Dela sidan:

Inkluderande kommunikation – en spegling av verkligheten

Photo: Kristofer Persson
Photo: Kristofer Persson

Marknadsföring och kommunikation är starka normbildande krafter. De både påverkar och förändrar samhällets normer samt skapar bilden av det vi uppfattar som socialt åtråvärt.

Hur gör vi då? Hur kommunicerar vi så att fler känner sig inkluderade, oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, ålder och funktionsvariation?

Varje minut gör vi val som påverkar hur vi ser på världen. Genom att i allt vi gör, bland annat kommunikation, göra redaktionella val osv så väljer vi också bort. Det kan då bli alldeles för enkelt så att vi väljer bort kön, etnicitet, sexuell läggning, ålder och funktionsvariation.

Vilka personer och perspektiv ser vi i kommunikation och marknadsföring idag? Representerar de verkligen den mångfacetterade befolkningen som vårt samhälle består av? Ges det makt åt olika perspektiv eller är vi styrda åt ett specifikt håll?

Räcker det med att säga ”funktionsvariation” istället för funktionsnedsättning (som ett exempel på normkreativ kommunikation)?

I reklamen handlar det oftast om ett samspel mellan text och bild. Vems verklighet ska vi utgå ifrån? Vilka erfarenheter och perspektiv får ta plats?

 

”Utgångspunkten ska alltid vara att vi har som mål att visa fler olika sätt att vara som person/människa.” 

 

Ska vi då vara allmängiltiga i kommunikationen, är det en lösning? Då känner ju alla igen sig, alla blir inkluderade och representerade. Det fungerar (tyvärr) inte i praktiken och det blir inte heller hållbart och normer och perspektiv förändras över tid. Till exempel var de första ”luciorna” Lundastudenter, alla män, som uppträdde för sina professorer i slutet av 1800-talet. Idag finns det starkt motstånd mot luciaklädda barn som tolkas som pojkar (och kanske till och med annan etnicitet än ”vit”). Det handlar om bristande kunskap om vad normer kan göra, inkludera eller exkludera och vad vi borde göra för att arbeta med kommunikation på ett hållbart sätt.

Det viktiga att förstå när vi pratar om normer är först och främst att vi inte ska peka med fingret på enskilda individer och deras sätt att leva.

Utgångspunkten ska alltid vara att vi har som mål att visa fler olika sätt att vara som person/människa. Det handlar även om att se till urvalet, att bredda den. Och slutligen se till så att vi inte ersätter gamla med nya normer.

”Den som vill börja jobba med inkludering måste först göra klart för sig vad ordet betyder.”

 

För oss på The Social Few är inkludering något som betyder att man är delaktig på lika villkor. Den som vill börja jobba med inkludering måste först göra klart för sig vad ordet betyder. Då finns det ett mål att sträva mot. När det är gjort så behöver man beskriva utgångsläget och vägen framåt.

Även val av kanal är viktigt i ett inkluderande sätt att arbeta med kommunikation och marknadsföring. För vem är ständigt uppkopplad och har tillgång till wifi om vi bara pratar om digital kommunikation? Endast digital kommunikation kan utesluta målgrupper som kanske inte har möjlighet att konsumera budskap på det sättet. Då kan vi genom att kommunicera via print eller radio OCH digitalt agera på ett mer inkluderande sätt.

Det handlar i slutändan om att kommunicera så att fler känner sig välkomna och representerade. Vad betyder inkludering för dig?

Detta är en serie av inlägg där vi bearbetar ämnena inkludering och normkreativ kommunikation.

Vi som skriver detta heter Mina Billing och Naod Abera. Vi är en del av The Social Few som är nätverket bakom Zena.

 

Zena är en interdisciplinär pop-up-byrå som under tremånaders sprintar arbetar i skräddarsydda team med medlemmar både inom och utanför marknadsförings- och kommunikationsbranschen. Vi arbetar med normkreativ kommunikation och våra uppdragsgivare arbetar med inkludering.

The Social Few är nätverket som vet att lyckat inkluderingsarbete på företag också leder till en ökad tillväxt och lönsamhet.