Emma Kronqvist: En svensk outsider i Danmark

Eter ett halvt yrkesliv på SVT – där hon började som uppskattad programledare för "Djursjukhuset" och slutade som allmän-tv-chef i Malmö, Göteborg och Umeå – tillträdde Emma Kronqvist i slutet av fjolåret rollen som tv-chef på DR. Hon beskriver den första tiden på det danska public service-bolaget som "spännande och omtumlande".

– Jag kände inte en människa när jag började här. Jag är en total outsider i huset, säger Emma Kronqvist när hon tar emot i DR:s futuristiska högkvarter utanför Köpenhamn.

Är det stor skillnad från jobbet på SVT?

– Ja! På SVT var jag nära produktionen och hade 400 anställda i Malmö, Göteborg och Umeå under mig. På DR har jag en mer visionär och strategisk roll och jag har bara tre kanalchefer och två special-redaktörer som rapporterar till mig. Men utmaningarna är desamma och engagemanget bland medarbetarna är lika starkt.

Den största omställningen är att jobba i ett annat land med en annan kultur och ett annat språk.

– Det är bara en bro som skiljer, men skillnaderna är enorma.

– Tyvärr är min förhandskunskap om Danmark ganska bristfällig. De första veckorna kunde Danmarks utrikesminister, eller en av jurymedlemmarna i danska "X factor", gå förbi i korridoren utan att jag kände igen dem. Du kan ju tänka dig motsvarande situation i Sverige med en toppchef på SVT som inte vet vem Margot Wallström eller Alexander Bard är.

Hur funkar det med språket?

– Jag pratar svenska, men märker att alla inte förstår allt jag säger. Det är samma sak för mig, jag förstår det mesta av danskan men inte allt, 80 procent kanske, haha.

Hon bor kvar i radhuset i Malmö och bilpendlar till jobbet varje dag.

– Det tar mig fyrtio minuter från dörr till dörr. Vissa av mina danska kolleger som bor i Köpenhamns förorter har längre pendlingstid. För mig är det en enorm förbättring mot när jag var på SVT och tvingades gå upp vid fyratiden för att ta morgonflyget till Umeå.

Som tv-chef har Emma Kronqvist ett överordnat ansvar för utveckling av programverksamhet i tv: de två huvudkanalerna DR 1 och DR 2, ungdomskanalen DR 3, kulturkanalen DR K samt playtjänsten DR TV. Posten är nyinrättad och uppdraget går i korthet ut på att ta det danska public service-bolaget "in i en digital tid".

– Jag ska införa ett nytt sätt att beställa tv. Utmaningen är att göra programmen mer attraktiva för en yngre målgrupp och få DR:s utbud att kännas relevant för dem mitt i livet, det vill säga även för 35–50-åringar. Det handlar inte bara om vilket innehåll vi ska ha, utan också om publiceringsformer och framtida teknik.

Liksom SVT brottas DR med tittarflykten från broadcast till online och sin positionering i det snabbt skiftande medielandskapet. DR har två kommersiella konkurrenter: TV2, som också ägs av danska staten, och MTG-ägda TV3.

– Men det är inte dem jag fokuserar på. Våra stora konkurrenter är Netflix och de andra internationella streamingjättarna. Det är med dem vi slåss klockan 21 på kvällen.

Transformationen kommer pressas fram av de enorma sparkrav på public service som den danska regeringen klubbat igenom. Flera danska partier har länge verkat för att drastiskt minska finansieringen till DR och den 23 mars togs det historiska beslutet att Danmark avskaffar tv--licensen och skär ner budgeten för DR med 20 procent. Det innebär att DR:s budget på cirka 5 miljarder kronor ska ska bantas med hela 1 miljard kronor över en femårsperiod.

– Att spara flera hundra miljoner i en tv-budget får stora konsekvenser. Det tvingar oss in i hårda prioriteringar kring utbud och publicering. Vi måste öka takten i vår transformationsprocess, att flytta ett broadcastutbud till streaming i den här takten vet jag inte om någon annan har prövat. Men det kommer inte som någon chock, jag visste att de här diskussionerna fördes när jag intervjuades för jobbet, säger hon.

