Dela sidan:

Hashtag Metwo – Hashtag NoStranger

För bara ett par dagar sen började hashtaggen #metwo spridas på främst Twitter. Numera kan du  läsa om initiativet på även Instagram m.m. Idag får du över en miljon sökresultat när du googlar på bara taggen ”#metwo”. Vad är det? Varför händer det? Vad gör vi åt det? Är du redo för en reality check? Häng med.

Vad – Röst

Mina föräldrar åker till Makedonien varje år. Ibland även till Syrien. (Föräldrar med olika härkomst) Varje år är det samma visa: vi bor i världens bästa land, möjligheternas land – und so weiter. Vad de utelämnar är större delen av verkligheten. Det vill säga att mina föräldrars existens i vårt avlånga land är villkorat. Så länge de inte syns, hörs och betalar skatt så är de tillräckligt svenska för att få rätten att kunna säga det. Har de tur får deras barn utrymme att synas och höras. Den tar vi. Vi tar den för att kunna stå upp för Durmaz som som vi på förhand förstod skulle få rasistiska kommentarer när han inte just där och då levererade. Och alla andra i liknande situationer. Det är verklighet. Skillnaden mellan våra föräldrar och oss, så kallade andra generationens invandrare är att våra föräldrar jobbade hårt för att skapa oss rötter. Vi skapar oss röster.

En tredjedel av sveriges befolkning har minst en utlandsfödd förälder och en femtedel har “utländsk bakgrund”. I ett samhälle som har så många olika perspektiv som vi har men där så få får syre att existera uppstår det initiativ såsom #metoo och numera även #metwo.

Just det sistnämnda uppstod Tyska landslagsspelaren Özil valde att säga upp sig på grund av allt hat han fick riktat mot sig. Hat baserat på hans etnicitet. Han upplevde att det inte var tillåtet att både vara Tysk och Turk utan att det var antingen eller. Han menade att han hade hjärtat på två ställen och att det var just i Tyskland och Turkiet. Därav “Two” i #metwo – uttrycket som Ali Can myntade för att ge en röst till alla som upplever utanförskap och rasism i vardagen.  

Varför – Medias roll

En tidning valde att skriva: Ozil, the son of Turkish immigrants, quit earlier this month after…”. Hur ofta läser du så kallade success stories om hur en har tagit sig från “orten” och blivit “någon”? Denna person kan vara en toppolitiker, högt uppsatt chef och/eller ha lyckats lösa ett viktigt problem för vårt samhälle. Eller whatever! Fokuset är däremot att hen har gått från x, även kallat “ghetto”, krig, utanförskap till y, guld och gröna skogar – även kallat innerstan, Lidingö, Bromma osv. Inte på själva prestationen. Här kommer medias roll in. Jag är ledsen att säga att jag upplever att min bransch ligger bakom större delen av den utanförskap rasifierade upplever på daglig basis. Men det visste du redan.

Första gången jag fick frågan om att bli intervjuad för The Social Few blev jag givetvis väldigt glad. Mama, I made it! När jag bad att få läsa artikeln innan publicering ser jag bara en sak: rubriken. “Tjejen från Rosengård skapar rättvisa i Stockholms Innerstad”. Behöver jag säga att den artikeln aldrig fick nå era ögon. När jag bad dem ta bort den vinkeln blev min prestation, min historia irrelevant.

Det är inte en success story. Det är en förminskning av alla som bor i bl.a. Rosengård. Att gå från botten till toppskiktet. En som lyckades ta sig därifrån. En så osann och skev bild vill inte jag vara med och bidra till. Vill du?

Hur – Siffror ger oss rättvisa

Visste du att enbart etnisk mångfald/diversity på ett företag leder till ca 33 procents ökad tillväxt och lönsamhet i jämförelse med företag som som inte jobbar med inkludering av kulturella och etniska perspektiv. Detta enligt många studier, bl.a. McKinsey, Harvard m.fl. Detta är vad som krävs för näringslivet ska vilja inkludera de 25 procenten av den svenska befolkningen som inte har etniskt svenskt bakgrund. Och varför går det så bra när företag inkluderar andra perpektiv? Jo, för att personer med andra perspektiv än de som faller inom ramen för normen också har fått jobba tre gånger så hårt som alla andra. Såg en presentation för inte så länge sen där en av slidsen innehöll, simpelt som del låter, fyra ansikts-emojis: ett vitt ansikte = tre rasifierade ansikten. You do the math. Har nog aldrig upplevt så hög igenkänningsfaktor som då.

Så vad gör vi?

Vi tar hjälp av de som är insatta i mångfalds- och inkluderingsfrågor, vi stöttar de initiativ som bidrar till att minska det osmotiska trycket mellan den skeva och den verkliga bilden av vad som egentligen sker utanför tullarna. Ett bra exempel är Järvaveckan och Meshtalks. Och vi ska ifrågasätta medias å ena sidan “det brinner i förorten” och å andra “offerkoftan på hen som lyckades ta sig ut” – artiklar. Fler perspektiv måste få utrymme i media. (Heja Resumé!) Vi måste sluta skapa samt upprätthålla en bild av människor från ett privilegierat perspektiv. Låt oss göra detta rätt – tillsammans. 

Avslut

Tack till min kloka vän Elcim Yilmaz som alltid kommer med bra input i ovanstående (och alla andra) frågor. Vi behöver alla en Elcim.

Jag vill även tacka Per Grankvist som lyfte initiativet #metwo och som i hans arbete som journalist ger oss en reality check inför valet. Och alltid.

Slutligen – jag vet att jag inte är ensam om att uppleva ovanstående. Vi är många. Detta är till oss.  #metwo #nostranger (Taggen som nu har funnits ett tag)

/Suzan Hourieh, grundare The Social Few

Kuriosa: 110 miljarder – omsättning på bolag ledda av personer med utländsk bakgrund, år 2010. 200 miljarder – ovanstående fast idag. Mellan 2006 och 2014 ökade antalet företagsledare med utländsk bakgrund med 50 procent. Omsättningen i bolag ledda av personer med utländsk bakgrund ökade med 64 procent under denna period. Ökningen av antalet anställda ökade med 43 procent. Jämfört med 8 procent i bolag ledda av person med ”svensk bakgrund”. Detta var alltså 2014.