Dela sidan:

Super Mario – rekryteringsbranchens bästa influencer

En vanlig uppfattning är att det enbart är yngre män som är intresserade av spel. Spel är oseriöst. Spel är dessutom slöseri med tid och därför finns det ingen anledning för företag att engagera sig i något som har med spel att göra. Samtidigt omsätter data- och TV-spelsbranschen sedan länge mer än både film-och skivindustrin. 

Om du någon gång har spelat Super Mario vet du precis hur det funkar med att ta sig igenom olika banor genom att samla poäng, samtidigt som du klarar olika utmaningar. Först därefter får du möta och besegra bossen för att slutligen få levla till nästa bana. Här hittar vi kärnan i gamification: spelmekanismer. Dataspelbranschens framgångsfaktorer är enkla och tillgängliga för vem som helst att kopiera. Inkluderingsarbete blir aldrig lättare eller roligare än såhär.

Gamification leder till engagemang som leder till inkludering

Gamification handlar om att översätta just de mekanismer som vanligtvis finns i dataspel och applicera dem i andra sammanhang. Det som gör att gamification funkar är att det engagerar användarna. Med hjälp av flöden och verktyg genereras kontinuerlig och träffsäker feedback. Det här tydliggör nuläge och målbild. Det blir ett naturligt sätt att utforska produkten och ger användaren bekräftelse längs färden.

Med bakgrund i dataspelen är gamification oftast digitalt. Det återfinns numera i alla möjliga branscher och sammanhang. Om du har en LinkedIn-profil hittar du både din score mot måluppfyllnad samt konkreta tips och verktyg för att kunna förbättra dina chanser. Därigenom vässar du din egen relevans samt sökmotorns träffsäkerhet och ökar samtidigt chanserna att landa drömjobbet. Win-win.

”På en arbetsplats skapar inkludering en kollektiv intelligenshöjning som ingen enskild individ kan mäta sig mot.”

 

Kanske är det LinkedIn som har inspirerat till att etablera gamification i rekryteringsbranschen. Det är inte längre ovanligt att spel är inblandat som komplement till tester och intervjuer vid rekrytering. En utmaning – och potential – i den här typen av funktionellt spel är att det behöver täcka in ganska många aspekter för att vara rättvisande. Det sägs att killar föredrar mer tekniska spel medan tjejer föredrar verbala. Om det är sant eller inte låter jag vara osagt men genom att aktivt vikta båda delarna på olika sätt med olika tyngd kommer företaget oundvikligen att attrahera och engagera olika personlighetstyper.

Spelmekanismer ser bortom normer

I jakten på sin nästa stjärna behöver företagen söka en bredd av talanger utifrån de allra vassaste, oavsett bakgrund. Gamification används därför för att väcka intresse, men även för att utvärdera. Genom gamification kan företagen kringgå den typ av hinder som annars riskerar att mota bort drömkandidaterna. Med spelmekanismer tidigt in i rekryteringen öppnas dörren för de personer som av olika skäl faller utanför normen och som genom spel får möjlighet att ge prov på kompetens. Super Mario bevisar att spelmekanismer handlar om att kommunicera via triggers snarare än specifikt språk. Spelmekanismer fungerar alltså oavsett härkomst eller språkkunskaper, om du är dyslektiker eller om du utanför spelet enbart kan kommunicera via teckenspråk. Vilken könstillhörighet du har spelar exakt ingen roll.

”Med spelmekanismer tidigt in i rekryteringen öppnas dörren för de personer som av olika skäl faller utanför normen och som genom spel får möjlighet att ge prov på kompetens.”

 

Vi vet redan att inkludering alltid är mer än bara motsatsen till exkludering. På en arbetsplats skapar inkludering en kollektiv intelligenshöjning som ingen enskild individ kan mäta sig mot. Spelmekanismer innebär ett sätt att involvera och kommunicera bortom språkbarriärer och traditionella uppfattningar. På så sätt skapar det en förutsättning för fler att delta.

Fun facts: 82% av Sveriges spelutvecklare är manliga. Samtidigt som den störst växande gruppen användare är kvinnor över 25. Respektive källa är länkad i texten.

Karin Lindgren, Webbansvarig – The Social Few

_______________________________________________________

Zena är en interdisciplinär pop-up-byrå som under tremånaders sprintar arbetar i skräddarsydda team med medlemmar både inom och utanför marknadsförings- och kommunikationsbranschen. Vi arbetar med normkreativ kommunikation och våra uppdragsgivare arbetar med inkludering.

