Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag27.05.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Helgintervjuer

"Uppdrag Granskning var tendentiöst och extremt vinklat"

Publicerad: 19 Januari 2013, 14:34

Kattis Ahlström, Bris generalsekreterare

Foto: Peter Cederling

I veckan ifrågasatte "Uppdrag Granskning" begreppet barnfattigdom. Bris och generalsekreteraren Kattis Ahlström var måltavlor för granskningen. I Resumés söndagsintervju frågar sig Kattis Ahlström vad programledaren Janne Josefsson egentligen ville. – Jag vet inte varför de gjorde programmet, säger hon till Resumé.


Ämnen i artikeln:

BrisKattis Ahlström

Finns det barnfattigdom i Sverige? SVT:s "Uppdrag Granskning" ägnade onsdagens program åt att syna begreppet. Utgångspunkten var Rädda Barnens påstående att det skulle finnas 250 000 fattiga barn i Sverige. Programmet skapade en massiv debatt och möttes av motaktioner från flera av de organisationer som var föremål för granskningen.

I samband med programmet meddelade Bris generalsekreterare Kattis Ahlström att organisationen slutar att använda sig av begreppet barnfattigdom. När Resumé träffar henne i Radiohusets kafé har två dagar gått sedan programmet sändes. Hon är tydlig med att barnfattigdom visst finns i Sverige.

Kattis Ahlström är starkt kritisk till programmet och hävdar att det inte framkom i programmet att hon gjorde en tydlig distinktion mellan relativ och absolut fattigdom under intervjun.

– Vi på Bris tyckte att det var tendentiöst och extremt vinklat. Jag förstår inte vad de vill åt. Jag vet inte varför de gjorde programmet. De vill få det att låta som att vi slutar att tala om begreppet barnfattigdom på grund av programmet. Så var det absolut inte. Sen är det olyckligt att våra organisationer blandas ihop. Jag företräder bara Bris, säger Kattis Ahlström till Resumé.

Hur ser du på att det ändå framstår som att ni har gjort en pudel?
– Det är väldigt frustrerande, det är det enda jag har att säga. Det visar vilken makt media kan ha.

Har du tagit kontakt med Janne Josefsson i samband med programmet?
– Nej, inte efter. Vi pratade med honom innan när vi visste vilken väg det bar åt.

I situationer som den här, vilken nytta har du av att ha stått på andra sidan?
– Stor nytta. Jag vet hur man ska lyssna in och undvika att gå i affekt. Jag är skeptisk till medieträningstrenden och är tacksam över att jag vet hur man bör bete sig. För våra medlemmar är det viktigt att jag är transparent. Att inte tåla att granskas och ifrågasättas, då är något fel. Men i det här fallet blir det frustrerande. Även om det är bra att frågan lyfts.

När jag möter Kattis Ahlström är det knappt en och en halv timme kvar till sändning. Vid sidan av jobbet som Bris generalsekreterare leder hon radioprogrammet "Kattis fredag med Salongen" ett aktualitetsprogram i P4. Hon bläddrar i en kvällstidning på jakt efter diskussionsämnen. I dag består panelmedlemmarna av reklamarna Helena Helsing Mork och Anders Tempelman. Newsmills PM Nilsson, skribenten Karin Thunberg, författaren Unni Drougge och skådespelaren Reuben Sallmander är andra som brukar gästa Kattis Ahlström i studion.

Hur många externa updrag får du ta?
– Jag kollar allt med Bris styrelse innan, nu är det inte lika mycket jag har tid med som innan. Det här programmet var jag vädligt tyclig med att jag ville ha kvar.

Vad tackar du nej till?
– Jättemycket just nu. Jag har inte tid att göra moderatorsjobb till exempel.

Nu menar jag rent principiellt?
– Jag har alltid försökt hålla en balansgång mellan olika sammanhang. Om man ser till tv-världen så handlar mycket vad man ska göra och inte göra. För mig har det alltid varit viktigt att jag ska kunna möta en person kritiskt oavsett om jag har intervjuat den i ett mer lättsamt sammanhang.

Under det tidiga 1990-talet tjatar, enligt egen utsago, Kattis Ahlström till sig ett jobb som redaktör för Robert Aschbergs talkshow "I kväll" på TV3. Hon upplever tiden som otroligt givande och gränslös. Bland annat skulle hon ordna gäster som kunde tänka sig att ställa upp nakna i studion till ett dejtingprogram. Det slutade med att Strix fick annonsera i ZTV.

Det stora genombrottet kom på SVT 1992 när hon tillsammans med Claes Åkesson ledde helgsatsningen 7-9. Kattis Ahlström som inte var tilltänkt som programledare blev snabbt ett av Sveriges mest efterfrågade tv-ansikten.

Under den resterande delen av 1990-talet ledde hon bland annat Melodifestivalen och Världens barn-galan i SVT samt "Den stora klassfesten" i TV3. Innan hon 2000 fick prestigeuppdraget att leda Eurovision Song Contest.  När Kattis Ahlström får frågan om hur kometkarriären i tv påverkade hennes självbild tar Kattis Ahlström en lång paus.

