Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Resumé insikt

Barnen är de nya reklampelarna i sociala medier – var femte inlägg är marknadsföring

Barnen är de nya reklampelarna i sociala medier – var femte inlägg är marknadsföring

Snabbväxande digitala bolag som Stronger, Na-kd och Ideal of Sweden använder återkommande 13- och 14-åriga influencers som reklampelare för sina produkter. I vissa av barnens sociala medier består så mycket som 80 procent av innehållet av reklam. Samtidigt visar unika siffror att över hälften av följarna till dessa omyndiga influencers själva är under 17 år. Vi har gått igenom över 3500 inlägg hos tio barnprofiler på Instagram och Tiktok – så här ser det ut.

Publicerad: 28 januari 2021, 10:56

Ämnen i artikeln:

Na-kdSociala medierInfluencer marketingInfluencersStrongerKids Brand StoreMarknadsföringKartläggningMedieinvesteringar

Innehåll

De lyfts ofta fram som framgångsexempel inom influencer marketing. Na-kd, Ideal of Sweden och Stronger har, även om man får tro bolagen själva, influencers att tacka för mycket av sin kraftiga tillväxt. Förutom traditionell influencer-marknadsföring gör Na-kd och Ideal of Sweden återkommande exklusiva kollektioner med vuxen-profiler som Hanna ”Hannalicious” Friberg, Bianca Ingrosso, Thérese Lindgren och Linn Ahlborg

Det här inga små spelare vi talar om – alla dessa är snabbväxande digitala bolag med stora omsättningssiffror. 2019 omsatte Stronger 120 miljoner kronor, Na-kd över 1,3 miljard kronor och Ideal of Sweden 664 miljoner kronor. Nu visar Resumé Insikts kartläggning att det är långtifrån bara de ”vuxna” influencers vi är vana vid att se som bidragit till framgången. 

När vi tittar på tio barninfluencers på Instagram och Tiktok är det just dessa bolag som återkommer mest frekvent. De har gott sällskap av Kids Brand Store (274 miljoner kronor i omsättning 2019), som är ytterligare en spelare som satsar hårt på kanalen. Det syns inte minst i det nätbaserade ansökningsformulär på sin sajt där de riktar sig direkt till ”ungdomar” som vill inleda samarbeten med dem. Man får fylla i ett långt formulär och sedan klicka i en ruta där man godkänner bland annat att man har sina föräldrars tillåtelse att ansöka. Här räcker det enligt bolaget med att man har 1000 följare för att kunna ansöka. 

Influencer-industrin växer så det knakar. Enligt mätinstitutet IRM investerade svenska annonsörer 800 miljoner kronor i kanalen 2018, och enligt prognosen för 2019 förväntades investeringarna landa på 950 kronor 2019. På grund av att IRM inte mäter influencer marketing regelbundet finns varken helt fastställda siffror för 2019 eller 2020. Oavsett visar den historiska utvecklingen i kanalen att investeringarna i influencers växer snabbare än de sammantagna digitala investeringarna. Det är den snabbast växande kanalen som mäts. Med den tillväxttakten i åtanke hade influencer marketing sannolikt sprängt miljardvallen 2020, om det inte vore för coronapandemin.

Mycket pekar dock på att intresset för influencers som reklamkanal bara kommer öka när marknaden stabiliserar sig. Även globalt pekar alla pilar uppåt. Dessutom har coronaviruset med dess krav på social distansering fått människor att spendera allt mer tid i sociala medier. Enligt undersökningen Svenskarna och internet har sociala medier-användandet ökat med 2 procentenheter under 2020. 

Men det är inte bara de influencers vi är vana att prata om som får ta del av annonspengarna. En del av dessa pengar går även till influencers som är omyndiga, visar Resumé Insikts kartläggning. 

Det går inte att ta miste på influencers kraft och möjligheter att påverka – inte minst barn. Enligt Kantar Sifos statistik över barn och ungas medievanor 2020 uppger 33 procent av barnen att de tycker om att få tips och inspiration från influencers i sociala medier som till exempel Instagram. Anmärkningsvärt tycker även de yngsta barnen (7-9 år) om att få tips. 28 procent av barnen säger att de brukar söka vidare online på produkter och tjänster man hört talas om i sociala medier. Bland tonåringar ligger siffran på 36 procent. Samtidigt är det få barn som är positivt inställda till traditionell reklam i sociala medier. 

