Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Resumé insikt

Trenderna som formar marknadsföringen 2022: Från kreatörsekonomi till radikalt hållbarhetstänk

Trenderna som formar marknadsföringen 2022: Från kreatörsekonomi till radikalt hållbarhetstänk

Vissa trender och utvecklingar är viktigare än andra. Resumé har tillsammans med experter djupdykt i fyra trender som formar 2022 och framtiden.

Publicerad: 15 december 2021, 12:44

Ämnen i artikeln:

HållbarhetTikTokTredjepartscookienGroupManr+1KreatörTrendDigitala trenderInfluencer marketingCubeRelatable

Vi grottar ner oss i fyra trender tillsammans med branschexperter.

Innehåll

NFT:s och Metaverse i all ära. Det kommer finnas andra områden som får större inverkan på marknadsföringslandskapet 2022. I vår första artikel lyfte vi fram några av de punkter trendinstituten och konsultbolagen tror att marknadsförare behöver ha koll på. Men det finns ytterligare några områden som både vi på Resumé och trendrapporterna tror kommer dominera samtalet under 2022. I den här artikeln har vi dykt djupare i de frågor som blir viktiga för de som vill ligga i framkant att hålla koll på.

Kreatörsekonomin är här för att stanna

Om det varit ett ord som under 2021 dök upp på många strateger och trendspanares läppar var det ”kreatörsekonomi”. Termen fick inte bara uppmärksamhet inom marknadsföringsvärlden, utan blev även föremål för långa reportage i tidningar som New Yorker, New York Times och The Economist. Många är övertygade om att kreatörsekonomin är det logiska steget på vägen mot ett nästintill atomiserat medielandskap. När många unga drömmer om att tjäna pengar på sina sociala medier är det ingen otänkbar utveckling.

Innan vi går in på vad som ligger i korten är det nog bäst att vi ger en kort förklaring. Själva begreppet myntades redan 2011 av Youtube men fick fäste först häromåret. Kritiker skulle säga att det bara är ett nytt och lite finare ord för influencers och faktum är att inte ens experterna är helt eniga om vad kreatörsekonomin innefattar. 

”Jag tycker att alla influencers är kreatörer, men att alla kreatörer inte är influencers”, som riskkapitalisten Nicole Quinn filosofiskt berättade för New Yorker tidigare i år.

Vad begreppet tycks signalera är en annan typ av skapande än vad influencers traditionellt sysslar med. Om influencers växt sig stora tack vare sina personligheter har profilerna inom kreatörsekonomin oftast ett kreativt intresse eller en kunskap som utmärker dem. Det kan handla om alltifrån träningsprofiler till keramiker och grafiska designers. Till skillnad från influencervärlden drivs stora delar av kreatörsekonomin av att fansen betalar för att ta del av vad kreatören har att erbjuda. Det spelar då ingen roll om det är en onlinkurs inom drejning eller ett medlemsskap där man får bättre tillgång till profilen i fråga än de som bara följer som passiva åskådare. Betalningarna sker ofta via plattformar som Substack och Patreon men även via dricksfunktioner, där användarna för att visa sin uppskattning ger små donationer, på streamingplattformar som Twitch.  Med det sagt – det finns så klart en stor del kreatörer som förlitar sig på räckvidd och en annonsmodell. Samtidigt är utvecklingen av den ytterligare ett tecken på att vi rör oss bort från breda men grunda influencers och mot en hel uppsjö av smala nischer.

Klart är kreatörsekonomin lockar till sig både intresse och pengar. I år har amerikanska riskkapitalbolag investerat 1,3 miljarder dollar i bolag som verkar inom kreatörsekonomin, en ökning med 300 procent i jämförelse med 2020. En flitigt citerad siffra är att det finns cirka 50 miljoner personer inom den globala kreatörsekonomin, men bara 2 miljoner som klarar av att försörja sig på det. Den siffran väntas dock öka kraftigt inom de närmsta åren i och med att de stora plattformarna, däribland Instagram och Tiktok, fortsätter lansera nya sätt för kreatörerna att få betalt för sitt innehåll. Fenomenet har främst fått genomslag i Asien och har som tidigare nämnt fått upp farten i USA. Profilerade marknadschefer som David Sandström på Klarna har flera gånger understrukit att det bara är en tidsfråga innan fenomenet slår igenom på bred front, och att det är något som annonsörer behöver förhålla sig till.

Den digitala ”futuristen” Jackie Kothbauer har följt utvecklingen av kreatörsekonomin noga. Hon menar att områden som e-handel, gaming, underhållning, utbildning och traditionell sport dels befinner sig i ett uppsving men också att de är områden där efterfrågan på kreativt innehåll är stort. Bland svenska profiler pekar hon på träningsprofilen Lovisa ”Lofsan” Sandström som en svensk pionjär på området, även om begreppet ”kreatörsekonomi” inte ens fanns när hon 2009 startade sin blogg. Efter att ha byggt upp den till en av Sveriges största bloggar inom träning och fitness blev hon träningsexpert i Nyhetsmorgon, varpå hon startade upp sin egen gymkedja. All verksamhet drivs med hennes personliga varumärke i centrum. Men det finns även andra, mer nyetablerade, profiler i Sverige. Särskilt lyfter hon fram Sara Bäckemo som driver bloggen Skillnadens Trädgård. Utöver ett premiumcommunity där medlemmarna betalar 79 kronor i månaden har hon även Impecta Fröhandel som huvudsponsor till bloggen.

