Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag22.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Resumé insikt

Ministern om Resumé Insikts granskning: ”Allvarligt om reglerna inte följs”

Publicerad: 20 Augusti 2020, 11:06

Civil- och konsumentminister Lena Micko (S)

Foto: Ninni Andersson / Regeringskansliet

Resumé Insikts granskning visar att barn under 18 år i sociala medier exponeras för reklam som är etiskt tveksam – och kan vara olaglig. ”Hittills tycker jag att vi ska kunna ha den lag som finns, men vara öppna för om den behöver förstärkas”, säger civil- och konsumentminister Lena Micko (S).


Ämnen i artikeln:

RegeringenLena MickoEURegeringskanslietSociala medierReklamKonsumentverket

Resumé Insikt kan i en granskning visa på att barn under 18 år exponeras för mängder av direkta köpuppmaningar i sociala medier, vilket är förbjudet enligt svensk marknadsföringslag, samt reklam som kan klassas som oetisk när den riktas mot minderåriga, för till exempel dejtingtelefonlinjer, skönhetsingrepp och digitala verktyg för att ”korrigera” sitt ansikte och sin kropp i sociala medier. Det har vi gjort genom att skapa konton som 13- och 17-åringar på Facebook, Instagram, Youtube och Snapchat, och därefter kartlagt vilka typer av kommersiella budskap som riktas mot oss. 

Genom detta har vi även kunnat visa på ett antal kryphål som gör det möjligt för företag att rikta potentiellt olaglig och oetisk reklam till barn i sociala medier. 

LÄS MER

Vi har beviset: Barn får reklam i sociala medier som kan bryta mot lagen 

Så drabbas barn av den problematiska reklamen: Kan bryta mot barnkonventionen 

Alkohol, sex och satanism – här är annonsintressena för ditt barn (och därför går köpen igenom)

Här är alla kryphål: Så enkelt är det att rikta olaglig och oetisk reklam till barn i sociala medier

Ytterst ansvarig för konsumentskyddet i Sverige är civil- och konsumentminister Lena Micko (S). Vi frågar henne vad hon tycker om resultatet av vår granskning.  

– Jag tycker att det är allvarligt om de regler som finns i marknadsföringslagen inte följs. Det är ju särskilt barn och unga som blir väldigt utsatta för det här i dag, det ökar hela tiden och det ser jag också, säger hon. 

– Men det är en debatt som jag tycker förs. Jag tycker det är väldigt viktigt att säga att oavsett vilket forum det är så finns en lag som gäller, det gäller även för internet. Det är jätteviktigt att vi följer upp det för att se vad som händer. Vi följer det här extra noga nu under pandemin, då vi kan se att reklam som utnyttjar den särskilda situationen ökar i sociala medier, vilket är väldigt olyckligt. 

Hur ser du på att både 13- och 17-åringen exponeras för marknadsföring som skulle kunna klassas som oetiska, till exempel för skönhetsingrepp, dejtinglinjer och banklån?
– Jag har egentligen samma resonemang här, att det ökar i omfattning och att det är väldigt viktigt att vi följer det. Vi ser att det kommer in anmälningar till Konsumentverket och de har ett särskilt ansvar att följa upp det som bryter mot lagen, men även att jobba förebyggande. De behöver nå företagen som är avsändare av marknadsföringen, men även mottagaren i detta. När det gäller barn och ungdomar är de extra sårbara och då blir det viktigt att uppmärksamma dem på det här på olika sätt. Det finns ett föräldraansvar, men det finns även andra sammanhang där vi kan medvetandegöra kring den här problematiken, till exempel hur man som barn ska kunna se när något med reklamen är för bra för att vara sant och liknande. Det är jätteviktigt att vi opinionsbildar och gör utbildningsinsatser mot barn och ungar om det här. 

En fråga som ständigt debatteras när det gäller de sociala medierna är vem som bär ansvaret för de problem som uppstår där. Vem anser du att ansvaret ligger på i det här fallet?
– I första hand är det företagen, de har det främsta ansvaret eftersom det är dem som är avsändare av reklamen. Men sedan har alltid plattformarna, till exempel Facebook, ett naturligt ansvar att hålla koll på vilken typ av information som ligger på deras plattform, den får inte bryta mot lagen. Men vi måste framför allt gå tillbaka till källan. 

