Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag16.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Helgintervjuer

”Att journalister skulle vara helt objektiva tror väl ingen på”

Publicerad: 2 April 2015, 10:16

Ehsan Fadakar

Foto: Lotte Fernvall

För snart sju år sedan flyttade Ehsan Fadakar från Göteborg till Stockholm. Sedan dess har han haft flera höga positioner i mediebranschen. Resumé har pratat med Aftonbladets sociala medier-chef om mediehusens utmaningar, kvalitetsjournalistik och klickjagande.


Ämnen i artikeln:

Glenn GreenwaldEhsan FadakarAftonbladetLajkatNyheter24Åsa LinderborgExpressenGöteborgs-Tidningen

1982 föddes Ehsan Fadakar i Iran. När han var sju år lämnade familjen landet. Efter en mellanlandning i Turkiet flydde de vidare till Sverige. I Sverige blev det först några månader i flyktingläger innan familjen fick uppehållstillstånd och placerades i Piteå. Två år senare styrdes flyttlasset mot Göteborg – först till Bergsjön, därefter till Frölunda.

Efter gymnasiet åkte Ehsan Fadakar till Sydafrika för att läsa journalistik och spela rugby. I Sydafrika stannade han i två år. När han kom hem arbetade han på en underleverantör till Volvo innan han tog sitt första steg in i mediebranschen genom en praktik på Göteborgs-Tidningen. Det var också på den vägen han kom in på sporten på Expressen, och därifrån vidare till nystartade Nyheter24.

– Jag fick den sista tjänsten och kom dit en vecka innan de skulle gå live. Jag tror jag var den enda som hade erfarenhet från en tidning – det var ett vilt och ungt gäng.

På Nyheter24 började han som sportreporter men skulle senare bli sportchef, specialsajtschef och år 2011 chefredaktör.

Du har i tidig ålder haft roller med mycket ansvar, hur har det känts?
– Naturligt. Jag har velat ha ansvar – jag driver på och vill något annat än vad många andra vill och kämpar för det. Och ofta är det den med det bästa drivet och idéerna som får driva och leda en arbetsplats.

Viljan att ta ansvar tror han är något som han ärvt av sin mamma.

Hur då?
– Som ensamstående tre barns-mamma hinner man inte alltid tänka efter och känna sig bekväm – vissa saker måste bara göras. Man måste bara rida ut stormen, för sedan kommer nästa.

Sedan 2008 bor Ehsan Fadakar i Stockholm. I dag är han chef över sociala medier på Aftonbladet. Han är också grundare och ansvarig utgivare på viralsajten Lajkat, skriver kolumner och sitter i Aftonbladets redaktionsledning.

– Jag älskar mitt jobb – jag har mycket frihet. Och äntligen har jag lyckats ta mig ur det här med fasta dagar. Jag vill skriva när jag har någonting att säga. Om det händer något vill jag skriva det nu – inte vänta i två dagar.
– Vi är en just nu-källa, vi kan inte sitta och spara på saker. Vi är online first och vi är till och med på väg att bli social first.

Han säger att det journalistiska arbetssättet har förändrats. Tidigare blev redaktioner oftare kontaktade av tipsare – i dag måste journalisterna i större utsträckning själva söka upp nyheterna. Något han fick erfarenhet av på Nyheter24.

– Tidigare ringde man in till redaktionen för det fanns inte något alternativ om man ville nå ut med någonting. I dag behöver du inte det, det räcker med att lägga ut det på Facebook och uppmana folk att dela.

Ehsan Fadakar berättar att han och en kollega höll 17 workshops förra året för Aftonbladets personal på temat; hur kan vi hitta, paketera och sprida journalistik för den nya världen?

– Folk måste förstå att läsarbeteende också förändras. Vi må ha fler läsare än någonsin på sajten, men det kommer nya generationer som man behöver hitta till. Man måste vara Sveriges modernaste journalist om man ska jobba på Aftonbladet.

Han berättar att målet på Nyheter24 var att öka starttrafiken till sajten. På Aftonbladet däremot är majoriteten starttrafik, där vill de nu nå en större social trafik – via till exempel Facebook.

Facebook gick nyligen ut med att de kommer sälja plats för nyhetsmaterial, hur ser du på det?
– Man måste vara medveten om att Facebook är ett gigantiskt, kommersiellt, hungrigt företag som styrs av aktieägare som vilket annat bolag som helst. Det är ingen där som kommer att säga "nej men nu äter vi upp tidningar, vi måste tänka på demokratin". De har sina egna intressen. Så det beror helt på hur intäktsmodellen ser ut.

Vilka är de stora utmaningarna i mediebranschen nu?
– Jag tror att vi i Sverige fortfarande väntar på den riktiga smällen. Vi är ett litet land – Google och Twitter fokuserar inte på oss, de ger sig på de stora aktörerna först.
– I Sverige sitter gamla aktörer kvar med gamla organisationer. De är inte så snabbfotade och saknar svängrum, vilket gör att de måste skära ner. Att ta vara på journalistiken och inte tappa bollen i tider av nedskärningar, det blir den stora utmaningen.

Vad är bra journalistik?
– När det gäller diskussionen om kvalitetsjournalistik så tycker jag om personlig journalistik. När den som gör jobbet på riktigt verkligen bryr sig om det. Som Glenn Greenwald – han är en modern journalist för mig. Anledningen till att han får tillgång till stora källor är för att han själv tar ställning.
– Sedan är det viktigt att journalistiken är korrekt. Då kanske man inte blir först med en nyhet, men innehållet är korrekt. Och det är just den tunga journalistiken som absolut inte får gå förlorad när medierna gör större omställningar.