The Social Few är nätverket som vet att lyckat inkluderingsarbete på företag också leder till en ökad tillväxt och lönsamhet. 

Dela sidan:

Vem tror du att du talar till – Segmentera om och segmentera rätt

Idag utför de flesta prediktiva analyser och segmenterar främst på socioekonomiska värden. De är oftast baserade på boende, inkomst, kön geografisk avgränsningar – alltså väldigt konkreta värden. Vi väljer att koncentrera och marknadsföra oss mot individer som bor i vissa typer av områden och/eller  individer med vissa typer av intressen. Personas. Homogena personas. 

För att implementera en mer inkluderande kommunikation bör vi tänka betydligt bredare. Frågan är varför vi behöver tänka bredare. Varför ändra på en metod som anses fungera bra?

Hållbarhet – in for the long run

Vi missar det hållbara perspektivet. För att växa som bolag behöver vi bredda målgrupper. De grupper som idag anses ha för låg köpkraft eller inte vara av intresse av andra skäl kommer mest troligt bli relevanta inom en snar framtid. Med snar menar jag 5-10 år. Det beror såklart på vilken slags produkt eller tjänst företaget erbjuder men mycket pekar på att de flesta erbjudanden kan vara intressanta för de flesta baserat på bara den ekonomiska segmenteringen. Köpstarka målgrupper är för breda och inte tillräckligt relevanta som utgångspunkt i segmenteringsarbetet.

Värderingsbaserad segmentering – svårt men väldigt effektivt

Det som kan vara mer av intresse för analytiker är att segmentera efter värdegrund. De flesta byter intresse, många byter bostadsområde (eller vill byta) osv men väldigt få byter grundvärderingar. Då kommer vi upptäcka att Lisa, 38 år boende på Lidingö och har synskada samt bor i samkönat äktenskap och Zeinab, 27 år boende i Hallunda, gift och har två barn, Ahmed 45 år boende på Kungsholmen i singelhushåll och Niklas 55 år boende i Hjulsta med sin bästa vän har väldigt lika grundvärderingar: alla fyra anser att ge tillbaka till samhället är viktigt. Det är då vi upptäcker vad våra potentiella kunder verkligen brinner och står för. Då vet vi vad vi behöver göra. Denna typen av segmenteringar är generellt svårare att genomföra men är otroligt effektiva när de genomförs bra.

”De flesta byter intresse, många byter bostadsområde (eller vill byta) osv men väldigt få byter grundvärderingar.”

 

Alla kanske inte köper abonnemang, skor, mäklartjänster eller bil från oss idag men värdet av att vara top of mind när en väl ska köpa de produkter som finns inom vår produktkategori – det slår alla prediktiva analyser (baserade på socioekonomiska förutsättningar och/eller intressebaserad segmentering) sett ur tillväxt. Inkluderande segmentering i kombination med prediktiva analyser av en växande och bredare kundbas sett ur så många perspektiv som möjligt är det mest effektiva alternativet för alla företag som vill växa.

Dessa är segment som tar oss ut ur det socioekonomiska tänket. Faktorer som binder samman individer som inte tillhör en allt för homogen målgrupp, eller behöver åtminstonde inte vara det.

Heatmap – ger ”skönare” gemensamma värden

Hur hade det sett ut om vi snarare tittade på en bredare geografisk segmentering en heatmap-baserad segmentering, som sträcker sig utanför de linjerade gränserna? Dessa segmenteringar kan vara baserade på väderprognoser, vinterkräksjukan, inredningspreferenser, litteraturpreferenser osv.  Dessa är ”skönare värden” som jag anser sträcker sig ut till bredare grupper med samma behov vilket i sin tur skapar en form av gemenskap. En vinterjacka, medicin, en bra bok, m.m. sträcker ut sig hos betydligt fler och bevisar ett gemensamt behov hos flera målgrupper som vi som marknadsförare och kommunikatörer kanske inte visste fanns, eller helt enkelt inte nått ut till än. Självklart finns det en del företag som redan implementerat detta tankesätt, och detta ska definitivt vara något som bör uppmanas till flera, just av den enkla anledningen att det kan skapa en mer inkluderande verksamhet och tillväxt.

