Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag04.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Helgintervjuer

”Dags att sluta leta syndabockar”

Publicerad: 24 Januari 2014, 14:59

Kodjo Akolor.

Foto: Krister Berntsson.

När det gäller debatten efter Guldbaggegalan tycker programledaren och stå upp-komikern Kodjo Akolor att det är dags att sluta leta syndabockar. Och nästa gång han står på scen på Guldbaggegalan vill han hellre få en än ge en.


Ämnen i artikeln:

Guldbaggegalan

Kodjo Akolor märkte ingenting av debaclet på Guldbaggegalan. Det var först när media började ringa i tisdags som han fick veta vad som sagts.

– Det sa bara pang i telefonen och alla ville veta vad jag tyckte, säger han. Men jag tycker det är alldeles för mycket fokus på att leta syndabockar istället för att se till att se till oss själva, vad gör vi tillsammans för att lösa problemen som vi har i Sverige. Alla rasar ett tag och sen händer ingenting. Vi måste sluta rasa och börja jobba på förändring istället.

Visste du hur du skulle presenteras?
– Nej, jag hade ingen aning och jag hörde det inte heller. Jag stod i kulisserna och var helt fokuserad på vad jag skulle göra. Jag hade jobbat på P3 Guldgalan och hade i princip bara varit hemma och borstat av mig dammet och bytt kläder.  

Hur ser du på det som hände nu?
– Det är inte första gången man skämtat om mitt namn. Kodacolor, Kojak, Cujo; jag kallades allt möjligt i skolan. Men jag tycker det är dags att vi slutar rasa. Ordet rasa borde aldrig få användas på löpsedlar om det inte handlar om hus eller byggnadsställningar.

– En del av mina kompisar har sagt att uppståndelsen är bra för att det har blivit en diskussion om det som hände. Men herregud, om det är något vi är bra på i det här landet så är det att diskutera. Men vi är betydligt sämre på att göra något åt det vi diskuterar. Det är dags att sluta snacka och ta tag i problemen.

Du växte upp i Vallentuna och du har sagt att ni var den enda svarta familjen där.
– Stämmer. Mina föräldrar kom hit från Ghana för att studera och på den tiden var det lätt att få stanna. Farsan skulle förlänga sitt uppehållstillstånd och handläggaren tyckte att han borde söka dubbelt medborgarskap i stället eftersom han hade jobb. Det var bara att kryssa i en ruta på blanketten och sedan var det klart.

– I skolan var det rätt mycket bråk eftersom jag stack ut så mycket. Men min mamma var väldigt noga med att jag inte skulle låta någon sätta sig på mig. Hon röjde med skolan när hon ansåg att ledningen ville straffa mig för att jag försvarade mig.

Var du bra i skolan?
– Nja, jag var bra på att stå och hänga med kompisar. Jag lämnade gymnasiet med 13 IG. Men det tog jag igen på Komvux efteråt.

Har du alltid velat bli komiker?
– Min dröm har alltid varit att bli filmskådis, men dit har jag liksom inte kommit än. Men så här var det: jag pluggade internationell ekonomi på Södertörn och jobbade som spärrvakt. Det är sjukt tråkigt att sitta i spärren så jag läste väldigt mycket fantasy. En dag köpte jag en bok som jag trodde var en fantasy-bok, ”Alkemisten” av Paul Coelho. Det var ju inte alls nån fantasy, men jag hade inget annat att läsa och jag fastnade direkt i den.

– Budskapet är att om något ska hända i ditt liv så måste du göra det själv. Jag tjatade om den här boken så mycket att min fru, som då var min flickvän, tröttnade och sa att nu fick jag sluta tjata och göra det som boken sa istället.

– Så googlade och hittade en stand-up kurs i Svalöv som jag kände skulle passa. Jag trodde Svalöv låg utanför Södertälje och tänkte att det var nära och bra. Geografi är inte min starkaste sida.

Men varför blev det just komik?
– Humor har alltid varit mitt sätta att hantera tillvaron. Om jag är glad vill skämta om det, om jag är ledsen vill jag skämta om det, om jag är arg så göra jag humor av det. Det har jag hållit på med sedan jag var liten.

– Och kursen, som Thomas Oredsson höll i, gav stadga åt humorn. Vi fick en uppgift på förmiddagen och en på eftermiddagen och så skulle vi göra tre minuter stand-up av det.

– Sen fick jag mitt första tre minuters gig på ”Ove med skägget” i Stockholm på grund av kursen. Jag minns ingenting av det första framträdandet. Jag var fruktansvärt nervös och hade hjärtklappning i två veckor innan.

Och sedan kom du in på radio och tv?
– Jag gjorde tre auditions ungefär samtidigt och fick två av jobben, Talang och Voice TV.  Sedan gjorde jag ett par inhopp i Morgonpasset i P3 och fick erbjudande om att jobba fast med det. Jag var inte tilltalad av att gå upp så tidigt på morgnarna egentligen, så jag var på vippen att tacka nej. Men jag lät mig övertygas och nu är jag inne på sjätte året.

Du ska ju ut på turné i mars med en enmansföreställning. Hur lång tid tar det för dig att ta fram material till något sådant?
– Jag vet inte riktigt. Jag har inte börjat än.  Men jag vet vad den ska handla om. Showen heter ”I-landsproblem” och jag fick idén när jag gick igenom gammalt material. Jag har spelat in mig själv sedan 2006. Jag upptäckte då att det fanns en hel del material som handlade just om i-landsproblem och kände att det fanns något där som jag ville lyfta fram. Som sladdhärvor och att tågen inte kommer i tid. Sånt  som vi gör till alldeles för stora saker i våra liv.

Men du har ingen filmkarriär än?
– Nej men vem vad framtiden bär i sitt bla bla. Egentligen vill jag inte alls dela ut Guldbaggen, jag vill vinna Guldbaggen.

Krister Berntsson

Ämnen i artikeln:

Guldbaggegalan

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.