Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag19.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Helgintervjuer

Tictail-grundaren: ”Jag tror inte på byråmodellen”

Publicerad: 31 Augusti 2016, 14:16

Carl Waldekranz.

Foto: Mårten Färlin

Superentreprenören Carl Waldekranz startade byrå redan som 19-åring. Men efter att ha sålt den och startat globala e-handelssuccén Tictail är han övertygad om att det är omodernt att outsourca. För Resumé berättar han hur det gick till när han byggde ”ett stort jävla bolag”.


Ämnen i artikeln:

Identity WorksUber

En trästege står uppställd mot en vägg i gammal stil och kylarna är fyllda med smoothies, läsk och allehanda godsaker. Pingisbord, bordshockey och oroväckande många lådor IPA. Man har gjort allt i sin makt för att sopa undan spåren efter bankverksamheten i Swedbanks gamla kontor på Malmskillnadsgatan i Stockholm, numera bebott av Tictail – ett företag med märkbart ung kultur.
– Men i slutet av dagen har man fortfarande de här ljuddämpande plattorna och heltäckningsmattan som får det att kännas som att allt är täckt av en varm filt, säger Carl Waldekranz och sneglar mot taket.

30-åringen är en av landets mest omtalade unga entreprenörer. Han startade en byrå tillsammans med kompisen Kaj Drobin direkt efter gymnasiet och sex år senare grundade de och två andra e-handelsföretaget Tictail. Carl Waldekranz har under hela resan varit ansiktet utåt och placerats på Forbes Under 30-lista över världens mest lysande unga entreprenörer. Nu bor han i New York där Tictail har sitt huvudkontor och en stor andel av sina 65 anställda, men han reser en gång i månaden till Stockholm för sin ”Sverigefix”.

Raketkarriären har sin start i Östermalm. Under Carl Waldekranz uppväxt var han mycket angelägen att inte missa något och därför började han planera och organisera resor, fester och alla möjliga evenemang som kunde samla alla kompisarna.
– På så sätt kunde jag automatiskt vara med på allt som hände. Jag har alltid haft en projektdriven anda och älskar att pyssla ihop grejer.

Det var ett sätt att ha kontroll över ditt liv?
– Ja, och sitt sammanhang. Det är lite av en försvarsmekanism – man behöver inte en inbjudan om man själv arrangerar festen. Det är också ett effektivt sätt att göra sig själv till en central punkt i sammanhanget, säger Carl Waldekranz, även om det i grunden inte handlade om att ständigt befinna sig i centrum, menar han – det handlade om att vara med.

De projektdrivande egenskaperna omvandlades vidare till entreprenörsanda och efter gymnasiet valde han bort Asienresan och startade istället byrån Superstrikers.
– Det var inte så att jag tänkte att ”nu ska jag bli entreprenör” utan snarare att jag ville hitta på projekt, som sedan råkade bli entreprenöriella. I början var Superstrikers mest ett experiment. Men snart började vi få kunder och vi förvandlades till ett företag. Vi aspirerade på att vara en reklambyrå, men tog alla typer av uppdrag som dök upp och var snarare en alltiallo-byrå som ibland också var en flyttbyrå eller en städbyrå.

Duons avsaknad av erfarenhet började dock kännas av efter ett par år.
– Vi hade kommit till en punkt där vi insåg att allt i vår lilla byrå var improviserat. Vi löste problemen när de dök upp, var skitdåliga på att fakturera, kassa på att ta betalt och jobbade alltid till två på natten för att få ihop det. Jag tänkte ”om vi jobbar på det här sättet i ett år till så kommer vi att vara lite större, bara lite, men ungefär som nu”. Vi insåg att vi inte skulle utveckla byrån och inte heller lära oss så mycket mer genom att fortsätta rulla den här stora stenen upp för backen.

Så Carl Waldekranz och hans medgrundare valde att sälja byrån till Identity Works. De jobbade vidare i två år under de nya ägarna och drog nyttiga lärdomar om processbaserade arbetssätt, om pitchande och sälj. De fick upp ögonen för e-handel – och i periferin började ett nytt projekt växa fram.
– Jag lärde mig massor. Utan de här åren hade det varit svårt att bygga Tictail.