– Hon har både blogg, nyhetsbrev, livesändningar och håller föredrag. Vissa av dem är kostnadsfria medan andra kostar pengar. Till det har hon kopplat en verksamhet med böcker, sociala medier och e-handel som i dag drivs av ett helt team, säger Jackie Kothbauer och fortsätter:

– Skillnaden mot en vanlig influencer är att hon är mer som en författare och utbildningsföretag. Hon är betydligt djupare och med egna innehållsprodukter, som hon säljer direkt via egna kanaler. Hon kapitaliserar på sina följare i sin mediekanal, vilket är den viktigaste skillnaden jämfört med en influencer. 

Jackie Kothbauer lyfter fram Lovisa ”Lofsan” Sandström som en pionjär inom den så kallade ”kreatörsekonomin”.

Jackie Kothbauer nämner även Louise Lundberg, tidigare kreativ chef hos influencern Michaela Forni, som en intressant profil inom kreatörsekonomin. Sedan tidigare i år driver hon den egna verksamheten Lou Lou Creative Studio där hon via sitt Instagram-konto och sitt nyhetsbrev byggt upp ett stadigt följe. I dagsläget har hennes nyhetsbrev över 4000 prenumeranter.

– Louise är intressant för hennes innehållsmix är till synes ”omöjlig”. Hon blandar smink och digital teknik med karriär och småbarnsliv, säger Jackie Kothbauer.

Vilka är de utmaningar kreatörsekonomin tampas med – och finns det några lösningar?
– Den som är anställd kan hamna i konflikt med en del regler, vissa arbetsgivare ser det som att de försöker konkurrera med dem. Sverige är även ett litet språkområde så den potentiella marknaden är relativt liten.

Hållbarhet och marknadsföring: ”Mindre snack, mer radikal verkstad”

42 procent av alla konsumenter har dissat en produkt eller tjänst på grund av var varumärket står i hållbarhetsfrågan, enligt Kantar Sifo. Varumärken köar för att ropa ut sina budskap om klimatneutralitet, fossilfria leveranser och ekologiska alternativ.

2021 innehöll flera händelser som kommer forma hur vi kommunicerar kring hållbarhetsfrågan framöver. För det första blev det tydligt att vilseledande hållbarhetsreklam är ett stort problem. Reklamombudsmannens opinionsnämnd har fällt budskap som aldrig förr, och enligt en kartläggning som Konsumentverket låtit göra så har det skett en massiv ökning av miljöargument de senaste åren. Det låter så fjuttigt och klyschigt när man säger det – att vi måste ta frågan på allvar – men klimatet är ingen lek. 2022 måste bli året då varumärken på allvar börjar leverera och inte bara snackar kring hållbarhet. Det här var också kravet på FN:s årliga klimatkonferens Cop26. Mindre bortförklaringar – mer hållbara policies, produkter och tydlig praxis.

När 2022 knackar på finns det flera saker som vi kommer hålla utkik efter. Konsumentverket stämde nyligen Arla efter år av strider kring märkningen ”netto noll klimatavtryck”, som bland annat har tryckts på förpackningarna med eko-mjölk. Marknads- och patentdomstolen lär meddela sitt beslut under 2022 – men det kan också dröja. När det klubbas skulle det i sådana fall forma en praxis kring miljöpåståenden en gång för alla.

2022 bjuder också på uppdaterade riktlinjer från ICC, för första gången på svenska. Här kommer information om hur reglerna ska tolkas och vad man ska tänka på när man kommunicerar miljöargument. Enligt Reklamombudsmannens gissning dimper de ner i slutet på februari.

Vi bad två byråledare att utveckla sina tankar inom ämnet. Båda är överens om att det är fundamentalt fel att kalla hållbarhet för en trend.

– Det är en närmast en naturlag att vi människor tröttnar på trender. Risken finns att det blir uttjatat och urvattnat och att människor går vidare till något nytt. Men frågorna finns ju kvar. Vi försöker undvika att prata om hållbarhet, då de flesta ”bara” tänker klimat och miljö. Förutom att skapa affärsresultat arbetar vi med sådant som har positiv påverkan på samhället. Och förhoppningsvis blir det aldrig omodernt, säger Andreas Lönn, grundare och creative director på anr+1.

Andreas Lönn

Andreas Lönn ser en utmaning i det dogmatiska vs det pragmatiska förhållningssättet till sådant som påverkar samhället positivt.

– Vissa är kompromisslösa och där ser vi en risk i att företag och människor inte är med på tåget. Och i så fall leder det till att förändring inte äger rum i tillräckligt stor skala. Vad får störst effekt – att ett globalt jätteföretag förändras lite lite grann till det bättre eller att ett litet lokalt tar gigantiska kliv? Och i samma stund väcks frågan om någon form av washing – gör jätteföretaget verkligen tillräckligt för att ha rätt att kommunicera sin lilla förändring?

