Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Helgintervjuer

”Jag känner mig klar med Sverige”

Publicerad: 5 december 2014, 15:54

Foto: Susanna Sköld

Isabella "Blondinbella" Löwengrip har under tio år drivit en av Sveriges största bloggar, startat elva bolag och skrivit fyra böcker. I dag väntar hon sitt andra barn och drömmer om att kunna ge dem uppväxten hon själv aldrig fick. För Resumé berättar hon om hur hon blev utkastad från Moderata ungdomsförbundet och om varför hon inte vill kalla sig för feminist. – Vi kvinnor vill inte hamna i en offerkofta, säger hon till Resumé.


Ämnen i artikeln:

Isabella LöwengripSpotlifeMUF

– Jag har varit arg väldigt länge och känt mig rädd för att lita på folk. Det har funnits tuffa år med svåra motgångar som skadat mig, men jag har försökt att gå mycket i terapi för att acceptera dem åren.

Isabella Löwengrip fick växa upp tidigt. Hon flyttade hemifrån som 14-åring, något som hon själv beskriver som en befrielse från de jobbiga familjeförhållandena hon växte upp i. De åren gör sig ofta påminda än i dag. Hon var mobbad i skolan och hade svårt att koncentrera sig på lektionerna på grund av. I dag vet hon att det berodde på hennes ADHD. 2004 startade hon bloggen Blondinbella som för 14-åriga Isabella Löwengrip fungerade som en flykt från vardagen.

– Det var ett sätt för mig att komma in i en rosaskimrande värld som var mycket bättre än min egen verklighet. Jag byggde upp något fiktivt som var bättre än min egen vardag.

Karaktären Blondinbella var som en Stockholmsversion av Paris Hilton i tv-serien Simple Life, förklarar Isabella Löwengrip.

– Hon var en sådan som umgicks med äldre killar, hängde på Stureplan, bar päls och drack champagne. Det var sådant som jag tyckte var lockande då.

I Moderaternas ungdomsförbund, MUF, fann hon sin andra fristad. I det politiska rummet fick hon möjlighet att utvecklas, hitta likasinnade kompisar och där träffade hon även en framtida pojkvän.

2005 hade bloggen vuxit till Sveriges största. Hon var 15 år när hon insåg värdet i den plattform hon byggt upp.

– Jag ville kunna leva på det jag hade byggt upp. Alla nyhetssajter som fanns på nätet var annonsfinansierade bolag. Jag kom där med en enorm trafik på min blogg när jag var 15-16 år, men det var svårt att få annonsörerna se att det kan fungera att annonsera i en blogg. Jag brydde mig nog mer om alla pengar som jag inte fick in, än om vad media skrev om mig.

Den första tiden handlade bloggen om att ta revansch, att visa att hon inte var beroende av någon annan och att hon kunde stå på egna ben.  Hon ville visa de som mobbat henne under skolåren att hon var någon.

– Jag minns när jag hade en reklamkampanj med mitt ansikte i tunnelbanan. Då kände jag att det räckte, att jag hade visat dem.

2007 kom hon till ett vägskäl. Aningen skulle hon fortsätta bygga upp bimbo-bilden av sig själv, den som provocerar och som hon visste skulle dra trafik, eller så skulle hon tvätta bort den stämpeln och visa vem hon egentligen var.

– Det kom bara över en natt. Jag insåg att jag ville få fram entreprenörsidan hos mig, så jag började tvätta bort det gamla.

Hon bestämde sig för att hon skulle börja uttrycka sig mer politiskt i bloggen, vilket väckte stor uppmärksamhet i media.

– Jag hade tydliga MUF-åsikter, sådant som jag kanske inte kan stå för idag.

Bloggen och hennes varumärke kom att bli starkt förknippat med det Moderata ungdomsförbundet. Så förknippat, tyckte MUF, att väljarna inte längre kunde skilja på vad som var Blondinbellas åsikter och vad som var ungdomsförbundets.

– Jag kastades ut från MUF som 18-åring. Det var jag och Anton Abele som blev utslängda från ungdomsförbundet. Vi var inte längre välkomna där. Nu i dag frågar jag mig hur klokt det var från deras sida med tanke på att han hamnade i riksdagen och jag har gjort mitt.

I dag känner hon sig inte lika hemma i Moderaterna som hon gjorde under tonåren. Hennes åsikter har kommit att förändras sedan hon fick barn. Centerpartiet lockar mer och hon bryr sig mer om miljöfrågor.

– Jag har blivit mer medveten om att det faktiskt är en ny generation som kommer ta över. Tidigare har jag inte brytt mig om det, levt lite här och nu och förlitat mig på att Sverige är bäst i världen.

Vad kommer du rösta på i mars?

– Det är svårt inför extravalet, men det kommer antingen bli Annie Lööf eller Anna Kinberg Batra.  

Hon ser en stor förebild i Annie Lööf som klarar av att stå rakryggad trots påhopp och människor som förföljt henne. Sedan Isabella Löwengrip började uttrycka sig politiskt på bloggen och i andra sammanhang har hon själv fått ta emot mycket hot och hat. Hon väljer att inte skriva så mycket om det och säger att hon inte låter det påverka henne att uttrycka sig.