Då mycket av DR:s budget består av fasta kostnader blir neddragningen av den rörliga tv-programbudgeten, som i år uppgår till 1,6 miljarder kronor, än mer brutal. Det talas om att så mycket som 40 procent av programbudgeten måste skäras bort under en femårsperiod, vilket innebär att Emma Kronqvist kommer behöva göra sig av med hundratals anställda och stänga ned en rad tv-program.

Hon framhåller att DR blir begränsat i mer än bara pengar räknat. Det nya medieavtalet som nu håller på att skrivas kommer att slå fast DR ska fokusera mer på sina kärn-områden, som definieras som nyheter, dokumentärer, historia och kultur.

– Det är nog det som får det att göra mest ont i mitt public servicehjärta. Public service uppfanns en gång i tiden efter första världskriget för att människor behövde ett medium att lita på, men också ett medium att förenas och känna gemenskap kring.

I Sverige har det länge först en debatt om public services roll, och om verkligen SVT ska producera bred underhållnings-tv som lika gärna kunde gå på någon av de kommersiella kanalerna. Den debatten har förts med ännu högre intensitet i Danmark – och med det nya medieavtalet är det tydligt vilken sida som vunnit. Men Emma Kronqvist har underhållnings-tv nära hjärtat och är inte villig att ge upp slaget.

– Underhållning betyder "tröst för själen" på estländska, och det är precis så jag ser på genren. Det är engagerande underhållningsprogram som samlar folket.

Danmarks mest sedda program är talangshowen "X factor", som varje vecka drar runt 1,5 miljoner tittare. Ändå har DR beslutat att lägga ned programmet efter den nu pågående elfte säsongen.

– Det beror helt på den debatt som är kring public service. "X factor" är en dyr produktion och man vill lägga de pengarna på andra saker. Nedläggningsbeslutet togs innan jag började, annars hade jag nog låtit det fortsätta ett par säsonger till. Jag vet hur svårt det är att hitta nya tittarsuccéer.

Är det några speciella SVT-format som du vill ta till Danmark?

– "Musikhjälpen" tror jag skulle funka bra, inte minst eftersom vi har radion i huset här på DR. Även "Sommarlov" borde funka. Men det är inte alls säkert, kulturskillnaderna är stora.

– "Mästarnas mästare" gjordes en säsong här och blev ingen hit. Samma sak med "Så mycket bättre". Ett format som verkar funka i bägge länderna är motsvarigheten till "Hela Sverige bakar", det går jättebra här i Danmark, både broadcast och streaming.

Emma Kronqvist inledde tv-karriären på produktionsbolagen Meter och Jarowskij på 1990-talet. De fyra åren i början av 2000-talet som programledare för "Djursjukhuset" – där hon var i rutan varje söndagskväll inför en tvåmiljonerspublik.

– Jag har aldrig haft någon dragning till rampljuset. Jag tyckte det var ganska obehagligt att vara igenkänd på staden och få mitt privatliv utfläkt i Svensk Damtidning.

I stället blev hon projektledare på SVT. En av de första stora produktioner som hon var ansvarig för var realityserien "Riket" år 2002.

– Det var en fullständigt kaotisk produktion. Jag tillbringade hundra dagar i sträck i Polen och under den tiden höll folk på att supa ihjäl sig, det var ständiga bråk och jag tvingades säga upp folk på plats. Det var en nästintill traumatiserande upplevelse, och jag var redo att säga upp mig från SVT efter det.

Men SVT-ledningen var nöjd med hennes insats och Emma Kronqvist blev, blott 31 år gammal, erbjuden jobbet som programchef på SVT. Med bas i Malmö var hon de kommande åren högsta ansvarig för populära program som "Stjärnorna på slottet", "Robins", "Mia och Klara", "Antikrundan", "Musikhjälpen" och "Sommarlov".
På frågan vilket tv-program som hon är mest stolt över under sin tid på SVT tvekar hon inte: "Himlen kan vänta", en tv-serie om döden som vann Kristallen 2008.

– "Himlen kan vänta" var så personligt för mig. När jag först fick höra om programidén hade jag några månader tidigare själv varit nära att mista livet under tsunamin på annandagen 2004, då jag befann mig på stranden i Sri Lanka. Så jag var väldigt grundad i ämnet.

SVT Malmö gjorde en pilot för tv-serien, men fick nej två gånger om från programledningen i Stockholm.