”För om det är något vi också vet idag så är det att dagens konsumenter oftast inte har något emot att handla produkter från andra länder. ”

 

Och om vi ska spinna vidare på heatmapen, den kanske t.o.m. sträcker sig utanför de inhemska gränserna, in i ett grannland. Då har vi alltid verktyg som Google translate (som inte garanterar 100% korrekt översättning), Dixit, Lokalise m.fl. redo och implementerat i våra respektive kampanjer, som enkelt byter språk när vi är över gränsen. För om det är något vi också vet idag så är det att dagens konsumenter oftast inte har något emot att handla produkter från andra länder.

Segmentera mera och då olika! Testa dig fram och våga faila! Fail fast och fail small tills du landar rätt och glöm inte att se det som en investering på lång sikt (5+ år). Vet vi var företagen kommer vara i utvecklingen om fem år? Svar: nej. Detta ger dig en möjlighet att rusta upp för vad som komma skall.

Summan av kardemumman osv

För att försöka summera uppsatsen ovan med en mening: En breddande segmentering är en inkluderande sådan, en lösning för dig som vill syssla med effektiv kommunikation och som jobbar på ett företag som vill växa hållbart.

Till er som redan gör detta, keep up the good work.

Vi som skriver detta heter Hany Hourieh och Suzan Hourieh Lindberg. Vi är en del av The Social Few som är nätverket bakom Zena. Och ja. Vi är syskon.

_______________________________________________________________

Zena är en interdisciplinär pop-up-byrå som under tremånaders sprintar arbetar i skräddarsydda team med medlemmar både inom och utanför marknadsförings- och kommunikationsbranschen. Vi arbetar med normkreativ kommunikation och våra uppdragsgivare arbetar med inkludering.

The Social Few är nätverket som vet att lyckat inkluderingsarbete på företag också leder till en ökad tillväxt och lönsamhet. 

Dela sidan:

Fem snabba om inkluderande visuell kommunikation – i skidbacken

 

God fortsättning!

Hoppas alla har haft en härlig julledighet och njutit av nära och käras sällskap. En kul aktivitet så här i mellandagarna om man befinner sig där det finns snö är att åka skidor. Min försenade julklapp till er är nämligen lite tips rörande visuell kommunikation. Johanna Nygård grundaren av outdoorbyrån Systrar i bergen svarar på fem frågor. Jag har frågat henne om hur de jobbar med inkluderande visuell kommunikation för att skapa skidintresse och  locka alla intressenter till berget.  

 

Hej Johanna! 

Vad är Systrar i bergens vision?

Systrar i bergen grundades med en tydlig vision om att arbeta för jämlikhet i bergen. Det innebär att vi vill lyfta fram fler kvinnliga förebilder i en bransch där vi alltför ofta är underrepresenterade från marknadsföring, guider, instruktörer till företagsledare. Systerskapet är en plattform för  att lyfta en kvinnlig kommunikation utifrån kvinnliga värden. Utan att behöva skriva att du är tjej och åker skidor. Vi är skidåkare, traillöpare, vandrare, klättrare etc.  

“Att kommunicera inkluderande är mer än bara ord. Det är handling, utseende och en känsla som vi ska förmedla “

 

Johannas tips på sådant vi kan tänka på när vi vill kommunicera visuellt inkluderande.

1. Bjud in och öppna upp

När vi kommunicerar vill vi bjuda in och öppna upp. Det är en medveten strategi varför vi till exempel har valt våra färger i identitet och profil. Att kommunicera inkluderande är mer än bara ord. Det är handling, utseende och en känsla som vi ska förmedla.

2. Välj budskap som är enkla att ta till sig

Mina tips är att först välja mjuka värden och budskap som är enkla att ta till sig. Få din målgrupp att känna sig bekväm och sedd. Bjud in dem i ditt hem. Sträck ut din hand och hälsa välkommen.

3. Skapa större sammanhang

Att skapa ett större sammanhang, som t.ex. ett systerskap, talar för att vi lyfter fler än oss själva. Här är alla välkomna som vill vara en del av denna gemenskap.

4. Använd berättande kommunikation

Vad gäller färg och form i Systrar i bergen så är det ett medvetet val att vi har valt färgen rosa men också blå. Jag tror på berättande i kommunikation, att bygga en story. Idén till verksamheten föddes i Monte Rosa som betyder de rosa bergen. Vidare så står rosa som färg för solned- och uppgångar i bergen i vår grafiska identitet. Blått däremot för oss mot en tanke om snö och vinter.

