Dela sidan:

Hur oberoende är din mediebyrå?

Jag har tänkt mycket på mediebyråernas roll senaste tiden. Inte minst har jag läst Resumés rapportering om programmatic och ifrågasättandet av mediebyråernas oberoende. 

Jag tror att kampen om medievalen blir en nyckelfråga framöver. När mediebyråerna själva äger nätverk och köper upp medieutrymme i förväg – innan man har kunderna – kan man ifrågasätta oberoendet. Om min byrå har köpt ett stort utrymme hos Schibsted är det troligt att jag föreslår kunden Aftonbladet även om det bästa för den aktuella kampanjen kanske skulle vara en annan kanal. 

Jag jämför med finansbranschen som jag i några år bevakade åt Finanslivs räkning. Där fanns försäkringsförmedlare som ingen gillade men alla använde. De hade upphandlade dealer på till exempel pensionslösningar hos olika pensionsbolag och misstänktes för att föreslå kunder de fonder där förmedlaren själv fick bäst kick-back. Problemet var att få var beredda att betala för helt oberoende rådgivning – den kommer nämligen med en kostnad, medan provisionsrådgivningen är ”gratis”. Kunderna kunde också ha glädje av de lägre avgifter som förhandlats fram hos jättarna. 

Alltså var ingen beredda att betala för oberoendet. Jag tror att samma sak kan gälla mediebyråerna. Kunderna vill pressa priserna och väljer då byråer som förhandlat väl, även om det kanske skulle finnas smartare kanaler eller tillvägagångssätt. 

Riktigt intressant blir det när medierna själva ger sig in i leken. Jesper Laursen, VD på Native adverstising institute, som jag träffade härom veckan spår att allt fler medier som en förlängning av sina content-byråer kommer att köpa utrymme hos sina konkurrenter. Bonnier retade mediebyråer genom att nyligen försöka göra precis det. 

Redan kompletterar många publicister sina egna kanaler med sociala medier när det gäller att få spridning på native-artiklar. Steget är inte långt till att använda andra mediers utrymme.  Jesper Laursen poängterar att medierna måste lära sig marknadsstrategi för att kunna ge råd om kampanjer utanför egna plattformar. Nätverk gör det möjligt utan att behöva kontakta konkurrerande medier. 

Fredrik Hallberg på Kapero har en lång mediebyråkarriär bakom sig och är numera managementkonsult inom marknadsföring. Jag träffade honom tidigare i veckan för att prata om mediebyråer och framtiden och han varnar för mediebyråer som enbart väljer och ”säljer” det som är modernt eller vad som gynnar den egna byrån istället för vad som är rätt för kunden. Till exempel menar han att print ofta är undervärderat i förhållande till dess potentiella effekt, men tyvärr lider medieslaget av att det anses som omodernt av många. – Om vi bara mäter sista klicket och post view konverteringar så missar vi att ta hänsyn till den totala adstock vi byggt upp över åren. Av historiska och därmed naturliga förklaringar är denna adstock byggd av mer traditionella kanaler som TV, print, utomhus och radio, men det är lätt att glömma bort i prestationsångestens tidevarv där allt skall gå så fort och förändras så snabbt, säger han.

Här kan man bland annat läsa om Fredrik Hallbergs syn på miljöns betydelse för kommunikationen.

Jesper Laursen, VD för Native Advertising institute pratar för Sveriges Tidskrifters styrelse.

Dela sidan:

Exemplet Geeks: När besökarna hjälper annonskunderna med produktutveckling

En låda med pärlplattor ska sälja stammar till annonsörer när Geeks gör stor kampanj.

Geeks är ett nytt varumärke som samlar de tre väletablerade sajterna FZ, Sweclockers och 99. Gemensamt för alla är forum för nördigt intresserade, eller som Geeks själva säger ”de galet insatta”.

