Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag02.06.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Helgintervjuer

Hon är sommarens okrönta drottning

Publicerad: 30 Maj 2014, 15:43

Bibi Rödöö.

Foto: Yasmine Winberg.

Hemlighetsmakeriet kring årets "Sommar i P1" är inne på sluttampen. Efter 19 år som chef för programmet vet Bibi Rödöö precis hur hon ska dra i alla trådar. För Resumé berättar hon om den rebelliska ungdomen, drömgästen och avslöjar receptet för ett fantastiskt sommarprat.


Ämnen i artikeln:

Sveriges RadioBibi Rödöö

Den 19-åriga Bibi Rödöö funderade över livet. I sin lilla tvåa i centrala Stockholm tände hon ett ljus, liksom för att komma i stämning. Sedan skrev hon i rasande fart ned en massa tänkbara framtida yrken i ett kollegieblock.   

Sjuksköterska, damfrisörska, gynekolog och tandläkare. När listan var komplett började hon så stryka – tills bara tre kandidater återstod på papperet: pilot, egen företagare och journalist.  

– Jag hade ingen journalist i min närhet, plockade fram en tidning och funderade på hur det skulle vara att ha en byline. Jag älskar att flyga och pilotyrket lockade, men då hade jag varit tvungen att göra lumpen. Jag bestämde mig för att satsa på att bli egen företagare och sökte in på Handels, säger Bibi Rödöö.

På Handelshögskolan blev det bara ett år. Bibi Rödöö fick ingen luft.

– Tjejerna gick omkring i knytblusar och attachéportföljer och kollade börskursen på lunchrasterna. Jag bara gapade, det var en förfärlig tillställning. Unga människor som borde intresserat sig för andra saker i livet än pengar, säger hon.  

I dag går Bibi Rödöös dotter i sin mammas förlorade fotspår. Hon har sedan bara någon vecka tillbaka en nykläckt examen från den nyss nämnda skolan.  

– Min dotter säger att man inte behöver jobba med finans och det har hon ju rätt i. Men det var 80-tal då. I efterhand har jag fått berättat för mig att jag slutade så tvärt att studenter på skolan sen sjöng en rolig sång om mig: "Var är Bibi Rödöö? Inte här, inte där!"  

När hon senare sökte in på Journalisthögskolan utsågs hon ganska snart till både kår- och fackklubbsordförande – vilket gav henne en inbjudan till Nobelfesten.  

Det var självklart att tacka ja, men skolan hade inget standar.  

– Klart att Journalisthögskolan också ska ha en, tänkte jag. Det jag inte insåg då var att det här var en het potatis på skolan – politiskt sett.

Bibi Rödöö kallades till ett stormöte på skolan där hennes närvaro på Nobelfesten blev ifrågasatt. Tillställningen ansågs vara för borgerlig, med kungen som gäst.  

– Nobel är ju för vetenskap och bildning, sa jag. Alla skolor är representerade, det är därför man går dit, inte för att kungen är där. Men de sa nej ändå. Jag gick dit i alla fall.  

Är du lite av en rebell?
– Nej, men jag försöker tänka självständigt – det var ju jävligt konstigt att det var så förskräckligt att gå på Nobelmiddagen. Många av de som skrek högst då, producerar gladeligen Paradise Hotel och liknande program i dag. Det är fascinerande hur det svänger.  

Knappt var Bibi Rödöö färdig med utbildningen innan hon fick jobb på Sveriges Radio. Hon inledde public service-karriären på Ekot, samhällsredaktionen och Studio ett.  

P1 tog 1993 över "Sommar" från P3 – vilket var dåvarande chefen Ewonne Winblads förtjänst.

– Då satt alla seriösa journalister, som var lite väl seriösa ibland kan jag tycka, och skrek "Jaaaaaa!" Det var så roligt – annars är våra konferenser rätt ordentliga.

Tre år senare blev Bibi Rödöö tillfrågad för uppdraget som chef för det anrika programmet.  

– Det var ganska modigt av mig att ta mig an detta ärofyllda uppdrag, säger hon.  

Företrädaren var Jörgen Cederberg, som ledde det allra första programmet 1959, och som fick i uppdrag att dra igång programserien av idégivaren Tage Danielsson, som då var chef på radiounderhållningen.