Ambitionen var redan från början att Tictail skulle bli ”ett stort jävla bolag”. Men idén föddes framförallt av en sedvanlig orsak: det fanns ett problem som behövde en lösning.
– Min mamma är konstnär. Hon startade eget för att hon ville sälja mot unga människor och frågade mig hela tiden hur man når kunder i andra länder på ett bra sätt. Jag blev uppmärksammad på att det finns en hel generation nya entreprenörer, som inte längre är lokala utan har en global marknad: personer som min mamma som har en bra produkt eller en spännande story att berätta, men knappast är experter på att nå ut med a-handel.

– När vi började med Tictail tänkte vi att mamma är kunden och designade vår produkt kring hennes behov. Men jag vill understryka att vår ambition alltså hela tiden var att bli ett stort jävla bolag.

Hur blir man då ett stort jävla bolag?
– Jag har en kompis på Air Bnb som en gång sa att ”Air Bnb blev inte stort på grund av allt de gjorde, utan trots allt de inte gjorde”. När jag får den här frågan så tänker jag därför på hur vi uteslutande gjorde så otroligt många misstag.

– Men grundreceptet på Tictail har varit att bygga en bra produkt som vi är stolta över, som laddar snabbt, är smidig och snygg. Vi har också sett till att ha bästa möjliga team som är skickliga på sina uppgifter och har bra dynamik. Vi är bra på att rekrytera grymt folk helt enkelt.

Du är vd för ett stort globalt företag i ringa ålder. Hur påverkar det ditt ledarskap?
– Jag tänker att det inte påverkar alls – men jag kanske är naiv. I vissa frågor saknar jag rutin, men då finns alltid någon i bolaget som jag kan fråga.

Du bor ju i byråmeckat New York – är du sugen på att starta en ny byrå där?
– Nej, jag är klar med byråbranschen. Delvis för att jag inte tror på byråmodellen längre. Visst finns det ett behov för byråer ibland, men att outsourca allt till en byrå och jobba på retainer tror jag är omodernt.

Koncept- och varumärkesutveckling samt creative passar bättre att ha inhouse, menar Carl Waldekranz, precis som på Tictail.
– Det gör att vi kan släppa en produkt och hänga med på all data. Vi kan göra användartester och intervjuer på kontoret. Om vi tar fram ett koncept så kan vi bygga in det i produkten och göra den bättre.

Fakta / Carl Waldekranz

Ålder: 30
Bor: East Village, New York.
Född: I Stockholm.
Familj: Min flickvän Babba som jobbar på Uber (vi förlovade oss precis!) och vår hundvalp Blue Som jag bor tillsammans med i New York. Mamma, pappa och min syster hemma i Stockholm.
Aktuell: Grundare och CEO av den sociala e-plattformen Tictail.
Tjänar: Tillräckligt för att inte hållas tillbaka, inte nog för att stanna.
Medievanor: Podcasts på väg till jobbet, Netflix innan jag somnar.
Karriär i korthet: Jag startade mitt första företag tillsammans med min bästa vän Kaj direkt efter gymnasiet. Spola fram till idag, tre företag senare, så är vi fortfarande vänner och medgrundare. I dag är jag konstant inspirerad och utmanad av att vara med och starta ett företag (Tictail) som skapats för att stödja dem bästa nyetablerade varumärkena världen över.
Senast lästa bok: The Innovators Solution.
Senast sedda film: Tittar mest på serier. Beroende av the Night Of.
Rekommenderar: Upstate New York. Det är min tillflyktsort utanför stan och den perfekta helgdosen av naturen som påminner mig om Stockholms fantastiska natur.

Carl Waldekranz tre karriärtips
Jobba med folk du respekterar.
Var en person som folk respekterar.
Jobba hårt.

Mårten Färlin

Ämnen i artikeln:

Identity WorksUber

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.