Många pratar om att digitaliseringen skapar stammar eller tribes, ofta globalt, med människor som känner samhörighet genom ett intresse, värderingar eller åsikter. De varumärken som lyckas stå i centrum för en stam har guld att hämta.

Sweclockers grundades 1999 av Edin Mehinovic som en plattform för utbyte av fakta om datorer och teknik. 2012 köptes 99mac (numera 99.se) och 2015 förvärvades fz.se, som fokuserar på spel, av Egmont.

I kampanjen, där Geeks kommer att träffa 100 annonsörer i grupper om 5-10 under några höstveckor, lanseras några nya samarbetsformer, som tar fasta på de specifika målgrupperna, eller stammarna, för sajterna.

Mest intressant tycker jag att Testpiloterna är. Där testar handplockade besökare produkter från tillverkare och berättar sedan om sina insikter för övriga medlemmar. Tillverkaren betalar, men trovärdigheten är stor eftersom användarna som testar produkterna inte vill sätta sitt rykte i stammen på spel.

– Vi ställer också krav på kunderna, det måste vara produkter som intresserar de galet insatta, säger Edin Mehinovic.

I pärlplatte-lådan finns hela storyn om Geeks, kort sammanfattad så här ”Vi ser de galet insatta. Förstår dem. Samlar dem. Vi låter dem komma till tals. För vi är likadana. Besatta. Vi är Geeks.” Och sedan den uppfordrande frågan gentemot annonsörerna:

”Har du det som krävs för att intressera de galet insatta?”

Geeks är intressant på flera sätt tycker jag. För det första framgången med att bygga stammar, där hemligheten tycks vara att redaktionen är lika galet insatt som sina användare och att redaktionsmedlemmarna rör sig på samma mässor i samma forum och står i ständig kontakt med sin stam. Många andra medievarumärken har tappat en del av den tidigare läsarkontakten i takt med att redaktionerna slimmats. Telefonintervjuer har ersatt möten ”ute på fältet” och tillfällen för att bara träffa läsare har rationaliserats bort.

För det andra så pratar Geeks med sina kunder/annonsörer på ett nytt sätt. Det är inte givet att du som annonsör är välkommen, du måste ha någon intressant att säga. Ett nytt närmare sätt att jobba med annonsering kan nog skapa ett värde både för medlemmarna och annonsörerna.

Till exempel får de 100 annonsörerna som nu kommer till träffarna i uppgift att hitta på något som alla Geeks medlemmar skulle uppskatta. Bäst idé får produktutveckling tillsammans med Geeks värd 200 000 kronor.

– Vår framgång bygger på nära och djupa relationer med både annonsörer och läsare. Nu träffar vi våra viktigaste kunder, med prioritet på dem som vi vet accepteras av våra stammar, säger Edin Mehinovic.

Vad har du för förväntningar Geeks framöver?

– Vi ska växa och jag ser en jättepotential i att ta de galet insatta på allvar och ge tillbaka till dem. Det kommer att ge stora effekter på intäktssidan också. Annonsaffären är stark och jag ser stor potential inom e-handel, native och event men störst potential kanske finns i att vi, via våra medlemmar, blir på djupet delaktiga i våra kunders produktutveckling.

 

 

 

 

 

Dela sidan:

Är många intäktsströmmar döden för publicister – eller enda chansen till överlevnad?

Fokusera på en grej och bli bäst på den – eller skapa många intäktsströmmar? Det är en fråga som jag tänker på nästan dagligen. I dag besökte vi i Sveriges Tidskrifters styrelse den danska sajten Zetland, som jag tidigare har skrivit om här.

Deras VD Jakob Moll hade ”do less better” som paroll. Sajten publicerar 2-3 artiklar per dag och har som enda intäktsmodell att ta betalt för medlemskap, som de kallar sin prenumeration.

– Många stora koncerner skjuter i alla riktningar. Och då blir allt halv-relevant. Vi provar att göra mindre fast bättre.

En blygsam skylt och ett pyttelitet pingisbord. Start-up-känsla på Zetland.

