Så översköljs desperata konsumenter med reklam för krediter i sociala medier: “Det är ett hån”

100 miljarder kronor – så mycket har svenskarnas skuldsättning för konsumtion ökat de senaste tio åren. Särskilt mycket växer små kort- och kontokrediter och fakturaköp, som står för cirka hälften av ökningen. Med hjälp av siffror från Sifo Reklammätningar han Resumé Insikt kunnat visa hur skuldsättningen har ökat i takt med att kreditbolagen, som även de växer i antal, pumpat in allt mer pengar i marknadsföring. Finanssektorns investeringar i reklam har ökat med cirka 423 procent sedan 2010.

Enligt Konsumentverket har kreditmarknadsförening de senaste åren allt mer flyttat från traditionella kanaler såsom tidningar och tv till sociala medier. Inte speciellt förvånande med tanke på att digitaliseringen har fått konsumentbeteendet att förändras i grunden. Idag ligger det dagliga användandet av sociala medier hos de svenska internetanvändarna på 74 procent, enligt senaste Svenskarna och Internet. Coronapandemin har dessutom fått det sammantagna användandet under 2020 att öka med 2 procentenheter. På sociala medier finns det även möjligheter att styra sin marknadsföring så att den når redan intresserade individer som sannolikt kommer vara mottagliga för ditt budskap. Kreditbolag som vill nå redan skuldsatta individer – eller individer med en sårbarhet för att skuldsätta sig – har alltså mycket att vinna på i att skifta reklampengarna till digitala kanaler. 

För att ta reda på hur kreditbolagens marknadsföring ser ut i sociala medier och vilka budskap som används för att locka konsumenterna till krediterbjudanden, ägnade vi några dagar åt att söka på Google på termer som ”kredit”, ”sms-lån” och ”snabblån” – helt enkelt sådant som en ekonomiskt utsatt person i behov av snabba lösningar skulle söka på. På så vis går det att ”lura” sociala medier-algoritmerna att vi är personer i behov av krediter. 

Resultatet? Vårt Facebookflöde fullkomligt översköljdes av marknadsföring med erbjudanden om lån och krediter, från aktörer som Lendo, Anyfin, American Express, Re:member, Northmill, Sambla, Enklare, Loanstep, Zmarta och liknande. Under cirka tio minuters scrollande i flödet fick vi upp 20 annonser och/eller inlägg från olika typer av kreditförmedlare. 

Lagen säger att marknadsföring för kredit ska vara måttfull. Krediten får inte framställas som en bekymmersfri lösning på ekonomiska bekymmer och det är inte okej att i marknadsföring framhålla möjligheten att få snabb kredit. Krediten bör inte heller kopplas till andra erbjudanden eller förmåner som syftar till att göra krediten mer lockande. Marknadsföring för kredit får inte heller vara påträngande. 

De här annonserna, och fler liknande, fyller under de tio minuterna vårt flöde på Facebook: 

När vi går in på ett antal jämförelsesidors Facebooksidor är det så här retoriken kan låta: 

Låginkomsttagare, lågutbildade, arbetslösa, sjukskrivna och ensamstående är överrepresenterade bland överskuldsatta. Enligt Folkhälsomyndighetens kartläggning av överskuldsattas hälsa har var sjätte överskuldsatt försökt ta sitt liv. En annan studie kom fram till att dödligheten är 30 gånger högre hos överskuldsatta än hos genomsnittet. Så sent som förra våren rapporterade SvD om 26-åriga Sonny som valde att avsluta sitt liv när kreditbolagens fakturor blev för många. 

Samtidigt finns det ingen möjlighet att stänga av sig och på så vis slippa exponeras för annonser från kreditförmedlare på Facebook och Instagram. Däremot kan man – förutom gällande annonser för alkohol – stänga av sig från marknadsföring kopplat till föräldraskap och husdjur.   

Lukasz Lindell, corporate communication manager på Facebook, förklarar kort hur dessa blockeringar valts ut:

”De nuvarande ämnena är baserade på vad människor tidigare har indikerat vad de vill se mindre av, men vi är alltid lyhörda kring hur vi ytterligare kan förbättra våra verktyg framöver. Det går även att dölja specifika annonser eller annonsörer, till exempel direkt i sitt nyhetsflöde, och på så sätt ge återkoppling kring vilken typ av annonser som presenteras. Utöver det går det också att styra sin annonsupplevelse genom att plocka bort annonskategorier från sin profil via annonsinställningarna, under rubriken ”Intressekategorier’”, skriver han i ett mejl till oss.

