Dela sidan:

Hashtag Metwo – Hashtag NoStranger

För bara ett par dagar sen började hashtaggen #metwo spridas på främst Twitter. Numera kan du  läsa om initiativet på även Instagram m.m. Idag får du över en miljon sökresultat när du googlar på bara taggen ”#metwo”. Vad är det? Varför händer det? Vad gör vi åt det? Är du redo för en reality check? Häng med.

Vad – Röst

Mina föräldrar åker till Makedonien varje år. Ibland även till Syrien. (Föräldrar med olika härkomst) Varje år är det samma visa: vi bor i världens bästa land, möjligheternas land – und so weiter. Vad de utelämnar är större delen av verkligheten. Det vill säga att mina föräldrars existens i vårt avlånga land är villkorat. Så länge de inte syns, hörs och betalar skatt så är de tillräckligt svenska för att få rätten att kunna säga det. Har de tur får deras barn utrymme att synas och höras. Den tar vi. Vi tar den för att kunna stå upp för Durmaz som som vi på förhand förstod skulle få rasistiska kommentarer när han inte just där och då levererade. Och alla andra i liknande situationer. Det är verklighet. Skillnaden mellan våra föräldrar och oss, så kallade andra generationens invandrare är att våra föräldrar jobbade hårt för att skapa oss rötter. Vi skapar oss röster.

En tredjedel av sveriges befolkning har minst en utlandsfödd förälder och en femtedel har “utländsk bakgrund”. I ett samhälle som har så många olika perspektiv som vi har men där så få får syre att existera uppstår det initiativ såsom #metoo och numera även #metwo.

Just det sistnämnda uppstod Tyska landslagsspelaren Özil valde att säga upp sig på grund av allt hat han fick riktat mot sig. Hat baserat på hans etnicitet. Han upplevde att det inte var tillåtet att både vara Tysk och Turk utan att det var antingen eller. Han menade att han hade hjärtat på två ställen och att det var just i Tyskland och Turkiet. Därav “Two” i #metwo – uttrycket som Ali Can myntade för att ge en röst till alla som upplever utanförskap och rasism i vardagen.  

Varför – Medias roll

En tidning valde att skriva: Ozil, the son of Turkish immigrants, quit earlier this month after…”. Hur ofta läser du så kallade success stories om hur en har tagit sig från “orten” och blivit “någon”? Denna person kan vara en toppolitiker, högt uppsatt chef och/eller ha lyckats lösa ett viktigt problem för vårt samhälle. Eller whatever! Fokuset är däremot att hen har gått från x, även kallat “ghetto”, krig, utanförskap till y, guld och gröna skogar – även kallat innerstan, Lidingö, Bromma osv. Inte på själva prestationen. Här kommer medias roll in. Jag är ledsen att säga att jag upplever att min bransch ligger bakom större delen av den utanförskap rasifierade upplever på daglig basis. Men det visste du redan.

Första gången jag fick frågan om att bli intervjuad för The Social Few blev jag givetvis väldigt glad. Mama, I made it! När jag bad att få läsa artikeln innan publicering ser jag bara en sak: rubriken. “Tjejen från Rosengård skapar rättvisa i Stockholms Innerstad”. Behöver jag säga att den artikeln aldrig fick nå era ögon. När jag bad dem ta bort den vinkeln blev min prestation, min historia irrelevant.

Det är inte en success story. Det är en förminskning av alla som bor i bl.a. Rosengård. Att gå från botten till toppskiktet. En som lyckades ta sig därifrån. En så osann och skev bild vill inte jag vara med och bidra till. Vill du?

Hur – Siffror ger oss rättvisa

Visste du att enbart etnisk mångfald/diversity på ett företag leder till ca 33 procents ökad tillväxt och lönsamhet i jämförelse med företag som som inte jobbar med inkludering av kulturella och etniska perspektiv. Detta enligt många studier, bl.a. McKinsey, Harvard m.fl. Detta är vad som krävs för näringslivet ska vilja inkludera de 25 procenten av den svenska befolkningen som inte har etniskt svenskt bakgrund. Och varför går det så bra när företag inkluderar andra perpektiv? Jo, för att personer med andra perspektiv än de som faller inom ramen för normen också har fått jobba tre gånger så hårt som alla andra. Såg en presentation för inte så länge sen där en av slidsen innehöll, simpelt som del låter, fyra ansikts-emojis: ett vitt ansikte = tre rasifierade ansikten. You do the math. Har nog aldrig upplevt så hög igenkänningsfaktor som då.