Det påminner om något som Wolfgang Blau på Conde Nast, som bland annat ger ut Vouge, sa på Fipp World Congress:

”Det svåraste är att göra sitt val och stå kvar vid det. Det finns så många nya möjligheter och vi vill göra allt. Publicister dör av för många intäktsströmmar”.

Även Juan Senor som skrivit årets Innovation report sa något liknande: ”Only journalism can save journalism”.

Men jag tänker att den strategin ju förutsätter att vi vet vad vi kan ta betalt för framöver. Vad är affären? Vågar vi tro att det som hittills varit kärnan i vår affär – en viss journalistik till en viss målgrupp – kommer att fortsätta vara det framöver. Kanske behöver vi prova oss fram till dess att vi vet vad som bär?

National Geographics har haft som strategi att djupare i vertikalerna och starta nischer i nischen, bland annat ett historiemagasin och flertalet one-shots och events.

Robin Raven på The Economist

Robin Raven, vice president på The Economist som pratade på Tidskriftsdagen nyligen var inne på samma spår.

”Vi har alla en publik som marknadsförare vill betala för att nå. Samtidigt har läsarintäkten ökat. Vi har fyrdubblat prenumerationsintäkterna sedan 2014”, sa han.

Han berättade om event, business intelligence-tjänster, om appar, youtube-filmer och om satsning på Snapchat. Oavsett erbjudande har The Economist som princip att inte bli för billiga.

Robin Ravens nyckelfrågor för att säkerställa att framtida intäkter är:

Hur hanterar du varumärket?

Hur mycket ger du bort gratis?

Det starka varumärket The Economist gör det möjligt att hitta många intäktsströmmar.

Kanske kan man säga att det vi i magasinsmedia är allra bäst på är att aggregera en specifik publik. Sedan kan man välja att göra många olika saker för den publiken (och varumärken som vill nå den). Vissa kan behöva diversifiera erbjudandet för att bli relevanta för så många som möjligt. Andra har ett så starkt kärnerbjudande att det funkar med totalt fokus.

 

 

 

Dela sidan:

Publicist och e-handlare i skön förening. Auto motor & sport levererar innehåll till Wayke

Wayke utmanar Blocket när det gäller att sälja begagnade bilar. Det gör man med hjälp av innehåll från Auto motor & sport.

Wayke har just nu en massiv reklamkampanj för att få bilköpare att byta beteende. Sveriges bilhandlare och MRF (Motorbranschens Riksförbund) står bakom sajten som nyligen lanserades. Syftet är att skapa en säker och seriös mötesplats för köpare och säljare av begagnade bilar. För att skapa intresse hos besökarna satsar sajten inte bara på bilannonser utan även på redaktionellt innehåll. För det svarar Auto motor & sport, en titel från Egmont.

Jag blev nyfiken och ställde några frågor till förlagets digitalchef Thomas Eriksson:

Hur uppkom idén att förse Wayke med material?

– Vi blev kontaktade av Wayke eftersom de behövde en trovärdig innehållspartner som kunde stå på kundernas/läsarnas sida. Sedan bollade vi olika lösningar och landade i att vi regelbundet levererar journalistik som de publicerar på Wayke.se.

Hur tänker ni när ni skapar innehållet?

– Vi tänker på precis samma sätt som när vi skapar innehållet i Auto motor & sports alla andra kanaler. Det ska vara informativt, relevant och ha ett värde för läsaren. Skillnaden är egentligen bara att vi försöker ha ett lite bredare tilltal, då Wayke vänder sig till alla som ska köpa bil.

Är det första gången ni levererar material till en e-handelssajt?

– Nej, vi provat liknande lösningar tidigare. Just nu levererar vi också modeinnehåll på Nlyman.com genom vårt varumärke King Magazine.

Hur ser affären ut? En ren uppdragspublicering eller även någon form av intäktsdelning?

