Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Helgintervjuer

”Vi trodde att vi skulle bli nya Backstreet Boys”

Publicerad: 13 juni 2014, 16:04

Hugo Rehnberg

Foto: Andreas Rågsjö Thorell

Han drömde om livet som pojkbandsstjärna, men blev en av Sveriges mest uppskattade krönikörer. För Resumé berättar Perfect Guides chefredaktör Hugo Rehnberg om den sovande stekaren, hatkärleken till Östermalm och konflikträdslan som han delar med huvudkaraktären i romandebuten "Inte riktigt enligt plan.


Det var jurist han skulle bli. Främst på grund av inbillade förväntningar från föräldrarna är han i dag bara fyra poäng från examen. Men det fungerade inte riktigt att få in juristyrket i Hugo Rehnbergs livspussel. Året var 1999 och tillsammans med bland annat Svante Tegnér startar Hugo Rehnberg pojkband under namnet 1:st Class.

–    Jag försökte bli pojkbandsstjärna när jag gick på juristlinjen. Det gick inte alls något bra. Men det var det jag ville då. Om man googlar mitt namn och kollar på Youtube så kommer man garanterat att garva läppen av sig.

Vad känner du när du tittar på videon i dag?
– Jag vet inte hur många gånger som jag varit på olika firmafester, hör introt i bakgrunden och inser att någon är på väg att jävlas med mig. Det är kul och videon är ju extremt lökig.

Var det en plojgrej redan då?
– Nej absolut inte. Vi trodde att vi skulle bli nya Backstreet Boys, men vi övade knappt, var rätt talanglösa och förtjänade inte att komma någonstans.    

År 2000 hade Hugo Rehnberg precis startat Yosthlm.com, sajten som sedermera skulle bli Stureplan.se. Samtidigt hade den tidigare nattklubbsvärdinnan Denise Rudberg hade kommit hem från en dramaturgiutbildning i New York och skulle nu släppa sin första bok "Vänninnan". Hugo Rehnberg kände att hon var exakt rätt person att intervjua. Fjorton år efter mötet släpps deras relationsberättelse "Inte riktigt enligt plan" och vips har Hugo Rehnberg debuterat som romanförfattare.

– Idén när vi gick till ett bokförlag var att boken skulle vara "En dag" möter "Solsidan". Det var svårt för förlaget att tacka nej till. En kollega till mig läste boken nyligen och sa att den kändes som "Sommaren med Göran". Kanske inte exakt det vi tänkte oss men inte så dåligt ändå, den var ju en stor succé.

Hugo Rehnberg har tidigare skrivit Bingo Rimérs biografi "En flickfotografs bekännelser" och spökskrivit andra icke namngivna kändisbiografier.

– De kränger inte lika bra som för några år sedan. Bingo Rimér-boken sålde nästan 100 000 ex, men det var då. Det funkar inte lika bra länge.

Har du haft mycket författardrömmar innan?
– Det har ju alla som skriver. Jag har nog packat undan mina bokdrömmar ganska effektivt. Men det är klart; någonstans har önskan funnits där. Jag skulle nog inte säga att den här boken är precis det man gör om man vill vara den nya Strindberg. Så höga tankar har jag inte om mitt skrivande, det här är en rolig bok.

Du har aldrig blivit refuserad?
– Jag har aldrig skrivit ett ord på spek och har ingenting i någon skrivbordslåda som ligger och lurar.

"Inte riktigt enligt plan" kretsar kring en kvinna och en man i 35-årsåldern som förälskar sig i varandra på ett bröllop. Den enda haken är att kvinnan ska gifta sig med mannens studentkompis.   Hugo Rehnberg har skrivit kapitlen som följer bokens manliga huvudkaraktär brottsmålsadvokaten Toms perspektiv på ett år av förvecklingar.

Som extra krydda spelade Tom "Jum-Jum" i "Mio min Mio" som barn. En barnstjärna som vill att omgivningen ska förtränga hans förlutna.  

– Det är ett ganska roligt fenomen att skriva om barnstjärnor och han är verkligen andrahandssorteringen av barnskådisar. Han är som "Koma" i "Storstad" – tidningarna ringer honom när ingen annan har svarat. Han försöker sopa det under mattan, men folk känner igen honom ändå.

Läste du på mycket om barnstjärnor i arbetet med boken?
– Jag har en vän, Lisen Ydring, som spelade i Ebba och Didrik. Hon är precis en sådan som gått vidare och inte gärna vill bli påmind om sin tid som barnstjärna. Jag pratade några gånger med henne om hur det kändes.

Vad i karaktären Tom har du hämtat från dig själv?
– Han är konflikträdd precis som jag. Det som kommer av det är att han blir lite som ett flöte. Det är som att resten av världen bestämmer var han ska guppa och det kan jag känna igen mig i. Det kanske är mer än känsla än sanningen, men jag kan ibland känna att andra gör mina val.

Föll det sig naturligt att boken speglar en överklassmiljö?
– Väldigt naturligt. Jag och Denise Rudberg är båda uppvuxna på Östermalm och har rört oss i samma miljöer. Vi kan den där världen ganska bra. Det har varit en nostalgitripp för oss båda. Hon är ju främst en deckarförfattare numera och det här är lite av en återkomst till hennes ursprungliga författarskap.

