Dela sidan:

Att arbeta: en föreställning i tre delar

Det är svårt att inte se på hela min vistelse här i USA som ett enda stort etnografiskt äventyr. Ibland känner jag mig som en undercover-svensk, iklädd mitt amerikansk-engelska uttal och med tillräckligt med populärkulturell kännedom från 90- och 00-talet för att inte väcka några större misstankar.

Men jag känner mig aldrig som ett UFO så mycket som när jag ställs inför det enormt märkliga amerikanska beteendet kring att föreställningsjobba. Det känns så meta. Samtidigt som man arbetar måste man även lägga tid och energi på att visa att man arbetar. ”Kan vi inte bara lämna varandra i fred så vi kan få något gjort?” frågade jag på ett utvecklingssamtal i New York. ”Liksom anta att alla sköter sig om inget tyder på motsatsen?” Svaret? Ett skratt och ett nej.

Jag hade blivit varnad att det skulle vara såhär – men jag tror inte jag var beredd på den ineffektivitet det skulle leda till. Många djupa andetag och lugnande promenader senare kan jag nu se på det med distans och några nypor salt. Har du inte upplevt fenomenet själv, kommer här ett litet smakprov kring de tre huvudsakliga akterna du kan vänta dig:

1. Det skickas ständiga mejl, helst sent och på helger, med alla på cc
Jag har aldrig fått så många mejl i hela mitt liv. Inget är egentligen akut eller ens nödvändigt. Och ofta rör det sig om helt normala arbetsuppgifter. Eller något som enkelt kan diskuteras muntligt (kanske till om med personen bredvid dig). Men ”mejl or it didn’t happen” tydligen. Om det inte spenderades så mycket tid på att uppdatera alla kring vad mycket det jobbas (och att sedan behöva gå igenom alla dessa mejl) så kanske det inte hade behövt jobbas så mycket?

2. Hittepå-jobbandet
Har du inte gjort så mycket väsen av dig på sistone? Behöver du påminna alla om vad mycket du jobbar? Skapa då ett onödigt excelark som ingen kommer titta på! Eller sammanställ något som inte behöver sammanställas. Eller skriv ihop något som vi diskuterade igår! Och glöm inte att skicka ett mejl om det efter arbetstid.

3. Att tycka till
Att skriva långa utförliga tankar kring andras idéer är ett utmärkt knep för att det ska se ut som du lagt ner mycket tid. Helst i ”tänka högt”-manér, med en massa öppna frågor och utan riktiga beslut eller ställningstaganden. Och gärna via kommentarsfunktionen i ett dokument! Som sedan besvaras av andra via fler kommentarer. Samtidigt som inget ändras i själva dokumentet. Det är svårt att få saker gjorda när det inte är det som är det egentliga målet.

Som tur är befinner jag mig inte längre i en så extrem arbetsmiljö, men jag har tänkt mycket på var det beteendet kommer ifrån, och vad det säger om amerikansk kultur.

Jag lyssnade på en podd för ett tag sedan, som – helt oväntat – avslutades med tanken att business på svenska (näringsliv) översätts till näring för livet, och att det på engelska betyder att vara upptagen. Busi-ness. Det var som om en liten bomb slog ner framför mig där jag gick. Såklart. Att jag inte tänkt på det.

Att arbeta hårt och mycket är en central del av ”The American Dream”. Gång på gång när jag i researchsammanhang frågar människor vilka egenskaper de värderar allra mest får jag höra att ”hard work” är det absolut viktigaste. Effektivitet? Not so much.