Dela sidan:

Nu satsar magasinsjättarna på digitala läsarintäkter

Alla de tre stora tidskriftsförlagen, Bonnier Magazines & Brands, Aller Media och Egmont, rustar nu för digitala läsarintäkter.

I januari meddelade Egmont att Auto Motor & Sport blir en betalsajt.

I juni lanserade Bonnierägda Vi föräldrar sin betallösning och förklarar för läsarna vad som gäller.

Och Aller ligger i startgroparna för betallösning för Svensk Damtidning och har rekryterat Joakim Magné till den nyinrättade tjänsten som innehållschef. Planen är att lansera inom kort.

Jag har tittat lite närmare på Auto Motor & Sport och Vi Föräldrar.

Auto Motor & Sport erbjuder en prova på-månad och därefter ett ordinarie pris. Kunden kallas här för digital prenumerant. För helårsprenumeranter ingår digitala läsningen men korttidare behöver betala.

Vi Föräldrar har ingen prova på-månad och ett månadspris på 79 kronor i månaden (eller 39 kronor för den som har pappersmagasinet). Här heter erbjudandet ”digitalt medlemskap” – ett begrepp som jag tycker är intressant att använda – här är en text som jag skrev om att prata om medlemskap i stället för prenumeration.

Auto Motor & Sport har valt den klassiska metoden att visa upp tre erbjudanden (som oftast lockar till köp på den mittersta). För 79 kronor i månaden behöver man binda upp sig ett år, för 159 kronor i månaden får man även en e-tidning och i mittenerbjudandet 99 kronor är det fri uppsägning (just nu rabatterat erbjudande på 89 kronor).

Det ska bli intressant att följa dessa båda tidningar framåt. Jag kan se fördelar både med den enklare modellen som Vi Föräldrar har med bara ett pris – och tre-stegs-raketen som Auto Motor & Sport har valt.

Båda har lagt på extra innehåll för att locka till köp. Hos Vi Föräldrar får digitala prenumeranter tillgång till alla barnpsykologens Malin Bergströms svar på hundratals läsarfrågor samt särskilda konsumentguider. Auto Motor & Sport lockar med tester och provkörningar. Att krydda det digitala erbjudandet med något annat än rena artiklar tror jag är nödvändigt för att locka till köp.

Den tekniska plattform som Egmont har valt är Piano, samma som bland annat Business Insider har och är noga med att poängtera att det är lätt att säga upp tjänsten när man vill.

Dagstidningarna har gått före och vant konsumenterna vid att betala månadsvis löpande för sin dagstidning. Det är ett sätt som är begripligt och utan krångliga villkor. Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har sedan starten också lyckats höja sina priser (även om DN just nu lockar med halva priset på sina prenumerationer fram till valet). Kanske kan magasinen följa med över 100-kronorsspärren också framöver, förutsatt att de lyckas locka till återkommande använding.

Till skillnad från en dagstidning är ju ofta magasinvarumärken mer sällan-konsumtion och för att verkligen få kunderna att fortsätta betala behöver de använda sajten ofta. Att jobba med retention är högsta prio hos de redaktioner som hittills har satt upp betalväggar. Det har på många håll visat sig lättare att locka nya än att behålla, men så klart betydligt mer lönsamt att få människor att stanna en längre tid.

Dela sidan:

LRF Media – ett drastiskt beslut öppnade för nya affärer

LRF media är ett förlag som imponerar. När de först sålde av alla ”icke-lantbruksanknutna” titlar för ett par år sedan tyckte jag det var lite tråkigt. Ett av Sveriges större förlag blev betydligt mindre och – som jag tyckte då – lite enkelspårigt. Nu förstår jag mer. Genom att fokusera på kärnmålgruppen och de ämnen som ligger närmast det redaktionella hjärtat har LRF Media kunnat utveckla nya affärer.

Jag åt frukost med VD Ann Henriksson och fick mer input kring strategierna. (Hon intervjuades också i Journalistpodden i det här avsnittet)
Analysen som LRF Media har gjort är att hitta tjänster i områden som är intressanta för målgruppen. Nyhetsflödet från tidningarna Land, Land Lantbruk och ATL blir marknadskanaler och ger data om användarna.
En satsning är spannmålsbörsen Skira, där lantbrukare kan köpa och sälja spannmål sig emellan. Affären ligger i courtage. En annan satsning är en vädertjänst Grönt Väder, som än så länge är annonsfinansierad.

– Det måste finnas ett tydligt varför. Det är lätt att ledningen fastnar i operativa frågor men det är lättare att sortera vad vi ska lägga tid på om vi kopplar det till vår vision om att få landet att växa.

Ann Henriksson, VD, LRF Media.

Ann Henriksson trycker flera gånger i vårt samtal på att ”vi måste hitta nya sätt att tjäna pengar” inte är en strategi. Skapa värde för kunderna inom sitt expertområde däremot, är en bättre utgångspunkt.