Funderar du något över din makt som journalist?
– Ja, det gör jag. Det är klart att jag har makten att påverka och framförallt makten att sätta något på agendan. Men jag tror inte att jag skulle få något större genomslag om jag inte själv var engagerad i det jag skriver om. Att journalister inte har åsikter eller skulle vara helt objektiva, det tror väl ingen på längre.

Efter en kolumn kan Ehsan Fadakar få flera hundra läsarmejl.

– Man hör alltid från en hatare, men man hör inte alltid från de som gillar det man gör. De som uppskattar en text har en tendens att dela eller sprida den – men de skickar inte några mejl.

Ehsan Fadakar hinner inte svara på all läsarrespons, men säger att han finns på sociala medier kontakt. Han tycker att journalister i dag bör vara synliga där.

– Dels för att nå ut med sina texter, dels för att använda det som ett sätt att hitta källor.

Ehsan Fadakar säger att det är ett problem att journaliststudenter i dag utbildar sig i "de gamla skolorna" och inte får med sig kunskap och verktyg för att använda sig av sociala medier.

– Min erfarenhet är att de saknar koll på hur det funkar i verkligheten. De kommer till redaktionen, sätter sig och väntar på att de ska tilldelas ett jobb av en nyhetschef – men så funkar det inte. Och om man som ung journalist inte vill använda de här verktygen eller förstår dem då har man inget här att göra.

När det gäller sociala medier så är du själv aktiv på Twitter och ibland går du rätt hårt på där. Vad tänker du kring det?
– Ärligt talat är ett stort problem i den här branschen att det är så mycket kompisverksamhet. Ska journalistiken bli bättre – om vi ska överleva – så måste vi granska varandra. Men folk gör inte det för de är vänner. Jag må vara hård, men ofta tänker jag att jag får väl vara den som säger det uppenbara.

Själv säger Ehsan Fadakar att han till stor del står utanför journalistbubblan.

– Jag har invandrarbakgrund, kommer från Göteborg, har inga akademiska föräldrar och umgås knappt med andra journalister. Men kommer in och utmanar – det är klart att det provocerar. Men jag tror att anledningen till att det gått så fort för mig är just för att jag lyckats hålla mig utanför.

Aftonbladets viralsajt Lajkat har gjort en resa spikrak uppåt och nyligen nominerades den i INMA Awards i kategorin för produkter inriktade mot nya publiksegment.

Vad behöver Lajkat arbeta mer med?
– Vi måste öka vår direkttrafik. Och om vi lyckas göra det minskar vi vårt beroende av Facebook. Lajkat ska gå mot att bli en sajt eller app som folk aktivt besöker. Sedan är nästa steg att öka intäkterna så att vi håller oss flytande själva.

Innehållet på Lajkat består mycket av listor och bilder – hur ser du på den typen av innehåll?
– Jag tror att man måste paketera innehållet annorlunda, till exempel genom att göra listor, för att det ska få större spridning. Mycket journalistiskt innehåll är tungt och kräver mycket engagemang – då kan man, genom en lista, förenkla och nå ut till en större målgrupp.

Finns det inte en risk med att förenkla på det sättet?
– Man gör ett grundreportage, sedan ompaketeras den befintliga journalistiken för att nå ut till ännu fler. Om du inte ompaketerar kanske du inte når de här personerna alls. Så risken du tar är snarare en fördel.

Ehsan Fadakar ger ett exempel. När Tomas Tranströmer gick bort var det första som hände att folk började googla hans citat. Och just "daily quotes" – citat i en slags listform – säger han är något som blir allt populärare.

– Men det är ju egentligen en typ av kulturjournalistik – fast på en mycket lägre nivå. Det du gör är att du sänker tröskeln för att komma in i det stora. Du kan inte förvänta dig att en 15-åring ska förstå allt Åsa Linderborg skriver. Men betyder det att du inte vill nå dem? Nej, tvärtom – du måste bara ta andra vägar.

Är Lajkat en klickjagarsajt?
– Nej, vi tjänar inga pengar på annonsering. Det är inte klicken vi är ute efter – det är hur många vi når, hur många som återvänder och hur länge de stannar. Och det absolut viktigaste för oss just nu är hur många som laddar ner appen.

Lajkat har kritiserats för att ha slarvat med upphovsrätten – hur ser du på den typen av kritik?
– Det går ofta snabbt och vi använder oss av mycket giffar, skärmdumpar från tv-program och inbäddade inlägg från Twitter, Facebook och Instagram. Men om vi vet vem som tagit en bild vi vill använda frågar vi alltid först. Vår erfarenhet är att folk vill bli sprida och sedda. De flesta älskar att finnas på Lajkat.

FAKTA/Ehsan Fadakar
Ålder: 32
Bor: Stockholm
Familj: Mamma, Pappa, bror, syster och tre halvsyskon. Samt min hund Luna
Uppvuxen: Teheran, Göteborg
Utbildning: Två år "journalism, culture and media" på Nelson Mandela University i Port Elizabeth, Sydafrika
Karriär i korthet: Reporter på GT/Expressen, chefredaktör på Nyheter24, debattchef på Aftonbladet, chef för sociala medier och nu kolumnist på Aftonbladet samt i redaktionsledningen
Drivkraft: Älskar utmaningar. Att få människor utanför systemet att börja intressera sig för samhället är det viktigaste
Medievanor: Aftonbladet.se, Twitter, SVT Play

Linnéa Kihlström

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.