– Jörgen var lite som radions Lennart Hyland, en väldigt duktig radiomakare. Men han var inte så glad över att jag, en ung kvinna, skulle ta över. Jag ärvde inte en enda pärm och inget fanns inlagt i datorerna.

I samband med att Bibi Rödöö tog över fick hon ett besök av Jörgen Cederberg på sitt kontor.  

– Då tänkte jag, rent intuitivt: nu är det dags för mig att höja skrivbordsstolen, vilket jag gjorde. Hans budskap var klart och tydligt: Det här kommer aldrig att gå bra. Det var den starten jag fick.

Du fick bygga upp allt från början då egentligen?
– Ja, uppdraget från Ewonne Winblad var att vi skulle upp ur svackan. Hon ville att programmet skulle få en liten vitamininjektion, vilket väl var jag.  

Det har blivit 19 år hittills, där du populariserat programmet. Hur skulle du beskriva den utvecklingen?
– När jag började hade jag en lista på smått ouppnåeliga namn jag ville ha, som jag sakta men säkert har lyckats få. Jag tillsatte en klok namnkommitté när jag började och tillsammans har vi förvaltat och förnyat programmet. Fler namnkunniga värdar och program – det är två saker som gjort att vi blivit uppskattade.

Är det svårt att få stora namn att ställa upp?
– Ja, ibland. Det står så mycket på spel för dem. Gör de ett dåligt Sommarprogram har de mycket att förlora på det. Björn Ulvaeus hade förstås fått frågan under många år, innan han till slut tackade ja. Allt handlar om relationen till de här personerna.

Hur då?

– Den tilltänkta Sommarvärden måste dels tycka om och känna tillit till sin producent, men också till mig när jag ringer och ställer frågan. Personen måste känna sig trygg.

Men bygger du relationer med allihop?
– Inte alla 58, men. Relationsbygget är anledningen till att det här jobbet är så roligt, och också hemligheten bakom Sommars framgång. Nu till exempel, bjuder jag hem producenterna hem till mig på möte – så långt bort ifrån konferensrum man kan komma. Vi är som en töntig familj. Det ska vara kul, trevligt och bygga på lust.  

Bibi Rödöö beskriver hela maskineriet bakom Sommar som en rund cirkel, i en organisation som annars är fyrkantig.  

– Vi passar inte in i mallarna. SR är ett stort företag och Sommar fungerar som ett litet företag i det stora, där jag som vd har fria händer att arbeta lite oortodoxt för att få maximal utdelning av arbetslust parat med professionalism.

Är det det som är framgångsreceptet?
– Ja, jag ler lite för mig själv när jag ser någon nisse i fin kostym som har jättefina powerpoints och får jättemycket betalt för att säga att det är mycket viktigt med relationer just nu. Men what's the big fuss? Hallå? Är det så svårt att förstå att det handlar om att bygga förtroenden mellan människor?

Att gå lite mer på känsla?
– Ja, man kan bara gå till sig själv när det gäller feedback, till exempel. Hur stora sommarvärdarna än är ute i det offentliga rummet är de sårbara när de sänt sitt Sommar. Det finns små undantag förstås, som Jan Guillou. Det är väldigt viktigt att ge feedback direkt efter sändning.

– De kliver ut på en arena med miljonpublik – och får numer fem recensioner dagen efter i olika tidningar. Det är en väldigt stor scen. Det går inte att jämföra med nationalscenen, Dramaten eller Globen. Insatsen är väldigt stor och då vill det till att vi är vid deras sida.

Hur är det sen?
– Jag har aldrig under alla mina år varit med om att någon ångrat sitt Sommarvärdskap. När en offentlig person bestämmer sig för att berätta ärligt om sitt liv i Sommar händer det inte sällan att vi säger att de inte ska berätta allt de berättar för oss. Det är skönt att arbeta inom public service och inte har någon chef som flåsar efter löpsedlar. Vi bygger långsiktiga förtroenden. Året efter Anja Pärson gjorde Sommar, berättade Henke Larsson sin historia.  

Varför ska man lyssna på Sommar?
– Att höra en annan människa berätta om sitt liv och sina tankar, jag älskar det. Det är en outsinlig källa till klokskap. Det kan aldrig vara ointressant att höra vad andra människor har gjort, höra hur de tacklar livet och höra dem berätta. Sen vill jag också höra hur de snubblar. Vem älskar en perfekt människa?