– De flesta programchefer hade nog gett upp vid det laget, men när Annie Wegelius tillträdde som programdirektör ringde jag upp henne och sa att jag hade en pilot som hon bara måste se. När hon fick höra vad det handlade om sa hon som alla andra "vi kan ju inte ha ett program om döden på bästa sändningstid i SVT 1". Men efter att vi hade träffats och jag pitchat idén var hon övertygad.

Att pitcha programidéer är kanske Emma Kronqvists största talang, enligt henne själv.

– Men det finns en baksida till det också, jag kan översälja program. För sedan står man där mitt i en produktion och känner att det inte riktigt håller hela vägen.

Vilken är din största flopp under SVT-åren?

– Roastingprogrammet "Grillad", det var dåligt på så många sätt. Programmet där Alex Schulman grillas är fortfarande aldrig sänt, det var första och enda gången jag varit med om att ställa ett färdigt tablålagt program.

När Emma Kronqvist i somras approcherades av en chefsrekryteringsfirma om den nya tjänsten på DR kom frågan vid precis rätt läge. Hon hade bestämt sig för att säga upp sig från SVT, men hade inte börjat sondera terrängen efter nya jobb.

Sommaren innan hade SVT gjort en omorganisation som innebar att fyra allmän-tv-chefer skulle bli två. Emma Kronqvist, som varit framgångsrik och uppskattad chef för SVT Malmö sedan 2013, fick då även ansvaret för det konfliktdrabbade SVT i Göteborg och SVT i Umeå. Det var menat som en befordran, men blev de facto dödskyssen som fick Emma Kronqvist att vilja lämna SVT.

– Det var inget jobb som jag egentligen ville ha och det funkade inte alls för mig. Motståndet var stort internt i organisationen och det var omöjligt för mig att göra ett bra jobb utan att vara på plats dagligen i Göteborg och Umeå.

I november 2016 drabbades Emma Kronqvist av yrsel och blev sjukskriven. När hon var tillbaka på jobbet kom hon överens med SVT-ledningen i Stockholm att hon inte skulle återgå till sin gamla tjänst. I stället fick hon i uppdrag att leda det visionära projektet Produktion 2020 om framtida teknik och produktionsformer.

– Jag redovisade mina slutsatser för Hanna Stjärne och de andra i SVT-ledningen i somras. Den andra delen av projektet är själva genomförandet, men det kommer någon annan få göra.

Det blev en del skriverier i dansk branschpress att DR valt en svenska vid rekryteringen av det nya toppjobbet. Emma Kronqvist är högst medveten om att inte alla på DR jublade över beskedet.

– För kanalcheferna är det ju ingen given vinstlott att få en ny chef över sig som de inte vet något om. Men jag tror att vi kommer att kunna jobba bra tillsammans.

Emma Kronqvist säger att hon hamnar i ideliga kulturkrockar.

– Det är ett helt annat debattklimat här. Folk säger verkligen vad de tycker, men det är också mer ärligt, kunnigt och intellektuellt. Folk tillåts ha fler åsikter. I Danmark skrattar de åt det "politiskt korrekta" Sverige.

Metoodebatten har inte varit lika tongivande. Det uppmärksammades när Zentropadelägaren Peter Aalbæk Jensen blev avstängd efter anklagelser om sexuella trakasserier, Nu är han tillbaka i tjänst.

– Acceptansen för den här typen av dåligt beteende verkar tyvärr vara större i Danmark. Jag uppfattar det som att danska kvinnor inte vill erkänna problemet, de tror att det skulle förstöra bilden av dem som starka och jämställda.

Samtidigt tycker Emma Kronqvist att danska kvinnor ligger före svenska ur andra aspekter.

– Kvinnorna är mer naturliga här. Det är betydligt mindre botox på tv-galorna i Köpenhamn än i Stockholm, för att vara väldigt konkret.

Henrik Huldschiner

Texten är tidigare publicerad i Resumés magasins april-utgåva.

FAKTA/Emma Kronqvist

Ålder: 45 år.
Bor: Radhus i Västra Hamnen i Malmö.
Familj: Två barn på 5 och 12 år.
Fritid: Yoga, vinterbad, resor, vänner.
Bäst just nu: "X-factor" i Danmark och Idévärlden på SVT.