Passion, genikult och missbruk – dags för branschen att göra upp med alkoholkulturen

Larmrapporter om arbetsmiljön på olika kommunikationsbyråer avlöser varandra och senast ut att tala om branschens utbredda alkoholproblem var art directorn Jonas Frank i Resumés sommarintervju.

Carl Sundevall har själv ett förflutet som missbrukande kreatör och chef inom reklam, media och restaurang. Idag föreläser han och hjälper kreativa företag förebygga alkohol- och drogproblem. 

Enligt Carl Sundevall står sig kommunikationsbranschen ”uselt” i förhållande till andra branscher när det gäller alkoholkulturen.

– Det är en av de branscher där det dricks mest och förebyggs absolut minst, säger han, och fortsätter:

– Personligen upphör jag inte att bli förvånad när jag träffar chefer vars universallösning på spänningar och konflikter är att ”supa ihop gänget” eller anställda som slutat vara med på ”afterworken” eftersom det inte finns ett enda alkoholfritt alternativ.

Varför tror du att det är så här i kommunikationsbranschen?
-- Dels finns det en stark koppling mellan kreativitet och missbruk. Sen härskar en genikult som sätter kreatörerna på piedestal och gör dem oantastliga. Det finns också en lång historia av romantiserande kring alkohol och droger i stort. Att branschen är dålig på att förebygga är en baksida av att den är så passionsdriven. Företagen startas av kreatörer som brinner för kommunikation, inte företagsbyggande. Då har arbetsmiljöfrågor en förmåga att hamna långt ner på priolistan.

Du pratar om en ohelig allians mellan kreativitet och missbruk. Vad menar du med det?
– Flera av de personlighetsdrag som utmärker kreativa personer ser man också hos de som har lätt att hamna i missbruk. Kreativa personer är även sämre på att filtrera bort information. Det är en av anledningarna att de kan tänka utanför boxen. De tar med intryck och tankar i ekvationen, som andra automatiskt sorterat bort som ovidkommande. Baksidan är det konstanta surr som många försöker tysta genom just alkohol och droger. En trött hjärna är dessutom mycket sämre på att stå emot sug. Blanda det med äventyrslusta så har du en perfekt cocktail, pun intended.

– Sen finns det spännande forskning som visar att kreativa personer både ljuger bättre och oftare. Beteendeforskaren Dan Ariely uttryckte det bra, i att ”fusk handlar om att kunna berätta en historia om varför vi förtjänar det vi vill ha”. Detta gör det förstås lättare att dölja eventuella drog- eller alkoholproblem. Själv var jag expert på det där när jag drack. Jag hade alltid en bra ursäkt, som jag dessutom trodde på själv. Till slut levde jag i en komplex fantasivärld. Kreativa personer hamnar helt enkelt djupare ner i beroendet innan de får hjälp.

Många vittnar om att de dricker avsevärt mycket mer under coronakrisen när de jobbar hemma. Vad kan företagen göra åt det?
– Den stora massan dricker faktiskt mindre, men det syns en ökad konsumtion bland den sjättedel som redan för mycket. Justerat mot branschens dryckesvanor kan det innebära att så många som var tredje person inom kommunikationsbranschen dricker mer under coronakrisen. Som arbetsgivare bör du tänka på att onlinemöten har en tendens att bli effektiva jobbmässigt sett, medan vi tappar mycket av det mjuka snacket. Att erbjuda en digital mötesplats kan avvärja värsta känslorna av ensamhet. Det ger också cheferna möjlighet att uppmärksamma avvikande beteenden.

– Annars är struktur och tydliga krav a och o. Om medarbetarna har klara förväntningar på sig minskas utrymmet för att slira med alkoholen. Dagliga avstämningar ger också möjlighet att ställa frågor kring arbetsmiljön på hemmaplan och uppmärksamma stress och oro.

Och vad bör man göra när medarbetarna kommer tillbaka till den fysiska arbetsplatsen?
– Vissa kommer ha svårt att återanpassa sig till kontorsjobbet och det gäller att fånga upp dem i tid för att inte förlora värdefull kompetens. Då hjälper det förstås att ha saker och ting på plats. Det räcker inte med en generisk alkoholpolicy i en låda någonstans.

Kan du ge tre snabba tips på hur företagen kan bli bättre på att förebygga alkohol- och drogproblem?
– Ett - förstå vad det handlar om. Många upplever beroende som något svårt och skambelagd. Genom ökad förståelse sänks också tröskeln för att prata om det.

– Två - var realistisk. Försök inte ta dig an hela arbetsmiljökatalogen direkt. En väl förankrad alkoholpolicy räcker gott som första steg. Görs det rätt kommer ni få ett momentum att driva andra frågor framåt.

– Tre – involvera rätt personer. Om personalen är delaktig i att ta fram alkoholpolicyn så kommer den efterlevas. De som dricker mycket är ofta karismatiska och tar stor plats på kontoret. Försök se bortom dem och få med några av de tysta mössen i diskussionen. Vilka brukar undvika afterworken och går hem tidigast från företagsfesten? De personerna brukar kunna bjuda på en riktig reality check.

Kommer branschen återgå till blöta branschmingel och afterworks post-corona?
– Jag har svårt att se det. Alkoholkulturen har släpat efter och inte utvecklats i samma takt som branschen i övrigt. Metoo har tydligt synliggjort problemen med alkoholstinna fester och vi ser en enorm attitydförändring bland de yngre vad gäller alkohol och fylla i jobbsammanhang Den mingelpaus som coronakrisen tvingat fram skapar istället goda möjligheter att ändra riktning. Mönster bryts och det går inte längre att skylla på gamla vanor. Det gäller såväl branschen i sig som enskilda byråer.

– Sen får vi inte glömma att missbruksprevention är del av en makrotrend gällande hälsa och social arbetsmiljö. Missbruket kostar inte bara företagen massor av pengar. De byråer som inte tar de frågorna seriöst kommer få det svårare och svårare att behålla kompetens och riskerar att gå under. Det är precis som på många andra områden. Coronan förändrar ingenting i sig. Den påskyndar bara det oundvikliga.