Men trots detta är barninfluencers ett fenomen som väcker flera frågetecken. För det första är marknadsföringslagen betydligt mer sträng när det kommer till barn och ungdomar. Anledningen till det är att barn och unga är extra mottagliga för kommersiella budskap på grund av deras bristande erfarenhet och bristande förmåga att ställa sig kritisk till marknadsföringen. Därför ses de som en särskilt utsatt grupp som behöver skyddas extra mycket. Här pratar vi dessutom om reklam som kommer från ett annat barn: Barnet är alltså både sändare och mottagare.

En annan problematisk aspekt av barninfluencer-fenomenet handlar om barns utsatthet på nätet. I en rapport från Rädda Barnen från 2015 uppgav nästan hälften av alla 15-åriga flickor och knappt en av fem pojkar som är regelbundna internetanvändare, att de via nätet blivit kontaktade i sexuellt syfte av någon de tror eller vet är vuxen. Antalet anmälningar om den här typen av brott har ökat dramatiskt under senaste åren. Samtidigt har som sagt internetanvändandet vuxit. I mars 2020 gick polisen ut med att de internetrelaterade sexualbrotten mot barn ökar som en följd av coronakrisen, då fler barn är hemma och online. 

Frågan som uppkommer är hur annonsörer och nätverk förhåller sig till risken att underblåsa problematiken genom att använda sig av minderåriga för att göra reklam för sina produkter? Här kan du läsa mer om det. Men nedan börjar vi med att gå igenom hur det ser ut. 

Här är de nya reklampelarna – och deras samarbetspartners

För att kunna ge en bild av hur fenomenet barn som är influencers tar sig form tittade vi alltså på tio profiler mellan 10 och 16 år, som alla har en följarskara på över 30 000 antingen på Instagram eller på Tiktok. Sammantaget gick vi igenom över 3500 inlägg. Instagram valde vi därför att det är en sedan länge etablerad plattform för reklam och Tiktok av motsatt anledning: det är en i Sverige relativt ny reklamkanal, men som snabbt har seglat upp som barnens favorit. Enligt Kantar Sifo använder hela 54 procent av svenska barn mellan 7-15 år Tiktok varje vecka – en dramatisk ökning sedan 2019 då 27 procent av barnen använde appen. 

För respektive profil gick vi sedan igenom hur stor andel av innehållet som är reklam och/eller lyfter fram varumärken. Det här tillvägagångssättet valde vi för att ha möjlighet att fånga upp all den smygreklam som vi vet förekommer i influencers sociala medier. Vi tittade på alla publicerade inlägg i flödet under det senaste året, totalt över 3500 stycken. Profilerna vi tittat på är Alicia Otterud, 13 år, Maja Söderström, 10 år, Adrian Maceus, 15 år, Iza och Elle Cryssanthander, 16 år, Julia Hammarbäck, 14 år, Emma Agne, 13 år, Zoe Collins, 13 år, Oscar Stembridge, 13 år, Theodor ”Theoz” Haraldsson, 15 samt Jacob ”Gurkis” Larsson,13 år. 

Så här ser det ut sammantaget för samtliga influencers på Instagram och Tiktok: 

Så här ser det ut på Instagram och Tiktok hos respektive influencer:

Som staplarna ovan visar skiljer det sig kraftigt åt mellan profilerna hur mycket reklam de gör och hur många varumärken de väljer att lyfta fram, vilket starkt påverkar helhetsbilden. Vi vill också betona att vi endast har tittat på tio slumpmässigt utvalda influencers. Att vi hittar så här mycket reklam i kanalerna ger en hint om att utbredningen antagligen är större än vad som framgår här. 

Förutom Stronger, Kids Brand Store, Na-kd och Ideal of Sweden hittar vi även mindre kända aktörer som fast fashion-bolaget Shein, t-shirt-tillverkaren Epic Popshirts och Sudio som gör trådlösa hörlurar och högtalare. 