I dag är det viktigt att bygga sitt eget varumärke och verka framgångsrik. Är det ett problem i det här sammanhanget?
– Det märks verkligen en skillnad under de senaste åren. Vi försöker riva ner den fasaden. När producenterna träffas brukar vi prata om att rensa värdarnas manus från skryt. Skryt är inte speciellt klädsamt. Men en större utmaning nu är att Sommarvärdarna väljer att fokusera på sitt mörker. Ibland har det gett oss helt fantastiska Sommarprogram, men alla behöver inte gräva fram något trauma i livet.

Som en trend?
– Ja, lite. Magasinet Filter hade en lång artikel för några år sedan som handlade om att Sommar startade trenden att gråta i media. Det är nog mitt fel. Det började med att den store actionhjälten Dolph Lundgren visade sig sårbar i sitt program. Då ändrade hela Sverige uppfattning om honom. I Sverige blir det ofta en konstig stämning när folk gråter, men vad är grejen? Det borde vara lika naturligt som att skratta.  

Vad är receptet för ett bra sommarprat?
– Att man berättar ärligt och fängslande om det man upplevt i livet som kan vara intressant för andra medmänniskor. Det enda man kan göra som är unikt, är att vara sig själv. Allt kommer inte gillas av alla. Och stå upp om det blåser, som när Lena Andersson gjorde sitt program om Jesus.  

Vem är drömgästen?
– Jag kan säga så här, att jag producerar kungens jultal varje år. Så jag hänger på slottet lite ...  

Kungen alltså?
– Nej, det sa jag inte! Det finns ju fler där.  

Om du själv fick göra ett sommarprogram – vad skulle det innehålla?
– Jag skulle vara ärlig, skaffa mig en jävligt bra producent, dricka två glas vitvin, skratta jävligt mycket, gråta en skvätt och skriva femton postit-lappar om vad det skulle handla om. Jag skulle inte kunna gå förbi min färgstarka danska släkt, inte låta bli att spela fransk musik eller att tala om min lockelse till runda torn, nu när jag bor i ett i Sverige och har ett i Frankrike. Sen skulle jag gå ner på något djupt allmänmänskligt som ska vara hemligt och inte stå i Resumé.  

Vad skulle du gjort om du inte sysslat med det här?
– Jag har aldrig hunnit tänka på det. Det är egentligen ett skämt att jag varit här i 19 år, jag är alldeles för otålig egentligen. Men jag får in nytt syre i form av nya intressanta Sommarvärdar varje år.

– Men man kan säga att jag är egen företagare på Sveriges Radio. Med högtflygande planer. Och så flyger jag mellan mina två torn.

Den 19-årige Bibi Rödöös tre kvarstående yrken besannades alltså, till slut.  

Fakta / Bibi Rödöö
Ålder: 53
Bor: Har just nu flyttat högst upp i Svea Torn på nedre Gärdet
Uppvuxen: Lidingö
Karriär i korthet: Lite olika tidningar, var med och startade TV4, har sedan 1987 jobbat på SR.
Familj: Pojkvännen Mats, barnen Caspar, 20, Christina, 24, Christoffer, 27 år
Utbildning: Journalistlinjen och ett år ekonomi på Handelshögskolan
Drivkraft: Nyfikenhet, lust, jävlar anamma, envishet, det ska vara kul
Medievanor: P1, Sommar, Vinter, läser Resumé, DN, Filter, SvD, Expressen, Aftonbladet, Kerstin Thorvall och Tomas Sjödin, kollar på flera tv-program för att "hänga med i jobbet"
Förebilder: Ärliga människor som går sin egen väg utan att trampa på andra
Hobbys: Paddla kajak med familj och vänner, bergsvandra i södra Frankrike  
Oanad talang: Kan skriva spegelvänt
Bästa sommarpratet någonsin: "Svårt att välja. Om du tar fram tortyrredskapen och tvingar mig svara, blir det Sommar med journalisten Mustafa Can som 2003 pratade om sin mamma"

*Årets Sommarvärdar presenteras tisdagen den 3 juni.

Yasmine Winberg

Redaktör Resumé Insikt

yasmine.winberg@resume.se

Ämnen i artikeln:

Sveriges RadioBibi Rödöö

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.