Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag14.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Helgintervjuer

Därför fick hon drömjobbet på The Guardian

Publicerad: 29 Augusti 2014, 14:35

Helena Bengtsson.

Foto: Rikard Westman.

Från SVT – till The Guardian. Helena Bengtsson går till ett prestigefullt grävjobb på en av världens mest ansedda tidningar. – NY Times var tidigare ohotad som drömmålet för en journalist, men The Guardian är det enda jobbet jag kan tänka mig att lämna SVT och arbetet med Pejl för, säger hon.


Ämnen i artikeln:

SVTThe Guardian

– Jag tror att det finns två drag hos alla journalister. Berättande och att ta reda på och jag hade väldigt lite drag av berättande, säger Helena Bengtsson.

Hon växte upp på en lantgård i Östra Blekinge. Hennes pappa blev tvungen att omskola sig efter problem med ryggen vid 47 års ålder – han gick på Komvux samtidigt som hon gick på gymnasiet.

Helena Bengtsson blev inspirerad att tänka att det mesta är möjligt, men hon fick också inspiration från sina lärare på gymnasiet som tyckte att hon hade en talang för att skriva.

Men det var inte förrän Jan Guillou med sin berömda bilfärd i Rekordmagasinet avslöjade att raggaren Keith Cederholm var oskyldig som hon bestämde sig för vad som skulle bli hennes väg i livet. Problemet var bara att betygen inte räckte till för att ta sig in på Journalisthögskolan.
Helena Bengtsson utbildade sig i stället till datakonsult.

– Jag skrev program, manualer och utbildade folk. Jag jobbade även med program för artificiell intelligens, säger Helena Bengtsson.

Det tog fyra år innan hon hade skaffat sig tillräcklig arbetslivserfarenhet för att ta sig in på Journalisthögskolan i Göteborg, JMG.

Hon fick förmånen att ha Anders Löwenborg som lärare – han var bland annat med om att starta Föreningen för Grävande Journalister, FGJ, och hjälpte henne också att få jobb på Striptrease.

– Jag hade aldrig några hundår. Faktum är att jag inte slutförde studierna på JMG och när jag föreläste där i våras så blev jag pikad för det. Då lämnade jag in min sista uppgift och nu är min examen slutförd, haha, säger Helena Bengtsson.

Hon fick sedermera fast tjänst på SVT och jobbade bland annat med programmet Fittja Paradiso ihop med Janne Josefsson.

– Janne är inte så mycket för datajournalistik, men han är fantastisk på att berätta en historia. Jag tyckte ibland att det kunde vara lite motigt att jobba med Fittja Paradiso, men han kom in med nya idéer varje dag. Han har inspirerat mig till att alltid försöka vara entusiastisk inför uppgifter, säger Helena Bengtsson.

Hon var med om att bygga upp Uppdrag Granskning och var redaktör för UG:s redaktion i Luleå, men följde inte med när redaktionen skulle flytta till Göteborg.

– Jag ville inte bli en sådan där som sitter och säger att det och det har vi redan provat, säger Helena Bengtsson.

Hon fick även chansen att pröva hur det är att jobba med datajournalistik utomlands i samband med ett stipendium – hon tillbringade först tre månader och sedan ytterligare två år på Center for Public Integrity i Washington.

Det var där som hon fick nära kontakt med Aron Pilhofer, som nyligen rekryterats till The Guardian från New York Times.

– Vi är inte så många datajournalister i världen och det är han som har rekryterat mig till The Guardian, säger Helena Bengtsson.

Hon har tilldelats Stora Journalistpriset för arbetet med sajten Valpejl.

– Guardian var det enda som kunde få mig att lämna en sådan tjänst med tanke på vad SVT har byggt upp under de senaste åren runt Pejl, säger Helena Bengtson.

Hon menar att en datajournalist måste vara ytterst noga med detaljer och heller inte vara rädd för att ta sig an högar av information.

– Jag brukar börja i början och sluta i slutet. Svårare än så är det inte, säger Helena Bengtsson.

Hon hävdar att Internet till en början sågs som datajournalistiskt verktyg, medan det idag betraktas som en naturlig del av en journalists vardag.
Hon har en rad historier om när det var extra kul att jobba som datajournalist. Alltifrån när hon fick sätta tänderna i Wikileaks-dokumenten om Irak och hur hon kartlade företags bidrag till kongressledamöter i USA och fick fram känsliga uppgifter om Hillary Clinton till hur hon banade väg för en lag att kontrollera lärares bakgrund.

Hon sammanställde även Lex Maria-anmälningar för Uppdrag Granskning.

– Jag satt en jul och byggde databaser. Det blev flera reportage om felaktig medicinering och hur det även kunde orsaka fallolyckor, säger Helena Bengtsson.