Här följer exempel på hur reklaminläggen ser ut: 

Vi får tag på Emma Söderström, mamma till Majabajabusan. Enligt henne är det föräldrarna som tillsammans med Maja Söderström sköter och äger kontot. Maja Söderström befinner sig aldrig själv i kanalerna. Alla samarbeten som görs med varumärken sköts också via föräldrarna.

– Det mesta tackar vi nej till. Det vi tackar ja till är sådant som känns som vettigt och ärligt, säger Emma Söderström.

Hur många förfrågningar får ni ungefär?
– Fem, tio i månaden. Vi får mest frågor från klädföretag och inredning i vissa fall. 

Vad säger annonsörerna som kontaktar er att de har för målgrupp?
– Allt möjligt, men det är tydligt att många inte så himla inlästa på vem hon är och vad hon gör. Ibland får hon till exempel förfrågningar om hon kan göra reklam för vuxenkläder. Men hon är 125 centimeter lång, då känns det inte riktigt trovärdigt.

Hur tycker du att kunskapsnivån generellt ser ut hos annonsörerna?
– De är inte särskilt pålästa, de går mer på antalet följare. Ibland verkar det som att de bara tar fram en lång lista och inte kollar upp vilka de kontaktar.

Vi har tittat på snittåldern för Majas följare. Ungefär 50 procent är mellan 13-17 år. Hur ser ni på att ert barn är influencer med inflytande över andra barn?
– Just detta jobbar vi väldigt mycket med. Det är viktigt att vara en bra förebild, oavsett vad det gäller. Självklart även vad gäller reklam. Vi är också noggranna med att följa och tolka de regler som finns för marknadsföring för barn. Det handlar exempelvis om att inte uppmana till köp.

Hur tydliga tycker du att marknadsföringsreglerna är för exempelvis reklammärkning i sociala medier?
– De är otydliga. Det är svårt och nu har vi tagit hjälp av ett managementbolag som ska hjälpa och guida oss i djungeln.  

Får ni riktlinjer från annonsörernas sida när det kommer till hur ni ska utforma era inlägg?
– Det är väldigt olika. Det finns de som jag upplever som väldigt seriösa, som exempelvis vill att märkningen ska vara kopplad till inlägget så att det blir tydligt. Medan andra inte alls bryr sig och bara vill att man ska visa upp produkterna.

Hur skulle du vilja att reglerna tydliggjordes för att de ska vara lätta att förstå?
– Generellt lämnas det väldigt mycket tolkningsutrymme kring vad som är rätt och fel. Man får inte uppmana till köp till exempel, i form av ”beställ nu”, ”köp idag” eller ”säg till din mamma att köpa”. Andra områden är mer snåriga. Jag vet de som knappt märker upp samarbeten alls och de som gör det fast de inte varit i kontakt med varumärkena alls och inte har ett samarbete i bemärkelsen att de får betalt för inlägg.

Resumé har återkommande granskat just smygreklamsfrågan. När vi tidigare kartlagt vuxna influencers har det visat sig att många inte följer lagen – troligtvis en kombination av otydliga regler, lite praxis, okunskap och ren ovilja. När vi nu går igenom dessa barninfluencer-konton visar det sig att även många inlägg här är felaktigt uppmärkta eller inte uppmärkta överhuvudtaget. Man skulle kunna argumentera för att det just i de fallen där barn gör reklam för barn riskerar att vara ett extra allvarligt övertramp.

Som tidigare nämnt ställer Marknadsföringslagen nämligen särskilt hårda krav på reklam mot barn. Barn kan ha svårare att skilja på vad som är reklam och vad som är annan information, därför måste marknadsföringen vara utformad på ett sådant sätt att barnet enkelt kan förstå vad som är ett kommersiellt budskap. Du får inte skicka direktadresserad reklam till barn under 18 år och inte rikta direkta köpuppmaningar till barn under 16 år. 