Så vad gör vi?

Vi tar hjälp av de som är insatta i mångfalds- och inkluderingsfrågor, vi stöttar de initiativ som bidrar till att minska det osmotiska trycket mellan den skeva och den verkliga bilden av vad som egentligen sker utanför tullarna. Ett bra exempel är Järvaveckan och Meshtalks. Och vi ska ifrågasätta medias å ena sidan “det brinner i förorten” och å andra “offerkoftan på hen som lyckades ta sig ut” – artiklar. Fler perspektiv måste få utrymme i media. (Heja Resumé!) Vi måste sluta skapa samt upprätthålla en bild av människor från ett privilegierat perspektiv. Låt oss göra detta rätt – tillsammans. 

Avslut

Tack till min kloka vän Elcim Yilmaz som alltid kommer med bra input i ovanstående (och alla andra) frågor. Vi behöver alla en Elcim.

Jag vill även tacka Per Grankvist som lyfte initiativet #metwo och som i hans arbete som journalist ger oss en reality check inför valet. Och alltid.

Slutligen – jag vet att jag inte är ensam om att uppleva ovanstående. Vi är många. Detta är till oss.  #metwo #nostranger (Taggen som nu har funnits ett tag)

/Suzan Hourieh, grundare The Social Few

Kuriosa: 110 miljarder – omsättning på bolag ledda av personer med utländsk bakgrund, år 2010. 200 miljarder – ovanstående fast idag. Mellan 2006 och 2014 ökade antalet företagsledare med utländsk bakgrund med 50 procent. Omsättningen i bolag ledda av personer med utländsk bakgrund ökade med 64 procent under denna period. Ökningen av antalet anställda ökade med 43 procent. Jämfört med 8 procent i bolag ledda av person med ”svensk bakgrund”. Detta var alltså 2014.

Dela sidan:

Inkludera och appropriera är inte synonymer

Nisrit Ghebil

Adidas dressar, Nike kepsar, Gucci bälten, Guess klockor och Moncler jackor. Bara några få exempel på plagg som antagligen inte hade varit så populära som de är idag om det inte vore för subkulturer och förorten. Modevärlden har i alla tider approprierat olika stilar och trender från andra kulturer och subkulturer utan att ha gett någon cred till ursprunget.

Bara nu i våras var autumn/winter 18 kollektionerna fyllda med olika varianter av hijabs – en typ av sjal som muslimer använder för att täcka håret. Chanel, Versace och Balenciaga var några av de stora modehus som visade upp flera olika typer av hijabs på deras shower. Även Nike lanserade under 2017 sin hijab som är utformad just för träning.

”Vi börjar öppet diskutera och samtala om att det faktiskt inte är okej att bara “ta” delar ur andra kulturer. Speciellt inte om kulturen har varit ouppmärksammad eller förtryckt.”

Kulturell appropriation – ursäkta?

Självklart kan det ses som positivt att modevärlden äntligen lyfter upp plagg och trender som annars varit exkluderade i mainstream mode. Men det räcker inte att bara framhäva dessa trender, det måste även göras på rätt sätt.

De senaste åren har uttrycket “kulturell appropriation” svämmat över media. Vi börjar öppet diskutera och samtala om att det faktiskt inte är okej att bara “ta” delar ur andra kulturer. Speciellt inte om kulturen har varit ouppmärksammad eller förtryckt. Detsamma gäller i modevärlden. Vilka är det egentligen som tjänar på kulturen?

Gör om, gör rätt

Det är dags för modevärlden att börja jobba mycket mer med inkludering. Istället för att appropriera olika kulturer bör man inkludera olika kulturer och bakgrunder redan i företagets grund. Ett bra exempel är Louis Vuitton som nyligen anställt den normbrytande designern och entreprenören Virgil Abloh. Abloh, som är afro-amerikan med rötter i Ghana, är nu Luis Vuittons nya artistic director och har sedan tidigare sitt egna streetwear märke Off White. I en tid då streetwear är större än någonsin har Louis Vuitton inte bara tagit trenderna från platser där streetwear dominerar (exempelvis förorterna) utan man har jobbat inifrån genom att anställa någon som faktiskt kommer från den kulturen.