När vi intervjuar juristen Cecilia Norlander på Konsumentverket pekar hon på den inbyggda problematiken i att det är barn som exponeras för den problematiska reklamen, barn som inte vet om att det går att anmäla till Konsumentverket. Det är inte en särskilt vild gissning att många barn överhuvudtaget inte vet om att Konsumentverket existerar. Om det säger Lena Micko:

– Jag har förståelse för att barn och unga inte känner till Konsumentverket, men föräldrarna vet att Konsumentverket finns och vi ser att det kommer in många anmälningar till dem vad gäller andra saker. Det är ju därför vi har lagstiftning och myndigheter, för att vi ska kunna följa upp det som vi beslutat ska gälla. Det handlar om att medvetandegöra: det kan handla om alltifrån sexistisk reklam till produkter som anspelar på pandemin som inte stämmer. Det är ett gemensamt ansvar hos alla, men också upp till varje individ. 

Bedömer du att marknadsföringslagen och reklambranschens självregleringsorgan Reklamombudsmannen är tillräcklig för att säkra konsumentskyddet för barn i sociala medier?
– Jag kan säga så här: Ibland kan man uppleva att många av oss som arbetar inom politiken springer efter. Det är på samma sätt med lagstiftning, som ofta kommer efter att det uppstått ett problem. Om vi har en lag som måste ändras på grund av nya omständigheter tar det tid att få igenom det för att det ska säkras, och så vidare. Men det är av stor vikt att vi hela tiden ser till att vi har en lag som går att använda i många olika sammanhang, och så är ju marknadsföringslagen tänkt att fungera. 

– Sedan kan man så klart alltid titta på om regelverket är tillräckligt när det händer saker på grund av att verkligheten förändras. Men när det gäller just sociala medier, så är ju det inte bara en fråga för vårt land utan något som gäller worldwide. Lagen måste vara anpassad till andra länder och där är EU-samarbetet viktigt, fortsätter hon. 

Våren 2019 moderniserade EU lagstiftningen om konsumentskydd, bland annat för att göra den mer anpassad till köp som sker digitala plattformar. Det innebar till exempel större krav på e-handelssajter och en utökad ångerrätt. Regeringen har därefter gett en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till hur EU-direktivet om moderniserat konsumentskydd ska genomföras i svensk rätt.  

Lena Micko säger att hon tycker det är viktigt att Sverige har en aktiv roll inom frågan på EU-nivå, om det visar sig att det finns behov av att ändra något inom de nuvarande regelverken.  

– Hittills tycker jag att vi ska kunna ha den lag som finns, men vi måste vara öppna för om den behöver förstärkas. Det pågår för närvarande diskussioner inom EU om det framtida konsumentskyddet och en bredare plan för det, och där känner jag att man har tagit hänsyn till de grupper som är mest utsatta, alltså barn och unga. 

Hon pekar på att Konsumentverket från och med den 1 juli i år har fått befogenhet att genomföra ”testköp” i sociala medier, det vill säga köp under dold identitet, som en åtgärd för att stärka konsumentskyddet. Det var en av de åtgärder som föreslogs i utredningen av reklamlandskapet som genomfördes 2018. Däremot har Konsumentverket ännu inte befogenhet att registrera konton med fingerade personuppgifter i sociala medier för att ta del av den marknadsföring som förekommer där, liknande Resumé Insikts tillvägagångssätt. 

Enligt Barnkonventionen ska staten motverka att det skapas material som är skadligt för barn på internet. Är kompetensen inom staten tillräckligt stor vad gäller den verklighet som barn möter i sociala medier i dag?
– Ja, jag kan säga att Konsumentverket gör en hel del. Sedan har vi Statens medieråd som arbetar med att stärka barn och ungdomar som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Men jag ska vara ödmjuk och säga att det alltid finns mer att göra, därför är det bra att det här uppmärksammas och jag vill hålla den här frågan uppe. Det görs en hel del, men självklart måste vi ta till oss om utvecklingen är mer negativ och om det behövs att vi tar mer initiativ. Det viktiga med sociala medier är att det är en gränsöverskridande fråga, därför tycker jag som sagt att det är viktigt att Sverige är med och driver på på EU-nivå.

Amanda Törner

Redaktör Resumé Insikt

amanda.torner@resume.se

Yasmine Winberg

Redaktör Resumé Insikt

yasmine.winberg@resume.se

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.