Jag tänker att många medieföretag skulle ha en del att lära av LRF Media. Först tänka på nyttan för kunden, sedan testa på kunden och därefter räkna på affären. Inte tvärtom.
Försäljningen av de 14 titlarna 2016 har gjort det möjligt för förlaget att växa genom uppköp. Skira är en sådan affär. Exemplet LRF Media visar att det kan vara klokare att fatta
drastiska beslut, som att sälja flera tidningar, än att använda osthyveln för att skära lite överallt, med minskad kvalitet och läsarnöjdhet som möjliga konsekvenser.

Förutom nya digitala tjänster har förlaget till exempel också en betalvägg för ATL, driver sajten ehandel.se och har satsat på ett lotteri – Landlotten.

I delar av branschen ser man en uppdelning av innovation, som pågår i separata bolag eller i särskilda digitala avdelningar medan tidningarna, kassakorna, mest har kostnadsfokus och får lägre och lägre budgetar. Att få ihop det redaktionella arbetet med innovation är svårt.
Tidningarna ska ju ut och webbarna ska fyllas.
Jag undrar hur Ann Henriksson ser på det.

– Det gäller att även ge kärlek och resurser till de befintliga produkterna och att de som arbetar på tidningarna också får energi av och möjlighet att bidra i utvecklingen, säger hon.

På onsdagsfrukostar delar medarbetarna med sig av kunskaper kring sina projekt – både det som har gått bra men också, kanske viktigast, om misslyckanden.
Jag går inspirerad från frukosten. Det som från utsidan såg ut som en defensiv försäljningsstrategi visade sig i stället vara en modig framtidssatsning.

Dela sidan:

Nordic Media Insights: Fyra dåliga nyheter som kan vara bra för premium-medier

Konferensen Nordic Media Insights gav råg i ryggen till alla medievarumärken som definierar sig själva som premium (och vem vill inte vara det).

Flera rörelser, som ibland utpekas som hot mot branschen, kan i stället visa sig bli framgångsfaktorer för premium-medier.

  1. Trovärdighetskris på reklammarknaden. Skandaler kring ad fraud och tveksamma annonsplaceringar sätter fokus på brand safety. Kritiken mot plattformar och nätverk som gör att annonsbudskap kan hamna intill olämpligt innehåll driver annonsörer till säkra omgivningar – som journalistiska sajter.
  2. GDPR. Medieföretag som har koll på sina medgivanden från kunderna och har en dialog med publiken om hur data används får en värdefull relation som kan ge ökade intäkter både från användare och från varumärken.
  3. Adblockers. Allt fler blockar annonser. Tomas Mendrina från Sourcepoint poängterade att beteendet ofta drivs av irriterande annonser på Youtube eller piratsajter, men får konsekvenser för publicister. Tomas Mendrina talade sig varm för att prata med publiken om konsekvenserna med att blocka annonser och att erbjuda möjlighet att betala för läsningen som alternativ till att ta bort adblockern. Se annonser eller betala.
  4. Plattformströtthet. Många publicister upplever att det är svårare att komma igenom till publiken på Facebook. Men den som har kvalitetsinnehåll och egna starka kanaler kommer att lyckas och har möjlighet att bli mindre beroende av plattformarna på sikt.
En möjlig dialogruta för att få användare att betala – eller stänga av sin adblocker. Visad av Tomas Mendrina från Sourcepoint.

Fler trender som blev tydliga under konferensen:

Ljud kommer starkt. Det handlar om smarta högtalare men också om podcasts och ljudböcker. Nu kan man också söka i ljudmedier via Signal Signal och allt flera hittar intäkter. 2/3 av intäkterna för podcasts kommer från native och resten från traditionella spotar, enligt Louise Lundgren på Bauer Media.

Events har länge haft en stark tillväxt hos journalistiska företag. Brian Morrissey på Digiday hävdade att event har en ljusare framtid än annonsering för b2b-titlar.

E-handel. Bland andra Ulrika Ek pratade om Nyheter 24:s framgångsrika satsning på contentdriven e-handel. Digiday visade exempel på amerikanska publicister som får 20 procent av sina intäkter från affiliate-länkar.

Native är fortsatt starkt och på NMI-programmet fanns exempel från såväl Bonnier och Schibsted som Vogue och CNN. Rob Bradley berättade att 60 procent av CNN:s digitala intäkter kommer från creative-annonsering.

Sist men inte minst: storyn måste vara i centrum. Eleni Stefanou i Guardians social media-team berättade att Guardian flyttat fokus från användaren i centrum till storyn i centrum. Kvalitetsinnehåll är ju givetvis grunden för allt men i denna tid när vi har tillgång till allt mer data om användarna kan det kännas befriande att först av allt tänka på vilka historier vi vill berätta, på vilket sätt och på vilka plattformar.

”We need to make room for at story first mindset” sa Eleni Stefanou på Guardian.

Dela sidan:

Media goes edtech – allt fler satsar på webbkurser

Allt fler magasinsvarumärken satsar på webbkurser av olika slag. På Svensk Damtidning kan man köpa ”Svensk Damtidnings stora festguide” där man för 199 kronor får en kurs i att planera och genomföra en stor fest.