Men det är inte bara på Facebook som vi jagas av reklam för lån och krediter. Även på andra sajter, såsom dn.se och elle.se, dyker det upp programmatiska annonser som uppmanar oss till snabblån. Så även i mobilspelet Wordfeud.  

På organisationen Sveriges Konsumenter, som arbetar för ökad konsumentmakt- och skydd i samhället, är man bekymrad över utvecklingen. Organisationen ser positivt på de regleringar av snabblån och insatser för överskuldsatta som hittills gjorts, men anser att mer måste göras. Sveriges Konsumenter vill se en rad politiska initiativ som bland annat skulle reglera räntor och kostnader för alla typer av konsumtionslån, men även skärpa marknadsföringslagen ytterligare. 

Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter, ser särskilt allvarligt på den reklam som sker i sociala medier, där kreditbolagen med hjälp av plattformarnas algoritmer kan rikta in sig på utsatta grupper och sårbara individer. 

– Det kan handla om unga eller människor med dålig ekonomi. De kan få sina liv förstörda. Reklamen får en förstärkningseffekt som kan vara väldigt destruktiv och sätta folk i en livslång skuldfälla. Reklamen befäster bilden av att avbetalning är normen och inte direktbetalning. Lån blir en lösning i stället för att gå till botten med de egna, grundläggande ekonomiska problemen, säger han. 

Jan Bertoft är generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

Foto: Pressbild

Hur ser du på sambandet mellan den ökade skuldsättningen för konsumtion och de ökade investeringarna i reklam för lån och krediter?
– Att vi lånar allt mer till konsumtion är oroväckande i sig, både för att det riskerar människors ekonomiska framtid och driver på överskuldsättning, men också för att det faktiskt är ohållbart ur ett miljömässigt perspektiv att köpa prylar med lånade pengar. Att det läggs allt mer pengar på reklam för krediter driver självfallet på utvecklingen av båda delar. Det är alarmerande och ansvarslöst. 

Jan Bertoft pekar på att det finns skäl till de speciella skrivelser som finns i marknadsföringslagen när det gäller krediter, och menar att krediter är att jämföra med till exempel spel eller mediciner. 

– Krediter är inte vilken produkter som helst. Krediter spinner på vår lust att lösa problem snabbt och att få allt det som vi vill ha på en gång. Det är starka drivkrafter. Att era siffror visar att kurvorna för skuldsättningen och de ökade reklaminvesteringarna följs pekar på ett klockrent samband mellan dessa två. Reklamen bidrar till en ökad ohälsa och följden blir att många riskerar att hamna i ett ekonomiskt fängelse, under många år, kanske hela livet. Det är jätteproblematiskt.

Vad krävs för att vända utvecklingen? Måste lagstiftningen skärpas?
– Jag satt med i utredningen ”Ett reklamlandskap i förändring”, som kom fram till att lagstiftningen i sig inte är problemet, utan tillsynen, verktygen och sanktionerna. I och med att marknadsföringen har flyttat till nätet och sociala medier, där du måste vara inloggad för att se hur det verkligen ser ut, sker marknadsföringen inte lika öppet längre och är därför svårare att granska. Därför är det viktigt att Konsumentverket får gå undercover, genom att till exempel simulera en 13-åring i sociala medier, vilket var något som utredningen föreslog.

Jan Bertoft anser även att det finns anledning att skärpa sanktionerna för de som bryter mot måttfullshetskravet vad gäller marknadsföring av krediter. Dessutom ifrågasätter han rimligheten i att få erbjuda lån till de som har betalningsanmärkningar. 

– Att marknadsföra möjligheten att få kredit trots flera betalningsanmärkningar – det är ett hån. Med de risker som kommer med det måste vi överväga att förbjuda den typen av reklam. Det långsiktiga intresset för konsumenterna måste vara starkast.  

Läs Resumé Insikts intervju med finansmarknadsminister Per Bolund om den ökande skuldsättningen för konsumtion här. 

Vi har kontaktat jämföresletjänsterna Låna pengarna.se och Snabblåntopplistan och frågat hur de ser på sin marknadsföring i förhållande till måttfullhetskravet. De har inte återkommit.