Trots att sociala medier har en så stor del i barn och ungas liv finns inga särskilda bestämmelser i marknadsföringslagen för sociala medier. Det finns det dock för tv-reklam som bedömts ha särskilt stor påverkan på unga. Till exempel får man inte göra reklam i anslutning till barnprogram. Som en liten jämförelse tog vi därför reda på hur många unga det är som tittar på exempelvis TV4Play. Enligt siffror från MMS når TV4Play 6,7 procent av barn i åldern 9-19 år per dygn i räckvidd. Motsvarande siffra per vecka är 22,8 procent.

Vid en juridisk bedömning tas stor hänsyn till vilken målgrupp som marknadsföringen riktar sig till. Trots att fenomenet med barninfluencers funnits sedan bloggarnas tid säger Charlotte Söderlund, jurist på Konsumentverket, att Konsumentverket aldrig har tittat specifikt på just barninfluencers. Däremot har de nyligen haft frågan om hur man ska mäta målgruppen när det gäller marknadsföring i sociala medier uppe i det så kallade Kissie-målet mot influencern Alexandra Nilsson. Där gick det enligt Konsumentverket inte att bevisa att en del av målgruppen var under 18 år – även om man misstänkte att så var fallet. Därför utgick man ifrån att målgruppen var kvinnor 18-34 år. 

– Därför finns det ingen praxis för hur tydligt barn ska kunna identifiera reklam som riktar sig till just barn i sociala medier, säger Charlotte Söderlund. 

I Kissie-domen, där målgruppen alltså bedömdes vara kvinnor mellan 18-34 år, ställdes krav på att man vid en snabb scrollning ska kunna identifiera vad som utgör reklam eller inte. Det frekvent använda ”I samarbete med”, som vi även ser exempel på hos de profiler vi tar upp i den här artikeln, var inte tillräckligt. 

– Med tanke på att barn är extra sårbara kan man ställa ännu högre krav på reklamidentifiering när reklam riktar sig till dem, än när det gäller unga vuxna. Men där får man göra en bedömning i varje enskilt fall i och med att det saknas praxis, säger Charlotte Söderlund. 

Är barninfluencers något ni på Konsumentverket planerar att titta på mer framöver?
– Det är lite svårt att svara på. Vi har insatser som sker löpande under året vad gäller marknadsföring i sociala medier, och vi sitter med den verksamhetsplaneringen just nu.  

Resumé har flera gånger pratat med Konsumentverket om den reklam som riktas mot barn i sociala medier. Hur ser ni på utmaningen att komma åt den?
– Det är svårt, dels därför att det händer att barn får tillgång till sociala medier-kanaler som de egentligen inte ska vara på, på grund av att det finns en åldersgräns. Samtidigt som barn inte anmäler i samma utsträckning till oss på Konsumentverket, vilket gör det svårt för oss att hitta var problemen finns. Sedan är det alltid en fråga hur det ska gå att bevisa att barn faktiskt tar del av marknadsföringen, i och med att man utgår ifrån vem som är den genomsnittlige konsumenten när man bedömer marknadsföring. 

När det gäller den här typen av reklam, vem ligger ansvaret på?
– Huvudansvaret ligger på det företag som står bakom marknadsföringen. Sedan kan influencers ha ett medverkansansvar, lite beroende på hur aktivt man har medverkat till den marknadsföring som utformats. Men i grund och botten ligger det på företaget att vara noga med vem man använder sig av och vilken målgrupp man riktar sig till. Därför är det särskilt viktigt att alltid utgå ifrån vem som är den genomsnittlige konsumenten och sedan utforma marknadsföringen utefter den. 

Konsumentverket menar alltså att det är svårt att bevisa vilka som är målgruppen i sociala medier. Det finns dock flera AI-verktyg tillgängliga för marknadsförare som kan slå fast demografi på följarskaror i sociala medier. Det enda man behöver är influencerns användarnamn och en liten budget. Resumé Insikt har med hjälp av verktyget Hype Auditor därför tagit fram hur åldersfördelningen i barninfluencernas målgrupp ser ut. Här är resultatet:

Hedvig Hagwall Bruckner är erfaren copywriter på reklambyrån King och har suttit med i regeringens utredning ”Ett reklamlandskap i förändring”, som bland annat undersökte hur barn påverkas av digitaliseringen. Hon förvånas över att Konsumentverket aldrig har tittat på just barninfluencers.