– Det hade varit skillnad i fall jag hade satt upp som mål att komma dit. Jag har aldrig tänkt på det sättet. Med tv så förhäver man sig så fort man ställer sig framför kameran. Det där har jag aldrig gillat. Ibland tror jag att det hade varit enklare i fall jag hade haft en naturlig drivkraft i att synas. Någonstans kanske jag har det, men för mig har det mer handlat om att jag vill vara i rörelse. En stillsam variant av sensation seeker. Jag har alltid haft ett behov av att förflyttat mig.

Du behandlas fortfarande som en offentlig person trots att du har lämnat det absoluta rampljuset. Hur ser du på det?
– Det är dubbelt. Jag har alltid försökt ha ett avslappnat förhållande till offentligheten. Jag har aldrig gömt mig. Jag tror och hoppas att jag är ganska lik person framför och bakom kameran. Rollerna flyter in i varandra och jag vet ju inget annat eftersom jag började så pass tidigt. Ju äldre jag har blivit, desto mer tillfreds har jag blivit med att vara en offentlig person. I min roll på Bris är det till min fördel att ha en plattform att utgå ifrån, nu kan jag utnyttja min ställning i offentligheten och fylla den med mening på ett annat sätt en tidigare. Samtidigt finns det nya generationer som inte har någon koll på vem jag är.

Saknar du rampljuset?
– Inte själva rampljuset. Däremot finns det en del av mig som vill vara med. För ett tag sedan såg jag en tv-inspelning på konserthuset. Då kan jag sakna den världen. Det är samma sak för någon som hållit på med film, man känner någon sorts kärlek till mediet.

Varför är du inte en del av den världen längre?
– Därför att jag valde att utmana en annan sida av mig. Jag har alltid pendlat mellan seriositet och underhållning. När jag tog jobbet på Bris så kände jag att jag ville lägga mer tid på den seriösa sidan. I media handlar det mycket om att hålla en stringens, men jag tycker inte att det underhållande utesluter det allvarliga egentligen.

2001 slogs Striptease, Norra magasinet och Reportrarna i hop till ett program – Uppdrag Granskning. SVT ville förnya sin profil och populärisera programmet för att nå de yngre tittarna. Kattis Ahlström blev programledare för samhällsprogrammet. Ett beslut som väckte vrede såväl internt som i journalistkåren.

En av de hårdaste kritikerna var Jan Guillou. I en krönika i tidningen Journalisten sågade författaren och medieprofilen Kattis Ahlström. Han skrev att hon fick jobbet för att "få in blondinersättning", att hon gjorde "låtsasintervjuer" och "pseudoreportage" samt att hon var en del av ett bimbofierat SVT.

Kattis Ahlström lämnade programledarrollen efter tre säsonger. Idag beskriver hon tiden som tuff.

– Hade det varit tydligare för alla vilken typ av framtoning programmet skulle ha så hade det inte uppstått samma problem. Nu blev jag villrådig och gjorde vad jag trodde att andra förväntade av mig. Jag blev rädd för att göra fel och det blir aldrig bra. Men jag kämpade, bestämde mig för att inte ge mig. Det var viktigt att inte fly.

Du har utsetts till den mest efterfrågade programledaren. Samtidigt har medierna emellanåt varit ganska hårda mot dig. Stämmer du in i den verklighetsbeskrivningen?
– Inte alls, jag har varit väldigt skonad. Förutom Jan Guillous påhopp och artikeln om min personliga konkurs som var en "hitte-på-artikel" så har jag kommit undan.

Du har varit med om flera av SVT:s största produktioner. Är du folkkär?
– Det är väldigt svårt att svara på. Vad gör en person folkkär? Jag har en skara av anhängare eftersom jag har varit med i folkkära sammanhang, men jag skulle inte kalla mig själv folkkär. Jag har öppnat dörrar, men har också varit tydlig med att hålla vissa helt stängda. Det finns delar av mig som jag behåller för mig själv. Det kanske är de personerna som inte gör det som blir folkkära.

2009 drog Kattis Ahlström igång något av ett drömprojekt. En egen tidningen och talkshow med fokus på relationer. Att tv-programmet och magasinet fick namnet "Kattis & Company" hade hon själv svårt för.

Tidningen lanserades under lågkonjunkturen 2009 och jobbade i en uppförsbacke utan slut i ett redan trång segment. Två år senare lades tidningen ner– inget misslyckande, menar Kattis Ahlström.  
– Det var en fantastisk tid. Jag ser det inte som en motgång. I vår bransch ska man alltid dela upp saker i medgång och motgång. Det kändes som att komma tillbaka på gamla Strix. Vi provade att göra ett tv-program och en tidning, men det fanns ingen annonsmarknad för det. Dessvärre.

Gjorde ni en analys av marknaden?
– Inte tillräckligt omfattande. Tidningen var väldigt omtyckt av läsarna. Men vi kämpade i ett tufft segment. Amelia dominerar segmentet och hon rustade upp kampen när vi kom. Hon var en värdig motståndare och vann välförtjänt. När vi sedan skulle anpassa innehållet efter annonsörerna hade jag ingen lust längre.  

Var det ett lustprojekt?
– För mig är allt ett lustprojekt. Jag tror fortfarande att det behövs ett fördjupande magasin om relationer för att få ett fungerande samhälle. Det räcker inte med kvällstidningarnas sexspalter.

Andreas Rågsjö Thorell

Webbredaktör

andreas.thorell@resume.se

Ämnen i artikeln:

BrisKattis Ahlström

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.