Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Varumärkesbloggen

Håkan Olofsson är varumärkesstrateg och har glömt mer om varumärken än de flesta kommer ihåg. Något litet har dock fastnat och varför berättar han här.


Publicerad 29 november 2019

Om pandemier och konsumtion som smittar

Polcirkeln drar som ett hundspann genom staden Salechard i Sibirien där den korsar floden Ob och dess resa mot Norra ishavet. Längre från civilisationen går knappt att komma. Ändå börjar vår berättelse om hållbara varumärken just här. Trakterna är mest kända för sin kyla – permafrosten håller tundran i en evig törnrosasömn, men sommaren 2016 var annorlunda.

Medeltemperaturen i Sibirien har långsamt stigit med åren. Normalt tinar bara de grundaste jordlagren upp av midnattssolen, men det här året trängde värmen djupare. Renar började dö som flugor och snart smittades också deras ägare. Innan man fått bukt på epidemin hade 72 människor insjuknat i mjältbrand. Två av dem, en pojke och hans farmor, gick inte att rädda.

Orsaken visade sig bero på värmen. Mark som tidigare varit fryst hade tinat upp kadaver längst flodstränderna. Djuren var döda sedan länge men inte bakterierna i deras kroppar. Bacillus anthracis är en av världens mest fruktade bakterier, obehandlad ligger dödligheten på 97 procent. Botemedlet är kraftig antibiotika, men frågan är hur länge.

Vi kan prata oss varma om klimatförändringar, och du kanske tänker att lite värme har väl ingen dött av, men det är just det de har.

När klimatet förändras, påverkas allt levande. Många länder får allt fler invasiva arter. Virus och bakterier frodas. Mikroorganismer muterar. Smittsamma sjukdomar som tidigare bara funnits i tropikerna rör sig norrut. Skyfall är lika illa som värmeböljor. Forskare har upptäckt att flera former av cancer orsakas av infektioner som främjas av högre temperaturer.

Pandemier har dödat fler människor än alla krig. Pandemier dödar fortfarande fler människor än krig. Skillnaden är att vi och varorna vi konsumerar färdas snabbare än tidigare. Utbrott av Sars, ebola, kolera och fågelinfluensor blir allt svårare att kontrollera. Det finns redan fyra sorters malariamyggor i Sverige. Vad vi vet har de inte börjat sprida smitta, men hur det blir i framtiden vet ingen.

Problemet (och det är här alla arbetsgivare har ett ansvar) är att det sällan finns någon övergripande plan på hur smittor ska stoppas. Sjukdomar bryter ut i kluster där människor möts. På flygplatser, marknader, pendeltåg, bussar, men också i affärer och på arbetsplatser.

1993 dog fyra människor av colibakterier efter att ha ätit hamburgare på Jack in the box. Panik utbröt och företaget var nära konkurs. 2011 dog 33 personer av listeria efter att ha ätit melon från Jensens Farm’s i Colorado.

Sverige är på inga sätt skonat. 2007 avslöjade Uppdrag granskning att ICA-butiker medvetet sålde gammal köttfärs. Samma sak upprepades 2014. I år har 31 svenskar fått salmonella efter att ha köpt kinesiska kräftor på ICA. Det är inte utan att man funderar på hur ICA resonerar kring hållbarhet.

Felet är dock inte bara deras. Konsumenter har lika stort ansvar. Så länge folk vill konsumera så mycket som möjligt från hela världen för så lite som möjligt, pressas producenter till att ta genvägar. Vi har tidigare skrivit om handeln med döda  men det här gäller inte bara livsmedel.

De flesta företag har friskvårdsprogram, men få har sjukvårdsprogram. Att subventionera gymkort så att personalen kan svettas tillsammans med främlingar i en källare, snarare ökar än minskar risken för sjukdomar.

Många saknar också en tydlig sjukdomspolicy. En del människor stannar hemma för lite huvudvärk. Andra sätter en ära i att aldrig vara frånvarande, trots feber eller magsjuka. Utöver en sådan finns det en rad åtgärder som företag kan genomföra. Bra fläktar för inomhusklimatet. Papper istället för handdukar på toaletterna. Regelbunden rengöring av mobiler och datorer. Nolltolerans mot kvarglömda matrester i kylen (be städarna rengöra den och mikron så ofta som möjligt). Att ge personalen företagshälsovård är heller ingen dum idé. Mer vaccin och mindre penicillin är ett mantra som alla borde predika.

Målet är att slippa bli patient zero vid nästa utbrott av någon farlig smitta. Pest (eller Black Death som det heter på engelska) lever och frodas. Vanligast är den i Peru, Kongo och på Madagaskar, men även USA och andra västländer drabbas årligen. Digerdöden har aldrig försvunnit, den har bara bytt adress och skepnad. Idag kommer miljontals köpsugna att trängas för att köpa prylar som har rest kors och tvärs över hela världen för att hamna i våra hem.

Med det sagt, ha så kul i trängseln på Black Friday.

 

För vidare läsning rekommenderas ”Framtidens farliga smitta – hur kan vi skydda oss?” av Britta och Patrik Wahren utgiven av Karolinska Institutet.

Dela blogginlägget:

Mer från Varumärkesbloggen

Till bloggen >

Tack för kaffet – därför floppade Starbucks i Sverige

Starbucks på Götgatan har klappat igen kan jag konstatera från Waynes tvärs över gatan. Precis som tidigare stängningar smög de iväg som ett krogragg i gryningen. Ingen förklaring, ingen lapp...

21 september 2021

Sneakers Paradox – eller varför det är så svårt att sälja skor

När den amerikanska sprintern Allyson Felix blev gravid och förlorade sitt sponsorkontrakt bestämde hon sig för att starta ett eget skomärke. Varför gör inte fler det, kan man undra. På papperet...

25 augusti 2021

Hur Sveriges sämsta kommun ska bli landets bästa platsvarumärke

För fem år sedan slog tidningen Fokus fast att av Sveriges kommuner, var Gullspång den som erbjöd lägst livskvalitet; de bottnade listan som publicerades 2016 och ligger där än. Därför...

26 juli 2021