– Det tycker jag är jättekonstigt. Vi har ändå talat mycket om särskilt utsatta grupper, som barn ingår i, i utredningen. Men då kanske mest tänkt på barn som mottagare, inte som sändare. Utvecklingen går så fort så det är svårt för myndigheter att hänga med. Det är därför jag tycker att Reklamombudsmannen är bra, de kan hantera flera ärenden under kort tid, säger hon.

Reklamombudsmannen har bland annat slagit ner på hur Miss Lissibell, eller Lisa Jonsson som hon egentligen heter, reklammärkte sina inlägg. Efter att hon som 13-åring utsetts till Näringslivets främsta Superkommunikatör av tidningen Resumé 2015 anmäldes hon till Reklamombudsmannen av branschprofilen och Digital Reliance-grundaren Gustav Martner. En Youtubevideo, som bland annat innehöll rabattkoder för ett sminkbolag, fälldes för smygreklam.

Nätverken säger sig inte jobba med barn

Det tycks som att samarbetena med barnen som regel rundar nätverken. Man skippar helt enkelt dem som mellanhand. Det tyder även Kids Brand Stores influencer-formulär på. De skriver rakt ut att de inte jobbar med agenter som mellanhänder. 

– Vi har tagit ett beslut att inte arbeta med någon under 18 då vi inte anser det vara lämpligt och tryggt när det handlar om betalda och kommersiella samarbeten, säger Kristofer Åkesson, partner på Society Icon.

Jakob Wigselius, Sverigechef på United Influencers, säger att de inte representerar några influencers exklusivt, utan rekryterar profiler på uppdragsbasis. Han berättar att man måste vara 18 år alternativt ha målsmans godkännande för att registrera sig på deras plattform UI Market.

– När det gäller kampanjer är det ytterst ovanligt att våra kunder söker minderåriga personer att samarbeta med, säger han.

Vad tar ni för särskild hänsyn när ni jobbar med omyndiga influencers jämfört med myndiga?
– Omyndiga influencers måste ha målsmans godkännande för att ingå ett samarbete eller registrera sig på vår plattform, helst ska målsman vara med i hela dialogen om det inte finns exempelvis en agent som med målsmans godkännande tagit över det ansvaret. Vidare så är det extremt viktigt att det handlar om en kvalitativ och seriös annonsör om vi ska välja att gå vidare. Vi arbetar aldrig med marknadsföring som riktar sig mot barn under 12 år.

Hur ser ni på lämpligheten att använda barn som marknadsföringskanal givet att man inte får rikta reklam till barn?
– Man bör vara extremt försiktig med detta och noga avväga om man faktiskt ska gå vidare med att utföra kampanjen. För barn under 12 år bör man följa de regler som finns för tv och helt avstå. När det gäller sociala plattformar där barn är särskilt framträdande bör man också ta sig en ordentlig funderare. Vi har till exempel varit restriktiva när det gäller aktiveringar på Tiktok med anledning av att det kan vara svårt att kontrollera ålder på mottagaren och att det förekommer just väldigt många barn på plattformen.

Andreas Eliasson, vd på Beatly, berättar om ett liknande upplägg som United Influencers. Målsman måste godkänna allt.

– I dessa typer av samarbeten begär vi också alltid in utkast på allt material innan det publiceras för att säkerställa att marknadsföringen inte ska uppmuntra till köp eller visar upp en förskönad bild av verkligheten eller på annat sätt kan anses vilseledande. Vi säkerställer givetvis alltid, som i alla våra samarbeten, att det mycket tydligt framgår att det är reklam och ingen vanlig organisk post, säger han.

Vilka är målgruppen generellt sett när man använder sig av en omyndig influencer? Omyndiga eller myndiga?
– I de flesta fallen så är målgruppen andra unga när man vill arbeta med minderåriga influencers, men oftast är det en bättre strategi att rikta sig mot föräldrar där köpkraften finns.

