Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Helgintervjuer

Hon lever halva sitt liv på nätet

Publicerad: 23 augusti 2013, 13:05

Désirée Maurd hyllar internet som blev hennes räddning under uppväxten på landet.

Foto: Andreas Elgstrand.

Désirée Maurd är det digitala stjärnskottet som rankats som en av landets största supertalanger av Veckans Affärer. Hon har gjort en kometkarriär i kommunikationsbranschen, tatuerat sin sociala medier-signatur på armen, dumpat Facebook, fått inspiration från litteraturen, startat en bokcirkel – och blivit "besatt" av Karl Ove Knausgård. Nu har hon precis börjat på Sveriges största reklambyrå, Forsman & Bodenfors, där hon ska radera ut gränserna mellan reklam och pr.


Ämnen i artikeln:

Desirée MaurdDésirée Maurd

Désirée Maurd var bara 27 år när hon blev partner och creative director på landets största pr-byrå Prime. Efter några år på andra byråer och med egen verksamhet har hon nu gått över till Sveriges största reklambyrå Forsman & Bodenfors, som liksom många andra byråer försöker fusionera de tidigare separata områdena reklam och pr.

Du har sagt att det ska bli kul att få vara med och göra gränsen mellan reklam och pr ännu suddigare. Kan du utveckla det?

– Pr-begreppet är i grunden ganska oformligt. Det breder hela tiden ut sig och utmanar sig självt. Jag gillar att vara en del av en föränderlig bransch. När jag började jobba så var sociala medier fortfarande något nytt, och det är såklart den utvecklingen som ligger bakom de otydligare gränserna. I dag handlar stor del av reklam om att få spridning. Och spridning är i grunden pr. Så egentligen är gränserna redan utsuddade. Jag vill hjälpa till att göra det mindre förvirrande och mer självklart.

I våras väckte den fejkade Black-kampanjen med Tommy Nilsson debatt. Forsman & Bodenfors som låg bakom den stod ju i centrum då. Är det okej att luras i marknadsföring?

– Jag pratade senast häromdagen med en av kreatörerna bakom den, Leo Magnusson, och jag tror att när den här dök upp i sociala medier så såg de som har en bakgrund i sociala medier nog snabbt vad det handlade om, men jag tyckte ändå att det var otroligt underhållande. Men sen såklart – när man är skolad i pr-branschen så är man ju principiellt för att vara ärlig. Men i det här fallet tycker jag att man kommer undan med det för att det är underhållande och för att det skapar en debatt kring det hela.

Hur är det att vara på en reklambyrå nu, du har ju varit på pr-byråer tidigare?

– Nu har det bara gått två veckor, men naturligt är det första ordet som dyker upp. Jag har ju tidigare mestadels jobbat med konsumentnära varumärken och digitala kampanjer som rört sig mellan reklam och pr.

– Och det känns superkul, såklart. Massor med spännande möjligheter, roliga kunder och grymma människor som kan en massa saker som jag inte kan. Sen har jag inte träffat alla kolleger än, hittills har jag bara varit på kontoret här i Stockholm. Jag ska åka ner till Göteborg och träffa alla där veckan som kommer.

Du har haft en kometkarriär, du var partner och cd på Prime när du var 27 och hade en årsinkomst på över 700 000. Var det ett stort steg att att säga upp dig?
– Ja, det klart det var. Det var mitt första jobb, det var min skola, det var min familj i mångt och mycket, men jag kände att det var dags att testa andra saker. Men det var självklart ett stort beslut.

Vad betydde det att bli rankad som en av landets supertalanger av Veckans Affärer?
– Det var framförallt en enorm självförtroendeboost. Att få vara med på supertalanglistan ger 80 procent ödmjukhet och 20 procent hybris.

Hur kom det sig att du över huvud taget valde den här branschen?
– Jag pluggade på JMK och var intresserad av pr-branschen utan att ha så bra koll på vad den höll på med och framförallt inte vad den stod inför. Så här i efterhand kan man konstatera att det var ett perfekt läge att börja jobba när jag gjorde. Tack internet för att min yrkesroll aldrig blir tråkig!

Du växte upp "i skogen", som du uttrycker det, och internet blev din räddning... Berätta!
– Ha ha, ja det låter mer dramatiskt än vad det är. Det var en mil utanför Enköping, men det kändes som skogen. Då var det "kväva modemet med en kudde på natten"-uppväxten, som väl många i min ålder har haft. Det fick inte höras att man gav sig ut på nätet. Skunk var ett viktigt community – jag är fortfarande nära vän med kompisar jag lärde känna där, det är coolt.