”Det är dags för modevärlden att börja jobba mycket mer med inkludering. Istället för att appropriera olika kulturer bör man inkludera olika kulturer och bakgrunder redan i företagets grund.”

 

Titta även på kampanjen för Adidas senaste Adicolor kollektion på sociala medier. Här har Adidas, som bland annat inriktar sig på streetwear, använt sig av flera svenska influencers som faktiskt kommer från andra kulturer eller förorten, där inkludering och streetwear trenden alltid blommar. Bland annat ser man artisterna Sabina Ddumba och Janice Kavander i kampanjen.

Bildkälla: @janice.this – Janice Kavanders Instagramkonto

I Sverige har vi bland annat klädmärket Me and My Homies som jobbar väldigt bra med inkludering och mångfald. På deras Instagram-flöde ser man folk från alla möjliga kulturer som påverkat deras kläder och samma mångfald finns bland grundarna till märket. Byggt av folk från olika kulturer – till folk från olika kulturer.

Precis så behöver resten av modevärlden göra. Inkludering och “diversity” är nyckeln för att kunna jobba med dessa trender på ett schysst sätt. Inkludera olika kulturer och inkludera er målgrupp redan i er grund såväl som designprocessen för att kunna tilltala målgruppen utan att appropriera på deras kultur.

/Nisrit Ghebil, Kreatör och skribent på The Social Few

_____________________________________________________________________

Zena är en interdisciplinär pop-up-byrå som under tremånaders sprintar arbetar i skräddarsydda team med medlemmar både inom och utanför marknadsförings- och kommunikationsbranschen. Vi arbetar med normkreativ kommunikation och våra uppdragsgivare arbetar med inkludering.

The Social Few är nätverket som vet att lyckat inkluderingsarbete på företag också leder till en ökad tillväxt och lönsamhet. 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få tillgång till artiklar m.m. som är exklusiva för våra nyhetsbrevsprenumeranter: här! 

Dela sidan:

Produktutveckling + inkludering = sant

Det finns produkter/teknologi idag som inte blir fullt utvecklade och anpassade for en crowd utanför en specifik homogen grupp. Anledningarna varierar: allt från brist på mångfald av perspektiv inom respektive bolag till att en enbart tror att en specifik målgrupp är intresserade av produkten och formar den utifrån det, vilket oftast har och göra med den förstnämnda anledningen. Ok, så det finns oftast EN anledning. 

Vi har sett att det kan leda till, skandaler, argument, dålig PR som i sin tur leder till en ekonomisk börda i bl.a. form av aktiefall och så vidare. Ur ett sådant arbete uppstår oftast kritik mot respektive bolag när det gäller just bristen på inkluderings- och mångfaldsarbetet. 

Bolag som jobbar konstruktivt med kritiken tar även fram kommunikation anpassade efter en betydligt bredare målgrupp eller flera olika. De mest framgångsrika jobbar med inkludering även sett ur produkt- och/eller tjänsteutveckling.

”Jag vill gärna också hylla produkterna som kan komma ut ur ett inkluderingssarbete.”

Tar vi Spotify som exempel så gjorde de något så ”enkelt” som att ge oss möjligheten att se vad människor från andra länder och platser har för musiksmak i dagsläget. Man kan se topplistor från andra länder. Spotify har någonstans blivit en plattform där vi har möjlighet att lära känna andra (musik)kulturer på några klick. Arbetet med inkludering och mångfald internt såväl som externt har bidragit till denna framgång och tankesätt inom bolaget som ser bortom de befintliga strukturer många bolag har svårt att göra sig av med.

”Barriärer bryts. Kommunikation omdefinieras.”

I början av 2017 informerade Googles VD Sundar Pichai folket om att något stort skulle ske med Googles Translate-verktyg. Mot slutet av 2017 blev vi introducerade till Google Pixel Buds – Hörlurarna som kan översätta över 40 olika språk under en realtidskonversation. Återigen en produkt framtaget med inkludering (och självklart även god vinstmarginal) i baktanken.

För att inte försöka lägga dessa produkter i en allt för hög piedestal finns det ju så klart för- och nackdelar med dem. De flesta produkter i denna fas lider av barnsjukdomar osv men tanken bakom framtagningarna av dessa rent ut sagt revolutionerande ”leksakerna” vill jag tro, bidrar till nästa steg i ett större inkluderingsarbete. Du kan nu förstå större delen av världens befolkning. Barriärer bryts. Kommunikation omdefinieras.