Hon tycker ändå att Sverige har vaknat till lite när det gäller datajournalistik. Södertörns högskola driver exempelvis ett sådant projekt i samarbete med Mittmedia, Norrköpings Tidningar, Helsingborgs Dagblad och Aftonbladet med flera som också satsar på området.

– Jag tror nog att vi är många fler databasjournalister idag än vad vi var för fem år sedan, säger Helena Bengtsson.

Kan datajournalistiken till och med vara en genväg i vårt snabba medielandskap?
– Jag tror inte att datajournalistik skapar en snabb journalistik, men det snabbar kanske upp arbetet en del. Många tror att datajournalistik handlar om siffror och statistik, men jag menar att det snarare handlar om att lättare hitta vägen till en nyhet, säger Helena Bengtsson.

Hon exemplifierar med att man i stället för att leta case på måfå, eller via kontakter, kan använda databaser för att få bättre exempel – en databas hon använt många gånger är Arbetsmiljöverkets databas över arbetsskador – både för att hitta drabbade personer, men också för att göra min egen statistik.

– Datajournalistiken hjälper till att hitta russinen i kakan, säger Helena Bengtsson.

Ett ganska färskt exempel är när SVT drev projektet Miljöpejl under förra året och skulle hämta uppgifter från Länsstyrelsen om förorenade platser i Sverige. Knappt 1 000 platser klassades som högriskområden och då man valde att samköra platserna med vattenskyddsområden hittade man ett 80-tal platser – bland annat badplatsen kring Lövsta Bruk i Uppland.

– Folk visste inte att det ligger många ton arsenik i marken runt sjön. Vi har chefer vars barn brukade bada där och man har slutat med det nu, säger Helena Bengtsson.

Hon tycker att det är obegripligt att så många journalister är rädda för Excel.

– Man säger att det är besvärligt. Men det är ingen Rocket Science att åtminstone lära sig grundläggande sorteringar och beräkningar i programmet, säger Helena Bengtsson.

Hon menar också att datajournalistik kan användas till att skapa automatiserad journalistik och nämner ett exempel med Los Angeles Times som har skapat en uppkoppling mot ett seismologiskt institut för att rapportera om olika jordskalv.

Los Angeles Times har även skapa automatik kring vad som sker hos polisen i stället för att tvingas göra massa rundringningar, enligt Helena Bengtsson.

– Jag tror inte att datajournalistik är lösningen på att allt går snabbare i världen, men man kan nog bli av med en del monotont arbete och få lite tid över till annat, säger hon.

Hon börjar på The Guardian i oktober och menar att det är den tidning som håller allra bäst kvalitet i världen när det gäller just datajournalistik.

– En starkt bidragande orsak är Aron Pilhofer. Han är bäst på området och det ska bli otroligt utmanande och lärorikt att få jobba med honom, säger Helena Bengtsson.

Din idol blev Jan Guillou men du jobbade nära Janne Josefsson. Vem är bäst journalist?
– Jag måste ändå säga Janne Josefsson. Annars skulle han bli sur, säger Helena Bengtsson.

Du säger att The Guardian är det enda som kan få dig att hoppa av SVT-jobbet. Så du skulle tacka nej till ett erbjudande från New York Times med andra ord?
– Vem är det som säger att jag inte har blivit kontaktad av New York Times, haha.

Fem viktiga egenskaper för en datajournalist:
1. Se på databasen som vilka andra källor som helst och glöm inte bort källkritiken.
2. Gör ett journalistiskt uppdrag och undvik att bli förförd av tekniken.
3. Var orädd.
4. Var noga med detaljer.
5. Dela med dig av dina metoder till andra databasjournalister.

FAKTA/HELENA BENGTSSON
Ålder: 47 år.
Familj: Mor, far, systrar och syskonbarn.
Bor: I Stockholm, men flyttar till London i och med jobbet på The Guardian.
Utbildning: Datautbildning, Journalisthögskolan i Göteborg, JMG.
Karriär: Striptease, Uppdrag Granskning, SVT Pejl
Motto: Att man alltid kan förbättra sig och lära sig mer.
Fritidsintressen: Min häst, har inte så mycket mer tid.
Dold talang: Ingen.
På nattduksbordet: Läser alltid flera olika saker samtidigt.
Nätverk: Kristofer Sjöholm, projektledare SVT Pejl, Sarah Cohen, chef for New York Times CAR-unit (CAR = computer assisted
reporting), Aron Pilhofer, executive editor of Digital på the Guardian, Roger Jansson, redaktör för långa projekt på SVT:s nyheter, Jenny Nordberg, kolumnist på SvD

Karl-Johan Byttner

Ämnen i artikeln:

SVTThe Guardian

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.