steget blev inte så långt att köpa den lilla startupen Buyacar.co.uk som då bara omsatte en promille av dagens siffror.

Den här grafen över intäkter visade James Tyre på Fipp World Congress. Den visar tydligt var tillväxten i förlaget kommit – e-handel.

 

Den växande omsättningen för förlaget Dennis kommer från e-handel.

Framgången för förlaget förklarar James Tyre med förmågan att kombinera dessa, till synes motsatser.

  • Digital affär och printaffär
  • Innovativ och kostnadseffektiv
  • Samarbete och individuell prestation
  • Fokuserad och diversifierad
  • Kommersiell och stiftelseägd.

Det handlar om att vara både långsiktig och agil på samma gång.

Efter köpet av Buyacar lade Dennis stora resurser på att göra sajten mer användarvänlig. Genom användartester och iteration har kundupplevelsen blivit bättre. Indexering och filtrering gör det lätt att hitta sin favoritbil. För vissa modeller ligger också sajten i topp på googlesök, tack vare hårt arbete med sökoptimering. Samtidigt har konsumenternas inställning till att köpa bil online förändrats. Nu kan 35 procent i Storbritannien tänka sig det, vilket är dubbelt så många som 2013, berättade Pete Wooton på Dennis Publisching på Fipp.

Som grund för framgången ligger givetvis förlagets kanaler ut till kunderna. Veckoutgivna Auto Express är en kanal. En stor del av trafiken kommer också från Carbuyer där Buyacar har en widget på alla sidor så att den som läst om en bil lätt kan köpa den direkt i samma vy.

Några andra framgångsfaktorer är att priset är fast, det är inga förhandlingar, och att bilen levereras till dörren, vilket gör att man kan köpa bilar från ett större område. Nästa utvecklingssteg är ännu närmare integration mellan Buyacar och förlagets olika mediesajter. Just nu säljer Dennis 200 bilar per månad och tillväxten är stor.

Det märks nu en skiljelinje mellan de som tycker att medierna ska satsa på sin kärnverksamhet och fokusera enbart på att utveckla journalistiken och de som tror att diversifiering med flera intäktsströmmar är den bästa vägen fram. Sanningen är nog att det är olika. Den som har ett innehåll som ger tillräckligt höga läsarintäkter digitalt kan nog välja den första vägen. Den som ännu inte har hittat en grej som klarar att ersätta de gamla intäkterna gör nog klokt i att fortsätta experimentera. Med bilar – eller annat.

Dela sidan:

Insikter från Fipp World Congress; Nischning både för läsar- och annonsintäkt.

Det har hänt något med internationella mediekonferenser i år; från att ha fokuserat mycket på varumärkes-utvidgning och kreativa annonsformat har nu fokus flyttat till läsarintäkt och innehåll. Med det kommer också en förståelse för att vi måste samla data om kundernas behov för att få insikter som kan utveckla erbjudandet.

Fipp World Congress – internationell konferens för magasinsmedier – lade till ytterligare en dimension till den här trenden; nischning.

”Bara journalistik kan rädda journalistiken, men tyvärr är lite av det vi gör värt att betala för digitalt och vi måste därför ändra redaktionella arbetssätt” konstaterade Juan Senor när han presenterade Fipps årliga Innovation report.

Det krävs relevans för att få läsare att öppna plånboken för att betala för digitalt innehåll. I tryckt form är många fortfarande beredda att betala för en dagstidning eller magasin som erbjuder ett paket med lite av varje. Digitalt är logiken en annan. Här vill vi ha specifika artiklar inom våra intresseområden. Vilket också i växande grad är sant i print där många smalare produkter hör till vinnarna.

Yulia Boyle från National Georaphics beskrev hur förlaget söker nya intresseområden inom sin målgrupp. För två år sedan startades till exempel en historie-titel och förlaget gör återkommande oneshots som djupdyker inom ett specifikt område. Dessa specialutgåvor är högre prissatta än magasinet och fungerar bra på läsarmarknaden.

Gerret Klein, Ebner Media, Lisa Granatstein, AdWeek, Yulia Boyle, National Geographics.

AdWeek, som bevakar medier, har börjat jobba med fokusområden på sin sajt. Under fyra veckor specialbevakar reportrar en viss aspekt av medievärlden, med texter och webinarier. Detta har hittills bara gjorts på försök, berättade Lisa Granatstein på AdWeek, men nästa år kommer varje månad att ha ett nytt tema. Försöken har visat på positivt intresse både från läsare och annonsörer. Nästa år kommer även försök med betalvägg.

Ebner media Group, ett specialtidningsförlag med säte i Tyskland, analyserar noga sociala medier, sökningar, e-handel för att hitta nya nischer och ämnen att bevaka.