Det var i denna överklassmiljö som hans mediekarriär tog fart för ett drygt decennium sedan. Hans sajt Yosthlm.com köptes av Vimal Kovac och blev Stureplan.se. Efter det drev han förlaget Lejon Media som gav ut tidningarna Moore och Pause. Han kom till Perfect Guide i samband med att grundarna gjorde om produkten från ett 300 sidor tjockt modemagasin till den livsstilsbilaga med lyxprägel den är i dag. I början av 2013 blev bolaget uppköpt av SvD.

Hur mycket lyxkonsumtion har du själv i ditt liv?
– Jag lever inte alls som jag lär. Jag kan uppskatta fina grejer, absolut, men jag kör risig bil och har ingen fin klocka. Jag är mer en "finare" fotbollskille. Så spännande är inte lyx för mig, men Perfect är en kul tidning som jag tycker vi fått till på ett bra sätt.

– Jag har en hatkärlek till Östermalm och ser mig inte som den utpräglade "Östermalmstypen". Jag tycker att stadsdelen är lite inskränkt och nidbilden av Östermalm stämmer. Samtidigt är det jättevackert och krogarna börjar bli bra. Jag är ingen lokalpatriot, men tycker att Östermalm tillsammans med Södermalm är de enda stadsdelarna i Stockholm som inte är tama.  

– Boken som jag och Denise har skrivit driver med överklasstyper. Och det brukar vara okej, de är lite masochistiska – och pallar rätt mycket stryk. Det är inte så lättkränkta.

Hugo Rehnberg vill någon gång skriva en egen roman, men har inte bestämt sig för något tema.
– Kontraktet med förlaget är för flera böcker. Tanken är att det ska komma två uppföljare. Att några karaktärer i den här boken ska få huvudrollen i nästa. Det är en kommersiell bok. Recensioner spelar så klart roll, men existensberättigandet för en sådan här bok är om den säljer eller inte. Det är betyget på framgången.

Känns det inte som att er bok kommer ut lite för sent.Hade den getts ut för tio år sedan hade den väl kunnat bli en större kommersiell succé?
– Ja, det kanske hade kunnat bli en stekarbibel. Jag vet inte, boken är i grunden en ganska tidlös kärlekshistoria. Östermalmsmiddagar, Instagramflörtar och andra små tidsmarkörer är bara små ingredienser.

Anser du att braten är död?
–    Det tror jag inte. Men intresset för den är ganska svalt. I ärlighetens namn vet jag inte, för att se hur kulturen lever måste man röra sig på krogen och som småbarnspappa har man inte tid. Jag skulle säga att braten gått i vinteride tills den hamnar i rampljuset igen. Bratintresset hängde ihop med kungabarnens tid på krogen. När Estelle blir tillräckligt gammal kommer Johan T Lindwall stå där igen och bevaka Estelle när hon går på sin första
nattklubb.

FAKTA/Hugo Rehnberg
Ålder: 38

Familj:
Fästmön Christina och sonen Sigge.

Medievanor:
"Nyheter, tv-serier, Instagram och ett oändligt antal magasin. Men just nu gör jag i ärlighetens namn inte mycket annat än att titta på fotbolls-VM."

Gör en ledig helgdag:
"Promenerar med Sigge, äter lunch på Sturehof, Råkultur eller Phil's Burger, joggar alldeles för långsamt runt Djurgårn, läser Donna Tartts senaste, hänger med några kompisar på krogen på kvällen men när klockan blir elva fintar jag ett toalettbesök och smiter hem."

Oanad talang: "Kan morsealfabetet sen lumpen. Det mesta suddas ut men det där vägrar försvinna."  

Nätverk
Eva Swartz Grimaldi, styrelseordförande Norstedts
Maria Millqvist Englundh, Spoil Concept
Micke Schiller, styrelseordförande Acne Studios
Marcus Dunberg, copywriter
Claes de Faire, chefredaktör Resumé
Bingo Rimér, fotograf
Svante Tegnér, Bubbleroom
Mathias Engdahl, grundare av Pocketshop

Hugo Rehnberg om...

... sitt första mediejobb som 15 årig på Radiosporten
"Titeln var "gurka", man samlade ihop resultat från matcher som inte hade tillräcklig status för att de skulle ha reporter på plats. Ringde vakmästare i olika idrtosshallar. Hylte - Vallentuna i volleyboll  eller Vita Hästen mot Boden i hockey. Drömjobb för en sportnörd."

...fik som skrivarverkstad
"Jag tycker om att ha stojigt och bullrigt runt mig när jag jobbar med skrivandet. Jag har svårt att förstå dem som gillar att skriva i en stuga på landet. Det är på fik som jag får det här tunnelseendet."

... sina egna år under "brateran"
"Jag hade inga stålar. Jag satt bredvid och snodde åt mig av någon annan. Jag vaskade inte så mycket. Det var mer folk som skvätte på mig, men det var en kul tid"

... sina stilistiska förebilder
"När jag började skriva var det för att bli en rolig krönikör. Jag ville bli en svensk AA Gill eller Tony Parsons. Jag försökte skriva som de gjorde i GQ,. Ser man till vår genre tycker jag Nick Hornbys tidiga romaner som Om en pojke och High Fidelity var fenomenala. Ingen har slagit honom när det kommer till smart underhållninglitteratur"

Andreas Rågsjö Thorell

Webbredaktör

andreas.thorell@resume.se

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.