– Ingen intäktsdelning. Vi får helt enkelt betalt för innehållet som vi producerar.

Ingår något mer i dealen (som synlighet i era kanaler för Wayke)?

– Nej, inte i nuläget.

Tror du på fler liknande affärer framöver?

– Absolut, detta kommer vara en viktig inkomstkälla för våra varumärken. Vi har expertkunskapen, trovärdighet och starka varumärken i olika nischer. Det pågår just nu flera diskussioner om liknande affärer, säger Thomas Eriksson.

Wayke, med innehåll från Auto motor & sport.

Det ska bli spännande att följa Egmonts fortsatta utveckling på det här området. Det är en trend att medier börjar arbeta med ren uppdragspublicering. Tidningen Vi är ett annat förlag som satsar på att göra journalistik åt andra i deras kanaler. Där handlar det främst om kundtidningar i magasinsform, men jag tror vi kommer att få se allt fler exempel på journalistiska medier som skapar redaktionellt innehåll till kunder på alla plattformar, från sajter till intranät och sociala medier-kanaler.

Dela sidan:

Stjärnorna i branschen som kan vinna pris i kväll på Tidskriftsgalan

Det är alltid lika spännande när vinnarna i Årets Tidskrift utses på Tidskriftsgalan. I kväll är det dags igen på Cirkus. Då kommer de främsta i tidskriftsbranschen att belönas i elva kategorier.

Det finns både titlar som känns självklara och flera överraskningar i nomineringarna. Det är roligt att se att nya initiativ får luft under vingarna, samtidigt som gamla vinnare förmår förnya sig.

Breakit – techsajten som startades ur en podd på DI och nu har en självklar plats för alla som vill följa den svenska startupscenen – har fått två nomineringar. En för Årets journalist (Erik Wisterberg som wallraffade som matbud) och Årets digitala tidskrift fackpress.

Två nomineringar har också KIT, Bonniers satsning som lever sitt liv på Facebook och bland annat har skapat nya sätt att berätta med rörligt. Affären bygger på native-intäkter och data om Facebook-användarnas mediekonsumtion. KIT är nominerat i kategorierna årets AD (Patrik Berg) och Årets utvecklingsteam. Förra året fick KIT priset för Årets journalist (Thomas Arnroth) Somliga muttrar om Bonnierpengar och ifrågsätter KITs affärsmodell, men man måste erkänna att gänget på KIT har visat vägen för nya sätt att prata med Facebookpubliken.

Resumé belönas för sitt nytänkande – nylansering av magasinet i Årets omgörning och i kategorin Årets digitala tidskrift uppmärksammas att tidningen lyckas hitta digitala läsarintäkter. Fördjupningstjänsten Resumé insikt har etablerat sig som en viktig kunskapskälla för mediechefer och experter, något som inte minst konkurrenten Dagens Medias förvärv av Medievärlden bekräftar.

Även min egen tidning Chef har två nomineringar – för Årets digitala tidskrift och Årets utvecklare. Juryn uppmärksammar satsningen på att skapa registrerade och betalande användare på chef.se.

DN Lördag är nominerat till Årets journalist (Matilda Gustavsson, som fick Publicistklubbens pris Guldpennan förra året) och årets omgörning.

Eventkategorin tycker jag alltid är intressant. Här har bland annat Dagens Samhälle en av sina två nomineringar för Stora Samhällsgalan (Även Årets tidskrift fackpress print). Vi:s litteraturbåt som har fått många efterföljare att ta sina läsare ut på Östersjön är också nominerad till Årets tidskriftsevent.

Förra året vann Blankspot i kategorin Årets omslag. I år har sajten chansen i en mer väntad kategori – Årets digitala tidskrift populärpress. Blankspot har lyckats crowdfunda mer pengar än någon annan svensk mediesatsning och fortsätter att skapa utrikesjournalistik från världens vita fläckar, tack vare sina medlemmar som stöttar journalistiken och därigenom också får komma till event och följa arbetet på fältet i slutna Facebook-grupper.