”Vi pratar inte om magasin, utan om ämnen. Det kan vara sluten Facebookgrupp eller event. Allt handlar om publikens behov, när vi känner till det får vi räkna ut hur vi kan nå dem”, sa Gerrit Klein på Ebner media Group.

Business to business-förlaget Centaur beskrev förflyttningen så här:

”Hela vår organisation var fokuserad på att sälja ögonpar och fick ställa om till att göra innehåll som blev högt värderat av publiken, så att folk skulle betala för det direkt”, sa Andria Vidler.

Modemagasinet Vogue har internationellt börjat titta mer på vertikaler inom sin enorma målgrupp. Så här sammanfattade Wolfgang Blau, Conde Nast International, deras sätt att välja vad man ska satsa på.

”Först tittar vi på om det finns ett otillfredställt kundbehov – många idéer kommer inte förbi detta steg – sedan om det finns en affärsmöjlighet och sist om den passar i vår kultur.”

Det är intressant att flera förlag vittnar om att även annonsörer uppskattar den ökade nischningen. Ett tecken på att allt fler medier överger tanken på att erbjuda räckvidd, besegrade i konkurrensen med Facebook och Google, och i stället går in i premiumtänk. Ju mer specifika målgrupper och ju mer kvalificerat innehåll inom det ämne som den målgruppen är intresserad av desto större relevans för annonsörer som vill förknippas med premiumvarumärken och synas i nischen. Annonslösningarna kan då vara allt från display till sponsrat innehåll, partnerskap och ren leads-generering.

I tider när diskussionen handlar mycket om ad fraud och rädslan för att annonser hamnar i fel sammanhang via programmatiska nätverk, har kvalitetsmedierna ett starkt kort.

 

Dela sidan:

Bokmässan; Spännande samtal om betalt online

Det var en märklig känsla att sitta i Göteborgs-postens monter på Bokmässan och prata om betalväggar samtidigt som nazister bråkade med polis på gatan utanför. Mycket klokt har sagts om hur man bäst bemöter nazism och jag är övertygad om att ett viktigt vapen är att sprida och ta del av berättelser, både fiktiva och journalistiska, som ger perspektiv och vidgar världsbilden.

På så sätt är faktiskt mediernas betalväggar en del i arbetet att öka toleransen och minska rasismen. Genom betalväggar får vi tillgång till pengar som bekostar den dyra grävande och analyserande journalistiken. Men de betalande prenumeranterna gör det också möjligt för medierna att fortsätta ha ett öppet flöde av nyheter som kommer alla till gagn.

Jag medverkade i panelen tillsammans med GP:s chefredaktör Christofer Ahlqvist och Gunilla Jarlbro, medieforskare vid Lunds Universitet.

Gunilla Jarlbro varnade för att tidningarnas betalväggar skapar ett a- och ett b-lag där några blir upplysta och andra (des)informerar sig i snäva filterbubblor. Christofer Ahlqvist konstaterade att den ekonomiska verkligheten inte lämnar tidningarna något val; printprenumeranterna minskar och digitala annonskronor är färre än de som man kan få i den tryckta produkten. GP ligger i startgroparna för att införa sin betalvägg.

Själv är jag inte så orolig för att just betalväggar ska skapa större segregation. Den utvecklingen finns ändå och jag tror att vi kommer att se många nya initiativ i takt med att de traditionella mediehusen börjar ta betalt för sin digitala journalistik. Vi har ju redan sett en stor framväxt av lokalsajter inom 24journalistik-gruppen till exempel, men också enskilda initiativ som Siljan News som erbjuder annonsfinansierad journalistik som är gratis för läsarna. Den tid är över då den tryckta morgontidningen ensam skulle ta hela ansvaret för medborgarnas kunskap och insikter.

Jag hoppas också att vi kan se fler exempel av typen Blank spot, där några supporters betalar för ett medlemskap, men att journalistiken är fri att ta del av för alla. Nederländska De Correspondent har också en intressant lösning där den som betalat ett medlemskap kan dela låsta artiklar med sina vänner och att de då blir öppna.

Jag lämnar Bokmässan med dubbla känslor. Givetvis tyngd av att det finns nazister som marscherar på svenska gator och dessutom ledsen över det faktum att besöksantalet var ovanligt lågt för en Bokmässe-lördag. Samtidigt är jag glad över alla vi som var där – och på de olika alternativa Bokmässor som ordades – och bidrog till läsandet och att föra det demokratiska samtalet vidare.

Gunilla Jarlbro, Christofer Ahlqvist, Cecilia Vaccari, Unn Edberg