”If we want to build products and services that the whole world wants to use, diversity in thinking is a strategic competitive advantage and product organizations that get this right will build the next generation of meaningful experiences”. Krönika skriven av Wyatt Jenkins.

Jag vill gärna fortsätta titta på utfallet av alla inkluderingsprojekt som bolagen just nu som jobbar med och har på sin agenda. Även företag som jobbar med produkter eller tjänster som underlättar inkludering Har du tips på sådana – mejla gärna mig på hany.hourieh@thesocialfew.com. Jag vill lyfta dem!

Vi på The Social Few pratar om hur viktigt det är med inkluderingsinsatser på företag av den enkla anledningen – det leder till framgång för bolaget som i sen tur ”spiller över” i samhället vi lever i. Vi är även säkra på att företag som inte jobbar med inkluderingsfrågor också är de som inte överlever i det långa loppet. Trist men sant. Eller inte trist alls – gör om, gör rätt.

P.S. Vi vet hur!

Hany Hourieh, Lojalitetsansvarig på The Social Few och ansvarig för Digital Growth på Elastx

_____________________________________________________________________

Zena är en interdisciplinär pop-up-byrå som under tremånaders sprintar arbetar i skräddarsydda team med medlemmar både inom och utanför marknadsförings- och kommunikationsbranschen. Vi arbetar med normkreativ kommunikation och våra uppdragsgivare arbetar med inkludering.

The Social Few är nätverket som vet att lyckat inkluderingsarbete på företag också leder till en ökad tillväxt och lönsamhet. 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få tillgång till artiklar som är exklusiva för våra nyhetsbrevsprenumeranter: här! 

Dela sidan:

Case: Att skapa inkluderande kommunikation för att locka tjejer och icke-binära att testa på kodning

Tech och IT-branschen är i stort behov av arbetskraft och kompetens. Det är en växande framtidsbransch som på många sätt är med och påverkar hur hela vår framtid kommer se ut. Samtidigt dras branschen med ett gigantiskt mångfalds- och jämställdhetsproblem.

Ingen kan göra allting men alla kan göra något. Jag driver en teknikblogg för personer som inte nödvändigtvis ser sig som intresserade av teknik. Där försöker jag skifta perspektiven och bredda bilden av vad tech är och vem som kan ägna sig åt det.

I förra veckan genomförde jag tillsammans med ABF och företaget Ninetech ytterligare en satsning för att försöka krossa stereotyper tidigt: kodlägret Tech Gäris! Ett tredagars läger på dagtid med grunderna i webbdesign: HTML, CSS och jQuery.

Målgruppen för lägret var tjejer, transpersoner och icke-binära i åldrarna 13-19 år i Örebro. Tanken var också att försöka locka personer som aldrig testat kodning innan. Marknadsföringen gjordes av mig genom sociala medier samt genom affischer som sattes upp på skolor och fritidsgårdar.

Så hur skapar man en inkluderande kommunikation för att nå ut till den här gruppen? Jag tänkte dela med mig av de val jag gjorde och hur jag resonerade, samt hur det gick.

Ordval och språk: varför gäris?

Det första kommunikativa valet skedde för själva namnet på lägret: Tech gäris. Jag valde ordet tech för att jag ville ha ett namn som kan etableras över tid och användas för en rad olika ämnen: youtube-läger, foto, programmering, maker-läger.

”Tech” är också ett ganska öppet ord i jämförelse med ”kod” som kan ge konnotationer om något krångligt och svårt som man inte kan.

Därefter valde jag det mer inkluderande ordet ”gäris”. Ett slangord med betydelsen ”tjej” som genom nätverket Street gäris kommit att få en betydelse som inkluderar även icke-binära och transpersoner

Vi fick en del feedback om att vissa vuxna tyckte ordet ”gäris” gjorde målgruppen otydligt. Vissa uppfattade som att det enbart vände sig till transpersoner och icke-binära. Jag resonerade istället så att det finns en poäng att använda ett nytt och lite mer otydligt ord.

