söndag29 januari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Från påverkan till medverkan, av Brandon Sekitto

Min mission är att få kommunikationsbranschen att inkludera fler röster för att på så sätt bidra till kommunikation som speglar och bygger samhället bättre.


Publicerad 7 januari 2023

Hallå där alla Dagligvaruhandlare 

Svenska matkedjor så som Coop och ICA tappar i snabb takt marknadsandelar till utländska lågpriskedjor med internationell inriktning, så som bl.a. Lidl.
Det är så illa att ICA Sverige gick ut med varsel för minst 200 anställda i december 2022 och ett sparpaket på 1 miljard om året.

Länk till pressmeddelandet i sin helhet; https://news.cision.com/se/ica-gruppen-ab/r/ica-sverige-genomfor-effektiviseringsprogram-och-frigor-resurser-for-okad-konkurrenskraft,c3678659
Vi lägger vikt till ett stycke i ICA Sveriges pressmeddelande;
”För att bättre kunna möta kundernas behov”, säger Eric Lundberg VD ICA Sverige.

Vi har identifierat direkta åtgärder för att ni skall kunna möta era kunder på ett bättre och mer inkluderande sätt. Vi är inte först att notera att just dessa behov finns men vi tycker att det, nu mer än någonsin, borde ligga i ert intresse att se framtida kunders perspektiv och säkra deras möjlighet till att identifiera sig med era varumärken. Därigenom framtidssäkra er marknad. Ni säger ju er stå på kundernas sida och satsa på att bättre kunna möta era kunders behov.
Tiderna ändras, språket ändras, sättet hur man möter och kommunicerar med andra människor ändras.
34% av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund och i storstäderna är siffran högre. Det tycks inte ha nått svenska matvarukedjor.

Låt oss ge ett tragiskt exempel där svenska matvarukedjor och handlare tydligt visar hur tondöva de är inför sin samtid och sina kunder:
Ordet Kolonialvaror.

En vedertagen term inom svensk matvaruhandel för att beskriva vissa typer av varor. Ett ord som härstammar från kolonialtiden, för att beskriva produkter som hämtats hem från våra egna och andra europeiska länders kolonier i de tropiska och subtropiska regionerna. Exempel på varor som man handlade med var kaffe, kakao, rörsocker, te, ris och kryddor; och slavar.
Ordet är inte bara motbjudande, förlegat med direkt koppling till slaveri och en vedervärdig människosyn, ordet hör helt enkelt inte hemma i ett modernt inkluderande samhälle. Vi kan inte förstå hur ordet kolonialvaror fortfarande är så fast befäst inom svensk matvaruhandel 2022/2023.
– Hur är det ens möjligt, frågar vi oss.
Kedjor och enskilda handlare, som dem inom Ica och Coop, erbjuder varor, service, och arbetstillfällen för människor från hela världen. Ni utgör ett stort direkt och indirekt inverkan på vardagen för otroligt många människor.

Senaste undersökningen från Allbright visar även den alarmerande siffror från Sveriges näringsliv, som ni bör ta till er.
”0 tillväxt på kvinnor i chefsposition och varannan ung vuxen rapporterar att de utsatts för diskriminering på sin arbetsplats, ofta på grund av kön eller etnicitet.”

Allbright rapporterar vidare tydligt att det ”nu är viktigare än någonsin att svenska företagsledare uppvisar mål, medel och mening i arbetet för mångfald och inkludering”.

Att använda sig av ett förlegat språk och ord som Kolonialvaror för att benämna era varor i er reklam, bland era anställda och i era butiker – helt utan interkulturell medvetenhet – riskerar att fortsätta det nedärvda traumat som så många från de tidigare kolonierna lider av än idag, och genom att ni exkluderar en så stor grupp människor riskerar ni att tappa stort av såväl arbetskraft och som kunder.