Jag skulle inte klara av att känna att jag kunnat påverka men inte gjort det. Det är så stor del av mig, att Sverige ska vara liberalt, att alla ska ha lika värde och att man ska få driva företag. Det var därför som jag för ett halvår sedan drog igång en debatt om feminism.   I maj 2014 twittrade hon om sexism vilket följdes av en stor debatt.

"Förstår inte, det är sexistiskt att showa i Esc men att envisas med att visa brösten i badhus är jämställt?" skrev hon i ett inlägg på Twitter.

– Det kändes som att det var jag och Belinda Olsson som vågade visa en annan del av debatten. Jag uppfattar att det finns en feminismbild i media som inte bara handlar om jämställdhet utan som varit väldigt vridet åt ett manshat. Alla vi kvinnor, så som jag uppfattar det, vill inte hamna i den där offerkoftan. Många av oss kvinnor tycker att vi har det ganska bra, vi lever i jämställda relationer, delar hälften var och får jobba. Vi känner inte igen det där hymlet som många pratar om.

Men det finns ju större strukturella skillnader vad gäller till exempel löner?

– Absolut och det är viktigt att inte blunda för det, men det handlar också om på vilket sätt man väljer att ta debatten och lösa det på. Antingen väljer man att göra det genom lagstiftning och kvotering. Jag kan tycka att tanken är god precis som att jag kan tänka att tanken är god med all vänsterpolitik också – att alla ska ha det lika bra – men min politiska bild säger att det är fel väg att nå dit.

Hon förklarar att hon förstår frustrationen över att det kommer ta mycket längre tid, men att göra vad hon kallar en "quickfix" rimmar illa med hennes ideologiska bild.

– Jag tror att tids nog så kommer vi kvinnor vara ännu mer ledande än vad män är just för att vi pluggar mer och driver mer företag. Det händer så otroligt mycket med oss kvinnor så jag är inte orolig.

Det känns som att du har mycket av det feministiska tänket, men ändå så vill du inte kalla dig feminist. Vilka delar är det som du inte känner att du håller med om, ett manshat är ju inte en del av betydelsen i ordet?

– Nej det ingår inte, men jag känner mig inte hemma i att man ska ha ett parti som bara gynnar ett visst kön och att man som kvinna ska kvoteras. Jag vill inte kvoteras in, det blir skevt i jämställdhetsdebatten när kvinnor ska få förtur på något sätt. Visst finns det alltid motargument om att män alltid har kvoterat in män, men jag tror att det handlar om att jag inte kan skriva under på att det inte är jämställt för min del. Jag upplever det inte så och ser inte att vi kvinnor måste gadda ihop oss i ett parti för att göra skillnad.  

Hon förklarar att hon valt en annan väg, att inspirera andra kvinnor till att våga starta företag och driva eget.

– Det är vi förebilder som får andra kvinnor att våga göra samma sak. Titta bara på Carolina Klüft, när hon tog guld så kom det massor av kvinnor och gjorde det efter henne också. Jag tror att sådana positiva effekter gör större skillnad än att vi samlas under en offerkofta.

Har du någon längtan att gå in i politiken?

– Ja, det är klart att det kliar i fingrarna på mig, men jag lärde mig i MUF att det handlar så mycket mer om maktspel och om vem man håller om ryggen. Det är så mycket taktik och för mig som bara brinner för att få fram mina frågor så blir det väldigt frustrerande. Att hitta min egen arena där man kan påverka känner jag är mer värt.

Isabella Löwengrip har startat och drivit elva bolag. Hennes idéer föds ofta ur någon form av frustration, som när hon startade Ego Magazine för att hon kräktes på tjejtidningarna som bara handlade om sex och vikthets.

– Jag ville ta fram en tidning som inte var retuscherad och kom med de där budskapen, men jag lärde mig att man inte ska starta en tidning om man inte har en stor ägare i ryggen. Det är den sämsta ekonomiska investeringen jag någonsin gjort. Det var som ett svart hål att stoppa pengar i.

I dag är hennes drivkraft att bygga upp en ekonomisk trygghet för sina barn och kunna ge dem den uppväxt hon själv aldrig fick. Hon berättar att hon har en "Svensson-sida" som älskar att semestra på Teneriffa och en fredagskväll tillbringar hon helst framför Idol och äter tacos.

Vad drömmer du om yrkesmässigt?

– Jag känner mig ganska klar med Sverige. Jag måste vara mammaledig ett tag men efter det vill jag få ut bloggen internationellt, gärna i USA där man blir betraktad som en hjälte istället för en girig Joakim von Anka. Det är så bilden är i Sverige.

Fakta/Isabella Löwengrip:
Ålder: 24
Bor:
Kungsholmen
Familj: Mannen Odd Spångberg, sonen Gillis, 1 år och syskonet kommer i april.
Medievanor: Läser nog 30 bloggar om dagen, många mammabloggar!  
På nattduksbordet: Läser alltid tre böcker åt gången, China Inc, Robinson Crusoe (orginalutgåva) och Livet på Mars.  
Tittar på: Bron säsong 2
Lyssnar på: Julmusik! Gillar Weeping Willows julskiva.  
Gör en ledig helgdag: Brunch på Griffins och lek i Kronobergsparken med min son.  
Motto: Allt går om man vill.
Nätverk: Renee Lundholm (vd SACC NYC), Carola Nemne (vd Svenskt Näringsliv), Abbe Bonnier, Elisabeth Thand Ringqvist (Företagarna), Bicky Chakraborty (Elite hotels)

Susanna Sköld

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.