Ordet ”tjej” har väldigt tydliga konnotationer och stereotypa bilder kopplade till sig. Vi har många tankar kring vem som är tjej och det finns många som inte känner sig hemma i det ordet. ”Gäris” är ett nyare ord som inte bär på lika starka kopplingar – vilket också möjliggör för fler att känna sig välkomna under det paraplyet.

Kanalval och visuell identitet

Gällande kanaler för kommunikationen så riktade jag in mig på Facebook och LinkedIn för att nå personer i mitt eget nätverk i Örebro. Där var tanken att nå lärare och föräldrar, för att dessa i sin tur skulle peppa sina barn att gå på lägret.

För att nå ut till ungdomarna själva fokuserade vi på affischer på skolor och fritidsgårdar samt Instagram och Instagram Stories. Instagram är en plattform som lockar merparten av tonåringar och särskilt tjejer (enligt statistik från Svenskarna och internet, andra kön en tjej har ej använts i mätningen).

Gällande det visuella uttrycket ville jag gå bort från stereotyper kring både tjejer och tech. Jag valde att använda färgen mörkgrön/mörk turkos. För att kommunicera en mer kreativ bild av tech och kodning hade jag en bakgrund med sax, pennor och kamera. Typsnittet för ”loggan” är ett brush lettering-typsnitt, vilket bryter konventionerna kring hur ”tech” kommuniceras (ofta raka, moderna typsnitt).

Jag har själv kommit in på tech-spåret genom mitt intresse för design och just gällande kodning så är det många gäris som lockas in på den banan genom webbdesign och andra kreativa uttryck. En vilja att skapa något. Så det fokuserade jag mycket på i kommunikationen.

Utöver detta använde jag även emojis för att uttrycka lekfullhet och skapa en association till den tech som många unga använder dagligen: chattappar och sociala medier.

Resultatet

Merparten av deltagarna på lägret var tjejer men vi lockade även personer som identifierar sig utanför den ramen. Den stora majoriteten av deltagarna hade aldrig testat kod tidigare.

De flesta hade hört talas om lägret genom sina föräldrar. Mina inlägg på Facebook och LinkedIn fick tack vare mitt nätverk stor spridning. Någon hade sett en affisch och anmält sig eftersom de var intresserade av just webbdesign.

Flera av deltagarna sa att de tyckte kodningen var lättare än de hade trott. Alla var väldigt kreativa med sina idéer för sina sidor och skapade helt unika webbsidor om egna intressen och ämnen. Det var kreativiteten som drev dem vidare i arbetet: ”Jag vill ha så här”, ”Hur gör man det här?”.

Atmosfären i gruppen var väldigt inkluderande och vänlig. Inga frågor eller diskussioner uppkom kring identitet eller kön. För deltagarna verkade det hela väldigt självklart.

Tack vare sponsring var lägret kostnadsfritt och det fanns datorer att låna. Det gjorde att ekonomisk situation inte behövde vara ett hinder för deltagarna

De område där mångfaldsarbetet för Tech gäris behöver utvecklas ytterligare är att locka ännu fler gäris med annan etnisk bakgrund en svensk.

The Social Few samarbetar med Women in Tech

Den 8 mars går den stora Women in Tech-konferensen av stapeln där platserna fullbokades på knappa 2 minuter.

Women in Tech samarbetar med oss på The Social Few genom att tillsammans med oss skicka ut en enkät till samtliga medlemmar med frågor om jämställdhet och mångfald i IT-branschen. Det blir en temperaturmätare på hur läget är just nu. Svaren kan också användas för att komma på nya lösningar framåt kring hur vi kan skapa en mer inkluderande IT-bransch.

/ Elin Häggberg, Innehållsstrateg på The Social Few

____________________________________________________________

Zena är en interdisciplinär pop-up-byrå som under tremånaders sprintar arbetar i skräddarsydda team med medlemmar både inom och utanför marknadsförings- och kommunikationsbranschen. Vi arbetar med normkreativ kommunikation och våra uppdragsgivare arbetar med inkludering.

The Social Few är nätverket som vet att lyckat inkluderingsarbete på företag också leder till en ökad tillväxt och lönsamhet. 