5. Välj färg efter psykologi och statisti

Det finns förstås en laddning i just rosa och kvinnligt. Här vill jag dock lyfta att rosa som färg symboliserar omsorg, medkänsla, omtänksamhet, romantik och kärlek. Det är precis vad Systerskapet ska förmedla. Att säga nej till rosa för att du är kvinna och att det anses ”tjejigt” anser jag inte är ett argument som håller för oss. Vi väljer färgen efter psykologi, statistik på vad som säljer till en kvinnlig målgrupp men också vad som öppnar upp för medkänsla och nyfikenhet oavsett kön. Återigen handlar allt om kommunikation som inkluderar!

Skribent: Hanna Nordenö, AD på The Social Few.

Johanna  Nyård, grundare av outdoorbyrån Systrarna i Bergen  står bakom svaren.

______________________________________________________________

Zena är en interdisciplinär pop-up-byrå som under tremånaders sprintar arbetar i skräddarsydda team med medlemmar både inom och utanför marknadsförings- och kommunikationsbranschen. Vi arbetar med normkreativ kommunikation och våra uppdragsgivare arbetar med inkludering.

Zena är en del av The Social Few – nätverket som vet att lyckat inkluderingsarbete på företag också leder till en ökad tillväxt och lönsamhet. 

Dela sidan:

Stock photos och normer – en liten förändring kan göra stor skillnad

I dagens kommunikationslandskap ska det mesta gå fort. Mycket innehåll ska produceras och publiceras. Att ta olika genvägar är inte bara effektivt utan i vissa fall en direkt förutsättning för att hålla innehållsproduktionen uppe. Problemet när det går snabbt är att det är lätt att hänfalla i gamla hjulspår. 

Ett exempel på detta är stock photos. De dyker upp i bloggposter, på tidningarnas webbplatser, i magasin och på sociala medier. I dag finns det en stor uppsjö både billiga och gratis bilder att använda i olika sammanhang.

Jag har själv jobbat på en nyhetsredaktion och vet att i vissa ämnen så är det samma bild som dyker upp om och om igen, år efter år, för att illustrera allt från våld i hemmet till höstförkylning.

”Det är en komplicerad fråga såklart om bilderna speglar normerna eller om bilderna är delaktiga i att skapa normerna.”

Som vi skrev i vårt förra blogginlägg här på Zena-bloggen så är kommunikation och marknadsföring starka normbildande krafter. Bilder är en viktig del i detta. De kan upprätthålla och befästa olika normer i samhället om hur en chef ser ut, vem som är förälder eller kvinnors relation till sallad.

Det är en komplicerad fråga såklart om bilderna speglar normerna eller om bilderna är delaktiga i att skapa normerna. Orsak och verkan är svårt att bevisa i dessa fall och i kommunikationsvetenskapen har detta alltid varit omdiskuterat.

Men oavsett ståndpunkt så är det tydligt att stock photos förändras över tid och så även normerna. För 10 år sedan var stock photos av en pappa en vit man som spelade boll med sin son. I dag kan det vara en man i rosa boa som målar naglarna med sin dotter.

I Åhléns julkatalog i år kunde man se personer i olika åldrar, funktionsvariationer och hudfärg fira jul tillsammans. Det var tydligt att de som gjort katalogen tänkt normkreativt. Även om det bara är bilder i en julkatalog så skickar det en tydlig signal. Här är ett företag som vill inkludera fler genom sin kommunikation. Ett företag som tänkt längre. Lagt ned tid på att hitta modeller som speglar större delar av samhället.

”Att se till att samla på sig och bygga upp nya kataloger med bra, normkreativa bilder att använda i sin kommunikation är en investering för framtiden.”

Genom en så liten sak som att lägga ned några extra minuter på att hitta normkreativa stock photos kan göra stor skillnad. Det handlar om att ifrågasätta sin egen bild av hur en förskolepedagog, en familj eller en programmerare ser ut.

Att se till att samla på sig och bygga upp nya kataloger med bra, normkreativa bilder att använda i sin kommunikation är en investering för framtiden. Du kommer stå ut mer från mängden, inkludera fler i din kommunikation och framförallt väcka viktiga tankegångar kring hur, vad och varför vi väljer de bilder vi gör.

Kanske kan en så liten sak som att tänka ett varv till gällande stock photos leda till de diskussioner och förändrade tankesätt som blir startskottet för en normkreativ revolution på ditt företag?

