Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Helgintervjuer

Karin Bojs: Jag skriver en bok om min släkt under 50 000 år

Publicerad: 30 augusti 2013, 16:59

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs.

Foto: Krister Berntsson.

Efter 16 år på Dagens Nyheter som landets mest välkända vetenskapsjournalist bestämde sig Karin Bojs för att säga upp sig och bli frilans. Nu skriver hon en bok om sin släkt – som utspelar sig under 50 000 år.


När Karin Bojs meddelade att hon efter 16 år som DN:s  vetenskapsredaktör skulle lämna tidningen, spekulerades det om att det skulle handla om en schism med den nya ledningen. Men så var det inte.

– Nej det var bara en slump att Peter Wolodarski och Caspar Opitz tillträdde när jag valde att sluta, säger hon. Båda har visat att de vill fortsätta att hålla hög klass på det vetenskapliga materialet och jag har fått den bästa efterträdaren man kan tänka sig. Maria Gunther Axelsson har doktorerat i partikelfysik vid Cern i Schweiz och har utvecklats till en mycket duktig vetenskapsjournalist.  

Så det kändes inte konstigt att lämna DN efter så lång tid?
– Nej, jag fick en fantastisk avtackning, med underbara tal och presenter och massor med kärlek både från ledning, arbetskamrater och läsare. Det var som att vara med på sin egen begravning och få höra allt fint som sägs.  Och så har jag ju inte släppt DN helt. Jag skriver fortfarande krönikor.  

Hur kommer det sig att du började med vetenskapsjournalistik egentligen?
– Jag hade haft DN som min huvudsakliga inkomstkälla i tio år och till sist blev jag ett inlasningsfall. De blev tvungna att anställa mig. Då skulle jag antingen bli redigerare på sportredaktionen eller redaktör på vetenskapsredaktionen. Som tur var insåg ledningen att sportredaktionen nog inte var rätt ställe för mig.

Och eftersom jag inte visste så mycket om vetenskapsjournalistik så började intensivt läsa utländska tidningar på engelska och franska för att tar reda på hur de arbetade. Och så intervjuade jag ledande internationella vetenskapsjournalister så fort jag kom åt för att ta reda på hur de jobbade. Efter hand så hittade jag fram till hur man skulle göra.  

Du framhåller att din efterträdare är doktor i partikelfysik. Vad har du själv för utbildning?
– Jag gick livsmedelsteknisk linje på sjuttiotalet och jobbade som bagare innan jag tog mig in på Journalisthögskolan i Göteborg. Men jag har alltid haft ett gott läshuvud och lätt för att lära mig nya saker. Efter hand har jag också kompletterat med en rad kurser i olika natuvetenskapliga ämnen.  

Vad är det viktigaste man behöver veta för att bli en bra vetenskapsjournalist?
– Att veta vad det är som är källan. Det är faktiskt inte den enskilde forskaren som är grundkällan till ny vetenskap. Det är den artikel han eller hon publicerat i en vetenskaplig tidskrift. Där har forskningsresultaten granskats av forskare inom samma område som kvalitetssäkrat det forskaren kommit fram till.  Vattendelaren är alltid om studien har publicerats i en vetenskaplig tidskrift.  Och så ska man komma ihåg att det aldrig räcker med en studie för att komma fram till nya rön. Saker och ting behöver testas flera gånger.

Hur ser du på vetenskapsjournalistikens framtid?
– Dels ser jag ju att det finns många duktiga journalister inom området på SVT och SR och i specialtidningarna och dels har det ju genom internet blivit lätt att hitta de allra bästa kunskapskällorna, så jag tycker det har blivit bättre än när jag började.  Men det har också blivit lättare att sprida desinformation. Men då får man gå till källorna igen. Har rönen kvalitetsgranskats av andra forskare?  

När man googlar dig upptäcker man att det är många som är kritiska mot det du skriver.  
– Ja då. Människor som inte tror på klimatförändringen har skrivit kritiskt ofta, liksom de som är motståndare till vaccinering. Tobakslobbyn och nu senast är det köttlobbyn som går på mig. Man känner när det handlar om stora ekonomiska intressen.

Men du har också blivit hedersdoktor vid Stockholms universitet.
– Ja, det är jag mycket stolt och hedrad över. Jag är inte så förtjust i att svara i telefon, så jag var mest irriterad när jag väl lyfte luren. Och i andra ändan var det en professor vid universitetet som sa att han vill göra mig till hedersdoktor. Jag var helt oförberedd på att något sådant skulle hända.  Benny Andersson och Peter Wallenberg blev hedersdoktorer samtidig, men det var jag som fick hålla talet.  

Vad sysselsätter du dig med nu, när du inte är vetenskapsredaktör längre?
– Dels skriver jag ju krönikor i DN, dels skriver jag en bok också. Den handlar om Sveriges och Europas historia under 50 000 år med fokus på min egen släkt.

Under 50 000 år?
– Ja, genetik och arkeologi är viktiga beståndsdelar i boken.  Jag åker snart på en stor arkeologisk konferens i Tjeckien och så ska jag tågluffa runt till olika experter och arkeologiska utgrävningsplatser runt om i Europa. Om allt klaffar kommer boken ut på Albert Bonniers Förlag under 2015.

Krister Berntsson

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.