Allt om Trädgård erbjuder ”Odla i låda och pallkrage” för 299 kronor och på Driva eget kan man för 249 kronor ge sitt företag en kickstart.

Inom business to business kan webbkurserna ha högre pris. Vi på Chef tar 1995 kronor för exempelvis en kurs i lönesättning.

Vi har också på senare år sett allt fler mediehus som satsar på fysisk utbildning. I veckan lanserades VA Academy med kurser inom allt från presentationsteknik till nudging eller online-försäljning. Där kostar en tvådagarskurs 15 900.

Fördelen med ett rent digitalt lärande är givetvis att det är skalbart på ett helt annat sätt än kurser som sker i en lokal där kursdeltagare ska ha lunch och där föreläsare är inbokade för ett tillfälle.

Att trenden går mot ständigt lärande i små portioner i stället för långa dyra kurser vittnar många om. Där man tidigare kunde lägga tre dagar på en kurs är det nu snarare en halvdag som är standard. Här kommer webbkurser in och erbjuder ett tidseffektivt lärande (dock utan gott kaffebröd och erfarenhetsutbyte).

Enligt rapporten svensk Edtech 2017 omsatte digitala utbildningsbranschen 212 miljoner kronor 2017, en ökning med 57 procent jämfört med året innan.

Tillväxttakten är hög och för medierna är det ett gyllene tillfälle att haka på. Vi kan vår publik, våra ämnen och kan skapa innehåll. Lägg till en lärplattform och pedagogisk kompetens så är det bara att köra. Mycket av den journalistik som görs i magasin har redan ett kompetensutvecklande inslag så steget behöver inte vara långt. Och träffar man rätt kan samma kurs säljas om och om igen hur länge som helst.

 

Dela sidan:

Finns det någon framtid för banners?

Vi har tagit oss igenom GDPR-veckan och nu väntar vi. Hur kommer Datainspektionen att tolka det nya regelverket, har vi gjort rätt? Nu när alla pratar om hur vi kan använda personuppgifter tänkte jag att det kan vara läge att skriva om display-annonsering, en annonsform som många inte ser någon större framtidsmöjlighet i för medieföretagen, men där vi ändå tjänar pengar varje månad. Så vad är problemet?

  1. Uppmärksamheten. De få sekunder en kund ägnar åt en banner-annons duger inte helt för att bygga varumärke som annonsering i print eller TV. Allt fler tecken pekar på minskad effekt av digital annonsering. Till viss del kan det bero på att enskilda snabba kampanjer prioriteras framför långsiktigt varumärkesarbete, men också på det ökade bruset.
  2. Träffsäkerheten. Vem kan tävla med Facebook när det gäller kunskap om användarna? Även efter GDPR har nätjätten unika möjligheter. Enskilda medieföretags räckvidder räcker inte heller för att segmentera särskilt fint. Därför väljer många annonsörer programmatiska köp där stora räckvidder över flera plattformar köps automatiskt. Det leder vidare till nästa problem:
  3. Pengarna. När banner-annonser köps programmatiskt i nätverk blir väldigt lite pengar kvar till medieföretagen och det har skrivits mycket om alla mellanhänder som skär mellan på vägen mellan annonsör och sajtägare.

MEN. Programmatiska köp har visat sig problematiska för annonsören när annonser riskerar hamna i miljöer som inte varumärket vill associeras med. Detta är en fördel för medieföretagen som kan erbjuda en trygg annonsmiljö.

Så vad ska man tro om banners?

Kantar har frågat 5000 konsumenter i fem länder (USA, Storbritannien, Frankrike, Brasilien och Kina) om deras medievanor.

73 procent av dem tycker att annonseringen blir bättre eller är oförändrad jämfört med tidigare. Annonsering i traditionell TV och tryckta tidningar upplevs som bättre än de digitala motsvarigheterna.

Vi är tidigt i utvecklingen när det gäller datadriven annonsering. En majoritet av konsumenterna som Kantar har intervjuat påpekar att de får se annonser för sådant de redan köpt och 63 procent vill ha bättre kontroll över vilka annonser de utsätts för.

Kanske ska vi i medieföretagen ”backa hem” till något som vi kan – hjälpa annonsörer att bygga varumärke med hjälp av tydliga budskap i rätt miljö. Alltså snarare masskommunikation än riktad annonsering. Till viss del tvingas vi till detta av GDPR, men det kan också vara bättre för affärerna.

En kombination av annonsering i print och digitalt hos ett medievarumärke låter annonsören nå effekt genom att synas mot samma målgrupp i flera kanaler. Sajten Newsworks som arbetar för att öka annonsering i nyhetsmedier har gjort en studie där man jämför effekten av annonsering i journalistiska medier och andra sajter. Slutsatsen är föga överraskande att miljön har betydelse och att annonsering på nyhetsmedier med en kombination av print och digitalt fungerar bra.

Banners kommer att vara en del av medieföretagens portfölj ett bra tag till, men även om vi kan fortsätta ett ge bra effekt i kombination med print så det är inte här vi kommer att se tillväxten. Den finns inom native, affiliate och andra smarta samarbeten. Tror jag.