Med tanke på att vi vet att barn utsätts för gromning i sociala medier, hur tar ni ansvar för att de barn ni samarbetar med inte utsätts för detta?
– Eftersom Beatly inte är en agentur eller ett nätverk med exklusiva kontrakt med influencers så företräder vi inte några specifika namn. Det är självklart problematiskt att barn och unga som inte har samma förmåga att exempelvis tänka källkritiskt eller som en vuxen kan avgöra hur de bör navigera i sociala medier plötsligt kan hamna i situationer som är väldigt svåra att hantera. Vi hoppas att alla målsmän till barn och unga där ute är medvetna om vad som sker i sociala medier och håller en öppen dialog med sina barn.

”Jag tror att annonsörerna är medvetna om att de kommer att nå ut till en yngre målgrupp när de kontaktar en omyndig influencer”

Johannes Gustavsson har precis startat influencer marketing-agenturen Infly, som sedan slutet av 2020 representerar bland andra 15-årige Theodor ”Theoz” Haraldsson. Han har två miljoner följare på TIktok och cirka 300 000 på Instagram. Johannes Gustavsson säger att både han och annonsörerna är måna om att följa alla riktlinjer som finns, oberoende ålder på influencern.

– Det finns också vissa branscher vi håller oss borta från – spel- och tobaksbranschen är av uppenbara skäl inte en del av vår kundportfölj. I samarbetet med minderåriga influencers har vi rent praktiskt dels ett skriftligt godkännande från målsmännen, dels en tät dialog med både föräldrar och barn för att säkerställa att allt känns bra för alla inblandade parter. Vi undviker också direkta köpuppmaningar, typ ”Köp nu!” eller ”Beställ nu!”, av den enkla anledningen att det inte är något som marknadsföringslagen inte tillåter.

Vilka är målgruppen generellt sett när man använder sig av en omyndig influencer?
– Jag tror att annonsörerna är medvetna om att de kommer att nå ut till en yngre målgrupp när de kontaktar en omyndig influencer. Jag tror dock inte att det handlar så mycket om influencerns ålder, utan om att influencern gör mer relaterbart innehåll till den yngre målgruppen. Annonsören kan så klart jobba med en större profil (typ Therese Lindgren) som gör innehåll för en bredare målgrupp, men risken finns ju då att man kanske inte når fram på samma sätt till specifikt unga konsumenter.

Johannes Gustavsson är kritisk till att lagen inte hänger med i utvecklingen.

– Marknadsföringslagen pekar främst på tv och radio och till viss del ”internet”. Det är för luddigt. Nya format dyker upp hela tiden. Ett bra exempel är sponsrade Tiktok-inlägg där skivbolag betalar influencers för att deras musik ska användas i inläggen. Det här är ett av många nya format som vi knappt hade sett i Sverige för bara ett par år sen! I det fallet handlar det ju inte om att konsumenten ska köpa en produkt eller använda en tjänst – utan lyssna på musiken vilket är gratis för konsumenten. Ska marknadsföringslagen gälla även på det? Vi annonsmärker även den typen av samarbeten för säkerhets skull, men det vore bra om det fanns tydligare riktlinjer.

Det är dags att lagstiftarna börjar lära sig vad Tiktok är för något och hur svenska influencer marketing-branschen fungerar, tycker han

– Först därefter kommer man kunna göra en rättvis översyn av marknadsföringslagen och göra nödvändiga förtydlingar. 

Samtidigt säger han något som så ofta lyfts fram i dessa sammanhang:

– Min erfarenhet är att yngre internetanvändare oftast är duktiga på att kritiskt granska innehållet som de konsumerar. Därmed bör de rimligtvis förstå vad som är en annons och vad som inte är det. Det viktiga är att vi fortsätter göra det enkelt för alla konsumenter att göra skillnad på reklam och innehåll, oavsett ålder. Där är ju reklammärkningen det mest centrala.

Med tanke på att vi vet att barn utsätts för gromning i sociala medier, hur tar ni ansvar för att de barn ni samarbetar med inte utsätts för detta?
– Jag som har jobbat bakom kulisserna har också sett att merparten av alla minderåriga influencers som vi har i Sverige inte ens kontrollerar sina konton själv. Inte för att det är föräldrarna som står bakom barnens kändisskap, utan för att de helt enkelt ska slippa stå ut med elaka kommentarer och eventuellt opassande meddelanden som skickas som tyvärr dyker upp titt som tätt. De flesta har privata konton är att slippa direktkontakt med illasinnade, säger han och avslutar:

– Jag hoppas och tror dock att alla föräldrar – oavsett om de har barn som är influencers eller ej – pratar om grooming och andra risker med nätet. Det är en större fråga än bara för ”barninfluencers”.