Skunk har ju väckts till liv igen.
– Ja, det är någon som har gjort en exakt kopia av det. Jag har såklart varit där, men det är bara att erkänna att man nog måste gå vidare.

Tatueringen på armen, kan du berätta om den?
– Ja, absolut. Det är tre M – i sociala medier som jag tycker väldigt mycket om så heter jag Désirée MMM, och det där har satt sig så himla mycket så jag ville göra det som en hyllning till internet, eftersom MMM dessutom blir WWW upp och ner, som av en slump...

Varför MMM?
– När jag började med Twitter så kunde jag inte bestämma mig för om jag skulle hålla på med Twitter eller inte, det här är flera år sedan. Så då avslutade jag mitt konto med ett M, när jag ångrade mig så blev det två M, sen tyckte jag det var snyggare med tre M.

Vad betyder internet för dig?
–      Internet för mig är där halva livet levs, en förlängning av allt, och en självklarhet. Helt omöjligt att tänka sig ett liv utan.

Det kan säkert låta lite tragiskt i en del folks öron. Hur tänker du kring det?
– I dag är vi alla uppkopplade hela tiden. Det kan vara så att jag bara har lite lättare för att erkänna det!

Men du har inte Facebook, stämmer det?
– Ja, det stämmer. Det var drygt ett år sedan som jag slutade med Facebook. Jag hade varit en ivrig förespråkare av Facebook och alltid försvarat alla förändringar som gjordes för att jag menade att det var framgången till att man kunde fortsätta att hålla kvar folk. Men det är ju ett gigantiskt företag och till slut tyckte jag att förändringarna handlade för mycket om business och för lite om användarna. Det är ett privat ställningstagande. Men jag följer Facebook, är inne på Facebook och läser om vad som händer med Facebook professionellt, men privat så blev jag för sur på en ändring som de gjorde förra sommaren. Det var en ändring av eventfunktionen som jag blev oproportionerligt upprörd över.

Hur har dina vänner reagerat på att du försvann från Facebook?
– Jag har ju alla andra sociala medier. Jag överkonsumerar Instagram ganska hårt, och Twitter, såklart. Och testar givetvis mycket nytt också. Så det finns många kontaktvägar, även om man inte har Facebook. Jag kanske kommer tillbaka till Facebook någon gång, det vet man aldrig.

Över till något annat. Du har ett stort kulturintresse, hur manifesterar det sig?
– Det är framförallt litteratur. Jag pluggade litteraturvetenskap parallellt med att jag läste journalistik och det har alltid legat nära, men det är bara en hobby. Jag är med i en bokklubb som heter "Den litterära kampen" med en massa härliga före detta och nuvarande Prime-kvinnor och en extern person – Katinka Hollenberg på Sonys pr-avdelning. Den heter "Den litterära kampen" för att vi började med Knausgård som ju skrivit "Min kamp".

Ja, jag hörde att du är besatt av Knausgård, är det så?
– Ja, ha ha. Min kompis Digge Zetterberg säger det. Jag tycker att han är fantastisk. Nu har precis del sex kommit som är 1 120 sidor, så man vet ju vad man ska göra om kvällarna i höst.

Vad är det som är så bra med hans böcker då?
– Han har någon slags brutal ärlighet om hur det är at vara människa, som på nåt jäkla sätt beskrivs på något nytt sätt. Det lyckas han med briljant.

Har du träffat honom?
– Nej, jag har stått och spanat på honom utanför Bokmässan som jag brukar åka till med min före detta kollega från Prime och vän Karin Wahlén som driver Kult PR som jag också sitter i styrelsen med. Bokmässan är en höjdpunkt på året.

Det känns som att intresset för litteratur står i viss kontrast till det väldigt kommersiellt drivna som du jobbar med, håller du med?
– De berikar varandra, helt enkelt. Jag ser inget motsatsförhållande, men hämtar ju inspiration i all typ av populärkultur för sin kommersiella vardag, det är en förutsättning, skulle jag vilja säga.

Vilka är dina främsta styrkor?
– Jag är nog väldigt lyhörd på många olika plan, vilket är bra. Bra på att observera saker i min närhet i min omvärld för att sedan tolka det på olika sätt.

Vad har du för framtida ambitioner och drömmar?
– Jag vill fortsätta vara en del av en stökig bransch i förändring och fortsätta att ha fördelningen 80/20 mellan ödmjukhet och hybris.

Magnus Helander

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.