 

Dela sidan:

Mångfald inom musikbranschen – inte bara bland artisterna i din Spotifylista

Numbers don’t lie, och inte heller i musikbranschen. Musiktjänster som Spotify, Apple Music och Youtube har länge varit självklara för många när det kommer till att lyssna på musik. Makten att skapa och marknadsföra musiken ligger inte bara hos musikbolagen. Möjligheten att bli “slå igenom” stavas inte längre “bli signad”- nej. Det har skett ett skifte i makten om lyssnarna. Mycket tack vare sociala medier vars användare och fans gett makten till några av våra största artister i modern tid. Det räcker dock inte att publik och fans får makten och på så sätt bidrar till en mer representativ bransch bland artister.

Skiftet är här – är du woke?

Idag ser vi ett annat skifte som är beroende av ovanstående – Hiphop är idag världens största musikgenre, mycket tack vare streaming. Från att ha varit en subkultur med rötter i 70-talets Bronx, New York har den gått om rockmusiken som länge varit dominerande. Artister som Drake och Beyoncé har idag flest lyssnare över hela världen. Spotify’s populäraste spellista stavas “Rap Caviar” med nästan 9 miljoner följare.

Även om det mest är märkbart internationellt ser vi samma trend här hemma i Sverige. 2017 blev singeln “Helt seriöst” med Kaliffa en av årets mest streamade svenska låtar på Spotify. En låt med influenser från just hiphop och reggae. Ett annat, färskt exempel är framgångarna hos artister som Silvana Imam och Cherrie där sistnämnda på senare tid uppmärksammats internationellt. Numbers don’t lie, men måste dem komma först för att vi ska lyfta artister och kreatörer med olika bakgrunder?

”Lika viktigt som det är att vi ser en representation bland artister som vinner pris och streamas i miljonklassen, är det än viktigt att representationen finns hos andra delar av branschen. Hos managers, A&R’s, jurymedlemmar för prisgalor, promoters etc.”

Representation – Musiksverige

Det råder ingen tvekan om att publiken och lyssnarna är en kraft i sig – en målgrupp som ständigt växer. Och äntligen börjar vi se “Musiksverige” representera den mångfald som många av oss växer upp bland. Men lika viktigt som det är att vi ser en representation bland artister som vinner pris och streamas i miljonklassen, är det än viktigt att representationen finns hos andra delar av branschen. Hos managers, A&R’s, jurymedlemmar för prisgalor, promoters etc. Hos dem som fortfarande har makten över vilka artister som tar plats och som får synas i t.ex. traditionell media och andra plattformar. Bakom scenen behöver spegla artisterna och skalet vi ser på scenen.

Nå större fanbase med fler perspektiv inhouse

Kommunikations & marknadsavdelningar både i och utanför branschen kan göra mycket för att just jobba med inkludering genom att ta in fler perspektiv  i sitt vardagliga arbete – personer med perspektiv som ni idag saknar men som är nödvändig för er tillväxt. Allt från att använda sig av dessa influencers/artister i en modekampanj till att samarbeta med organisationer och nätverk vars medlemmar har olika bakgrunder. 

Ett fantastiskt exempel är succéprojektet “Nästa Nivå” där Red Bull Music och Trans94 hittar framtidens stjärnor med hjälp av några av Sveriges främsta artister. Välj inte alltid den största mainstream-artisten utan istället den som talar till en annan målgrupp som är otroligt lojal, men i dagsläget kanske inte lyckas nå. Fansen har makten. Har du makten över att kunna få fansen? Se över ert inkluderingsarbete. 

Man kan inte förlita sig på att det räcker med att jobba med, nominera eller “pusha” olika typer av artister. Även musikbolag och organisationer behöver ha en bredd i de olika roller man kan ha inom branschen – bakom scenen. För trots att vi ser ett maktskifte inom musikbranschen behöver vi mångfald även bland dem som kommunicerar musik och ska nå nya lyssnare. Med det följer bolag utanför musikindustrin som ser potential av att samarbeta med artister med bred representation och därmed når nya målgrupper.

Jag som skriver detta är Leah Deriba, Head of Social (Media) – The Social Few

____________________________________________________________

 

Zena är en interdisciplinär pop-up-byrå som under tremånaders sprintar arbetar i skräddarsydda team med medlemmar både inom och utanför marknadsförings- och kommunikationsbranschen. Vi arbetar med normkreativ kommunikation och våra uppdragsgivare arbetar med inkludering.

The Social Few är nätverket som vet att lyckat inkluderingsarbete på företag också leder till en ökad tillväxt och lönsamhet.