Stefan Hallgren, ansvarig för influencerverksamheten på Ninetone är liksom branschkollegorna inne på att föräldrarna ska sköta bedömningen om vilka samarbeten som är okej och inte.

– Jag tror att företagen vill nå de följare som är i samma åldersgrupp som de barn de vill anlita, säger han.

Hur tar ni ansvar för att de barn ni samarbetar med inte utsätts för till exempel gromning?
– En förälder kan aldrig avtala bort ansvaret för sitt barns säkerhet. De ska alltid vara närmast sina barns onlinenärvaro är vår policy. Med detta sagt, så hjälper vi gärna till genom att utbilda barn och föräldrar och ta upp dessa frågor vid onboarding av yngre klienter. Dessutom, eftersom vi har ett eget Youtube MCN, direktkanal till TikTok och är FaceBook- och Instagram Media Partner, så kan vi agera stöd i daglig verksamhet och agera snabbt och kraftfullt med prioriterade anmälningar av konton om någon utsätts för obehagligheter hos oss.

Barn i sociala medier vs. i traditionell reklam – vad är skillnaden? 

Barn har i alla tider medverkat i reklam som modeller och/eller skådespelare. Så vad är då skillnaden på att medverka i den traditionella formen av reklam, till exempel i en reklamfilm på tv eller på utomhusskyltar på stan, och att fungera som influencer i sociala medier för ett varumärke? 

Till att börja med handlar det om att mediekanalernas grundkonstruktion skiljer sig kraftigt åt. Traditionella kanaler bygger på envägskommunikation som består av att ett varumärke sänder ut ett budskap utan att få ett direkt gensvar. Nu har visserligen sociala medier ändrat på den saken, genom att varumärken kan få en direkt respons med ris eller ros från mottagarna i sina egna sociala kanaler. Men att agera reklampelare direkt i sociala medier, med den tvåvägskommunikation som de kanalerna bygger på, innebär en större utsatthet. Inte minst när reklampelaren är ett barn. Som vi nämnt tidigare i artikeln ser polisen att sexualbrotten mot barn på nätet ökar. Vi vet även att näthat är ett stort problem för dagens barn och unga. Resumé Insikt har även pratat med experter som anser att somliga kommersiella samarbeten är utformade på ett sätt som sexualiserar barnen, och därmed riskerar att trigga grooming. Läs mer om det här

Vi frågar Hedvig Hagwall Bruckner hur hon ser på att barn medverkar i reklam. Hon påpekar att det finns många annonsörer som aldrig använder barn som skådespelare i traditionell reklam.  

– Jag jobbar exempelvis med Svenska Spel och vi har inte med någon skådespelare under 25 år. Men när vi har barn med i reklam för andra varumärken finns det särskilda avtal och regler för hur man får jobba, vem som är ansvarig och hur avtalet med föräldrarna ser ut. Vi gör alltid överväganden om vad som kan hända och vilka delar som eventuellt kan vara känsliga, säger Hedvig Hagwall Bruckner.   

Men på vissa håll i världen ser man även en risk att sociala medier leder till att föräldrar och/eller agenter utnyttjar barnen som influencers. Frankrike har blivit det första landet i världen att reglera influencer marketing där barn medverkar när det i höstas klubbades en ny lag som bland annat säger att en del av inkomsterna som barnen genererar på nätet ska sättas in på ett särskilt konto, där de ska vara låsta tills barnet blir myndigt, för att förhindra för vuxna runt barnet att komma åt dem. Dessutom måste företag och föräldrar som vill anlita en barninfluencer söka tillstånd hos lokala myndigheter och bedöms en förälder av domstol ha utnyttjat sina barn, kan man dömas till uppemot 800 000 kronor i böter och hela hem års fängelse. 

 

Amanda Törner (tjänstledig)

Yasmine Winberg

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News