Elin Häggberg, Frontend och Konsument – The Social Few

Zena är en interdisciplinär pop-up-byrå som under tremånaders sprintar arbetar i skräddarsydda team med medlemmar både inom och utanför marknadsförings- och kommunikationsbranschen. Vi arbetar med normkreativ kommunikation och våra uppdragsgivare arbetar med inkludering.

Zena är en del av The Social Few – nätverket som vet att lyckat inkluderingsarbete på företag också leder till en ökad tillväxt och lönsamhet. 

Dela sidan:

Inkluderande kommunikation – en spegling av verkligheten

Photo: Kristofer Persson
Photo: Kristofer Persson

Marknadsföring och kommunikation är starka normbildande krafter. De både påverkar och förändrar samhällets normer samt skapar bilden av det vi uppfattar som socialt åtråvärt.

Hur gör vi då? Hur kommunicerar vi så att fler känner sig inkluderade, oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, ålder och funktionsvariation?

Varje minut gör vi val som påverkar hur vi ser på världen. Genom att i allt vi gör, bland annat kommunikation, göra redaktionella val osv så väljer vi också bort. Det kan då bli alldeles för enkelt så att vi väljer bort kön, etnicitet, sexuell läggning, ålder och funktionsvariation.

Vilka personer och perspektiv ser vi i kommunikation och marknadsföring idag? Representerar de verkligen den mångfacetterade befolkningen som vårt samhälle består av? Ges det makt åt olika perspektiv eller är vi styrda åt ett specifikt håll?

Räcker det med att säga ”funktionsvariation” istället för funktionsnedsättning (som ett exempel på normkreativ kommunikation)?

I reklamen handlar det oftast om ett samspel mellan text och bild. Vems verklighet ska vi utgå ifrån? Vilka erfarenheter och perspektiv får ta plats?

 

”Utgångspunkten ska alltid vara att vi har som mål att visa fler olika sätt att vara som person/människa.” 

 

Ska vi då vara allmängiltiga i kommunikationen, är det en lösning? Då känner ju alla igen sig, alla blir inkluderade och representerade. Det fungerar (tyvärr) inte i praktiken och det blir inte heller hållbart och normer och perspektiv förändras över tid. Till exempel var de första ”luciorna” Lundastudenter, alla män, som uppträdde för sina professorer i slutet av 1800-talet. Idag finns det starkt motstånd mot luciaklädda barn som tolkas som pojkar (och kanske till och med annan etnicitet än ”vit”). Det handlar om bristande kunskap om vad normer kan göra, inkludera eller exkludera och vad vi borde göra för att arbeta med kommunikation på ett hållbart sätt.

Det viktiga att förstå när vi pratar om normer är först och främst att vi inte ska peka med fingret på enskilda individer och deras sätt att leva.

Utgångspunkten ska alltid vara att vi har som mål att visa fler olika sätt att vara som person/människa. Det handlar även om att se till urvalet, att bredda den. Och slutligen se till så att vi inte ersätter gamla med nya normer.

”Den som vill börja jobba med inkludering måste först göra klart för sig vad ordet betyder.”

 

För oss på The Social Few är inkludering något som betyder att man är delaktig på lika villkor. Den som vill börja jobba med inkludering måste först göra klart för sig vad ordet betyder. Då finns det ett mål att sträva mot. När det är gjort så behöver man beskriva utgångsläget och vägen framåt.

Även val av kanal är viktigt i ett inkluderande sätt att arbeta med kommunikation och marknadsföring. För vem är ständigt uppkopplad och har tillgång till wifi om vi bara pratar om digital kommunikation? Endast digital kommunikation kan utesluta målgrupper som kanske inte har möjlighet att konsumera budskap på det sättet. Då kan vi genom att kommunicera via print eller radio OCH digitalt agera på ett mer inkluderande sätt.

Det handlar i slutändan om att kommunicera så att fler känner sig välkomna och representerade. Vad betyder inkludering för dig?

Detta är en serie av inlägg där vi bearbetar ämnena inkludering och normkreativ kommunikation.

Vi som skriver detta heter Mina Billing och Naod Abera. Vi är en del av The Social Few som är nätverket bakom Zena.

 

Zena är en interdisciplinär pop-up-byrå som under tremånaders sprintar arbetar i skräddarsydda team med medlemmar både inom och utanför marknadsförings- och kommunikationsbranschen. Vi arbetar med normkreativ kommunikation och våra uppdragsgivare arbetar med inkludering.

The Social Few är nätverket som vet att lyckat inkluderingsarbete på företag också leder till en ökad tillväxt och lönsamhet.