Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Vi måste prata

Samhället förändras och strukturer håller på att luckras upp. Homogena organisationer och företag som saknar perspektiv missar vissa målgrupper. Feather Agency är en interkulturell…kommunikationsbyrå. Brandon Sekitto, Sissi Rizko, Brian Öberg och Lovisa Roupe kommer att blogga med byråns ledord ”Prata med. Inte om."


Publicerad 22 November 2019

Pratar offentliga sektorn medborgarnas språk?

Vid nyåret 2018–2019 var drygt 10,2 miljoner personer folkbokförda i Sverige. Vi blev 10 miljoner invånare den 20 januari 2017, och enligt den senaste prognosen beräknar SCB att vi kommer att nå upp till 11 miljoner invånare redan 2029. Denna utveckling ställer enorma krav på hur offentliga kommunikatörer jobbar.

Offentliga verksamheter har förändrats dramatiskt de senaste åren. Övergången från traditionella kommunikationssätt till digital/SoMe och DOOH, i kombination med ett ökat antal invånare har skapat oerhörda utmaningar för offentliga kommunikatörer.

Audience-Centric Communications (Publikcentrisk kommunikation) är ett begrepp och arbetssätt som sedan länge är etablerat i många länder. Syftet är att säkerställa att kommunikationsupplevelsen (meddelande och kanal) utgår från mottagarens behov, inte organisationens. Om vi nu skulle tillämpa detta på offentliga verksamheter så innebär en medborgarcentrisk kommunikation att man undersöker och försöker förstå användarnas behov och att tjänsterna är utformade utifrån dessa behov. Man djupdyker kontinuerligt för att bättre omsätta insikter och feedback i konkreta förbättringar.

Min egen observation, sedan jag började jobba med interkulturell kommunikation, är att olika myndigheter och stadsdelsförvaltningar har svag tillit från medborgarna, på grund av att många inte förstår informationen de får, eller har svårt att hitta rätt på olika plattformar. De olika servicekontoren blandas ihop, och vad man kan få för stöd eller hjälp.  Sveriges offentlighet är av sin demokratiska natur uppdelad i ansvar och funktion. Och det är bra. Men då och då bör all offentlighet kunna enas kring gemensamma kommunikationskampanjer vars syfte är att synliggöra all service under samma kampanj. För att visa på differens och syften med de olika funktionerna vi valt att ha i Sverige. Ett exempel är verksamt.se. Sidan drivs gemensamt av Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket som en del av myndighetssamarbetet Starta och driva företag. Mycket har blivit förtydligat för medborgaren genom denna samkörda kommunikationen.

När vi ska ranka vilka myndigheter som vi anser har bäst respektive sämst förtroende så hamnar Systembolaget, Konsumentverket, Skatteverket, Säpo och Riksbanken väldigt högt. Det visar olika opinionsinstitutet så som Sifos undersökningar bland annat. Däremot så finns myndigheter som definitivt borde ta dessa undersökningar på stort allvar. Deras resultat borde vara en kännbar varningssignal, att göra något igår.  I botten så är det inte ovanligt att hitta till exempel Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Källa: https://www.publikt.se/artikel/systembolaget-vinnare-i-fortroendebarometer-22369

Mina frågor om varför det ser ut så, kan ha många olika förklaringar som frågorna. Men jag tror en del av förklaring till detta kan vara att allmänheten har fel förväntningar på dessa myndigheter. Tex förmedla jobb handlar nämligen även om att hjälpa människor till jobb. Detta i form av att rusta människor genom till exempel vägledning, utbildning och snabbspår. Men det handlar även om att stimulera anställning med praktik eller anställningsstöd, skriver IFAU-forskaren Martin Lundin. Det här fångas inte upp i SCB:s statistik. Då måste kommunikation som verktyg vara ännu mer effektivare.

Återställ förtroende och fokusera på gemenskapen

Vi som medborgare letar i allt större grad efter personliga interaktioner, där fokus på dialog och engagemang blir avgörande. Ärlig och öppen kommunikation är nyckelelementet för att återställa allmänhetens förtroende och bygga en konversation som kan involvera medborgarna i den tjänst vi använder.

Ta hjälp av varandra

  • Strategisk kommunikation och marknadsföring i offentliga verksamheter bör vara att använda sig av innehållsstrategi.
  • Identifiera och prioritera utifrån teman och berättelser som väcker liv genom samlade berättelser.

Bygg multidisciplinära och agila team

Med tanke på komplexiteten i det tekniska och sociala sammanhanget som vi lever idag, krävs olika perspektiv och smidiga kommunikatörsteam för att utforma och driva framgångsrik och engagerande kommunikation. Men kommunikation ska inte bara hänvisas till sin avdelning, utan snarare vara en kultur som omfattar hela verksamheten eftersom alla anställda är varumärkesambassadörer.

Du som är offentlig kommunikatör ska vara en medarbetare som tillsammans med din verksamhet jobbar dedikerat för att göra skillnad med kommunikation som verktyg. En del av jobbet ska vara att utforma innehåll som invånarna kommer att vilja engagera sig i och slussas i rätta kanaler samt utifrån deras behov. Det handlar också om att hålla ett extra öra för vilka ämnen människor pratar om på sociala medier, och inte bara vissa människor, ALLA. Hjälp med detta finns, bjud in andra som kan komplettera er så ni har flera perspektiv på olika målgrupper.

Författaren till inlägget:
Brandon Sekitto

Dela blogginlägget:

Mer från Vi måste prata

Till bloggen >

Ortens civilsamhälle – underdogen vi behöver ta på allvar

Många aktörer har en utmaning i att nå Orten och särskilt de förorter med hög andel personer med utrikes bakgrund. De behöver nå ut i olika syften som till exempel samhällsservice,...

27 Augusti 2019

Empatisk kommunikation

Häromdagen såg jag Nikes reklamfilm Dream Further. Har du sett den? Det är en av filmerna i en serie av inspirationsfilmer om att drömma stort och förändra världen trots att...

8 Juli 2019