I kategorin Årets digitala tidskrift populärpress finns ytterligare några nykomlingar – Baaam som lanserades i år och Vego som grundades 2014.

I kategorin Årets Mediesäljare blir det spännande att se om den enda nominerade från något annat förlag än Bonnier – Marit Thune, Aller media – har en chans mot de tre nominerade Bonnier-säljarna Johan Danielsson, Filippa Helmersson och Ida Lindström.

Jag blev så inspirerad av att höra Jonna Bergh berätta om Styleby i Tidskriftspodden härom veckan. Inte minst blev jag fascinerad av att höra om eventet Sweden fashion & beauty day. Hon lyfte också fram hur viktigt magasinet är för varumärket. I kväll kan Styleby vinna pris för Årets tidskrift populärpress print i konkurrens med Expo, Bamse och Hembakat (bredden!).

Nyligen tillkännagav Patrik Hadenius att han lämnar förlaget Vetenskapsmedia som han grundat med titlarna Språktidningen, Modern Psykologi, Modern filosofi och Populär arkeologi (samt stiftelsen Forskning och Framsteg där han är VD och chefredaktör). Många blev förvånade över att en av tidskriftsvärldens främsta entreprenörer lämnar. Kanske kan han få med sig ytterligare ett pris till hyllan innan han tackar för sig. Förlaget har nomineringar i kategorierna Årets tidskriftsevent (Hjärndagen) och Årets AD (Agnes Dunder)

Vinnarna förra året. I kväll jublar ett nytt gäng.

Här är alla nomineringarna inför kvällen. Spänningen är olidlig!

ÅRETS JOURNALIST

  • Matilda Gustavsson, DN Lördag
  • Emil Persson, Café.
  • Kristin Westesson, SvD Junior
  • Erik Wisterberg, Breakit.

ÅRETS OMSLAG

  • Forskning & Framsteg nr 1 2017
  • Golf Digest nr 7 2016
  • Mama nr 3 2017
  • c/o Hops # 16

ÅRETS TIDSKRIFTSEVENT

  • Hjärndagen – Forskning & Framsteg och Modern Psykologi
  • Stora Samhällsgalan – Dagens Samhälle
  • Webbdagarna – Internetworld
  • Vi:s Litteraturbåt – Tidningen Vi

ÅRETS TIDSKRIFT FACKPRESS PRINT

  • Dagens Samhälle
  • Ottar
  • Råd & Rön.
  • Svensk Polis

ÅRETS TIDSKRIFT POPULÄRPRESS PRINT

  • Bamse
  • Expo
  • Hembakat
  • STYLEBY.

ÅRETS AD

  • Patrik Berg, KIT
  • Agnes Dunder, Modern Psykologi och Språktidningen
  • Joel Persson, ICON
  • Carl Anders Skoglund, Hemslöjd

ÅRETS DIGITALA TIDSKRIFT FACKPRESS

  • Breakit
  • Chef
  • Lärarnas Tidning
  • Resumé

ÅRETS DIGITALA TIDSKRIFT POPULÄRPRESS

  • Baaam
  • Blankspot
  • Travronden
  • Vego

ÅRETS MEDIESÄLJARE

  • Johan Danielsson, Bonnier Publications
  • Filippa Helmersson, Bonnier Magazines & Brands
  • Ida Lindström, Bonnier Magazines & Brands
  • Marit Thune, Aller media

ÅRETS OMGÖRNING

  • Amelia.
  • DN Lördag
  • Resumé
  • Skriva

ÅRETS UTVECKLARE

  • Digitala utvecklingsteamet för Aller media
  • Utvecklingsteamet för Bonnier 360°
  • Utvecklingsteamet för Chef
  • Utvecklingsteamet för KIT

Läs beskrivningar av varje kategori och mer om Tidskriftspriset här.

Här och här finns nomineringstexter för alla de nominerade.