De brutala förslavningsprocesserna som slet upp människor med rötterna, fördrev delar av Afrikas befolkningar från sina jordar och skeppade dem som boskap till fjärran delar av världen för att bytas mot bomull, kaffe, socker och andra ”kolonialvaror” ligger till grund för dagens kamp för alla svarta människors rättigheter på alla kontinenter.
Det är oerhört viktigt att få läka de sår från nedärvda trauman som finns och att de samhällen vi lever i erkänner att arvet från slaveriet har inflytande på vårt vardagsliv än idag.

Begreppet Posttraumatiskt slavsyndrom (PTSS) myntades 2005 av Joy Angela DeGruy som är doktor i sociologi från Portland State University. I boken Post Traumatic Slave Syndrome: Americas legacy of enduring injury and healing, bygger hon teorin om hur slaveriets trauma har gått i arv inom de Afroamerikanska samhällena och påverkar än idag dessa människors psykiska, emotionella och fysiska hälsa.
Vi vill hävda att det inte bara är Afroamerikaner som är far illa av ett språkbruk med ord som påminner om kolonialtidens slaveri. Den omfattar alla länder och människor som har kopplingar till slaveriet, även Sverige och våra

Afrosvenskar.
Ni säger att ni vill stå på kundernas sida. Alla era kunder.
Vi föreslår därför att ni visar det genom att ICA och Coop tar ett mycket mera medvetet ansvar i inkluderings och mångfaldsfrågan, tar fram tydliga riktlinjer med konsekvenser när de inte efterföljs samt inför nolltolerans för ord med kolonial och rasistisk härkomst.
Det skulle inte bara främja läkning från PTSS utan även skapa trygghet för alla som kommer i kontakt med era varumärken och butiker, oavsett härkomst.
På köpet är vi övertygande om att ni kommer att få respekt och engagemang från både era medarbetare och kunder.
Till sist vill vi skicka med er några ord på vägen, ord från idéhistorikern Christer Nordlund (2013):
”… mot denna bakgrund, och den negativa laddning som begreppet har idag, har jag svårt att förstå varför Ica och Coop fortsätter att klassificera sina varor som koloniala. Rimligen gagnar det inte deras varumärken. Jag inser att det är svårt att ändra på vedertagna facktermer men det har skett förut inom handelsbranschen, i samband med att språkets valörer har förändrats i takt med samhällets utveckling. Bytet från ”propagandaavdelningar” till marknadsföringsavdelningar under efterkrigstiden är ett belysande exempel. Men alldeles bortsett ifrån kolonialbegreppets dystra idéhistoria är det dessutom missvisande. För kolonialavdelningen innehåller inte bara varor som kommer från tidigare kolonier utan också en massa andra saker, som torkade alger, pasta och konserver.
Varför inte kalla dem för ”torra varor” och hänföra dem till en ”torrvaruavdelning” i stället?”

Med förhoppning om förändring, hälsningar Brandon Sekitto och Viveca Viso.

Dela blogginlägget:

Mer från Från påverkan till medverkan, av Brandon Sekitto

Till bloggen >

Att få ingå i juryn för Årets Marknadschef 2022

Där en dröm som gått i uppfyllelse. Jag kommer från förorten och har aldrig tidigare varit en del av varken Sveriges eller svenska mediers mainstreambefolkning. 2014, alltså för åtta år sedan, bestämde...

5 maj 2022

La Boutique Eyewear – Ett exempel på varför det är viktigt att tänka igenom ett budskap

Hej La Boutique Eyewear Jag känner att jag vill adressera er efter det att ni tagit ner skylten, alltså inte att ni måste stänga ner, utan att ni tog ner skylten...

28 november 2021

Vilken bild vill du visa upp?

Alla som någon gång har sett fotot som vände opinionen om Vietnamkriget får direkt upp bilden på 9-åriga Kim Phuc i minnet när de läser denna mening. Flickan som springandes...

15 juni 2021