Lina Gustavsson, grundare och sustainability communications director på The Bacon Hospital, menar att okonkreta, fluffiga budskap kopplat till hållbarhet bara förvärrar reklamtröttheten. Det är ingen som tror på det du säger. Därför krävs mindre snack och mer handling under 2022 och framåt.

– Vi uppfinner massa märkningar och skit och lägger tid på att det ska verka bra när vi egentligen bara putsat lite på ytan. Det enda som gäller för företagen nu är att visa sitt agerande och arbeta hårt med sin omställning på riktigt. Även att visa hur agerandet hjälper kunden. Det är ett affärsstrategiskt beslut, för kunderna väljer aktivt bort aktörer som inte är tydliga med var de står. Det är viktigt att du alltid har en plan i botten – ett helhetstänk som håller ihop allt. Även om du har ett gott syfte så kan dessa konkreta actions som du skickar ut se ut som en skenridå och det tolkas som greenwash.

Lina Gustavsson

Enligt henne har flera bolag börjat erkänna sina påfrestningar på klimatet, vilket är bra.

– Transparensfrågan har kommit upp tydligare och man erkänner problematiken. Framför allt mode- och textilindustrin. De kan inte prata om miljövänliga kollektioner när hela verksamheten i grunden är miljövidrig. Icebug och Asket är två bolag som har vågat sticka ut och vara transparenta och tagit den här typen av kommunikation hela vägen.

Vad har byråerna för ansvar i frågan?
– Ett enormt ansvar. Vi brukar prata om att hållbarhetskommunikation som begrepp bör förbjudas. Det är inte en egen genre eller något man klistrar på, utan allt är ju varumärkesbyggande kommunikation och hållbarhetsfrågorna måste integreras i hela affären. Men jag tycker fortfarande det är så att man reklamar sig fram i komplexa frågor. Man förstår inte djupet i frågorna och löser reflexmässigt uppgiften med generiska uttryck och gröna floskler. Det hjälper varken kunden eller konsumenten. Det är frustrerande att se för vår bransch har ju en enorm möjlighet att påverka normer och beteendemönster. Vi sitter faktiskt på nycklarna till den här krisen.

Andreas Lönn håller med Lina Gustavsson.

– Dels finns det juridiska aspekter, men också moraliska. Att inte bidra till någon form av washing utan göra allt vi kan för att undvika det. Sen är inte vi hållbarhetsexperter, vi tar hjälp av de som är långt mycket mer kompetenta än oss att avgöra vad som är washing och inte.

Hur ser era förhoppningar för 2022 ut på området?
– Att man kommunicerar spännande, intressant och charmigt på samma villkor som alla andra aktörer. Att man inte tror att det finns en förlåtande gräddfil för alla som har fina värderingar. Människor tittar definitivt hellre på sanslöst underhållande läskreklam än tråkig reklam med ambitionen att förbättra samhället, säger Andreas Lönn.

Lina Gustavsson vill se mera radikala förändringar.

– Välj bort en produktlinje och förklara varför. Ta den här hela diskussionen kring plantbaserad mjölk till exempel där man gör en produkt som belastar klimatet mycket mindre. Vad händer om man säljer pulvret och låter människor ha en burk där hemma så du kan blanda själv? Vi har fungerande dricksvatten i stora delar av världen. Transporterna skulle minska enormt. Det är klimatförändring på riktigt. Vi måste möblera om och tänka på nya sätt. Konsumenterna är redo och jag tror att du kan sälja vansinnigt mycket mer om du ritar om spelplanen och gör planeten till vår viktigaste intressent.

Vad händer i kakburken?

Internet var länge en relativt oreglerad värld. Annonsörer och adtech-bolag kunde på många sätt göra lite vad de ville med användarnas data, ofta helt utan användarnas vetskap eller medgivande. De senaste åren har vi dock sett en rad samhällsinstitutioner som tagit tag i med hårdhandskarna. Det började så klart 2018 med GDPR, vilket innebar en rejäl omställning för hela det digitala ekosystemet. Användarna märkte det främst genom att de helt plötsligt behövde klicka ”Jag accepterar” varje gång de öppnade webbläsaren. 

De stora techbolagen har följt efter. Redan 2017 började Apple fasa ut tredjepartscookien från Safari och kort därefter följde även Firefox. I januari 2020 meddelade Google att de inom två år, en tidsplan som sedan dess blivit uppskjuten, skulle göra samma sak. I maj i år började Iphone-användarna med uppdaterad mjukvara få frågan om de tillät sig spåras även när de inte använder en nyinstallerad app. Det här påverkar alla annonsörer som vill nå Iphone-användare. Främst ställer det till det för mätningarna, eftersom användare som klickar på en annons och därmed flyttas ut ur appen försvinner från radarn. Det gör att exempelvis Facebook-annonsörer har fått det svårare att se vilka annonser som presterar bäst. Vissa medieköpare uppger att skillnaden mellan vad de ser i försäljning från exempelvis sin e-handelsplattform och den data de får från Facebook kan skilja sig med upp till hela 50 procent. Och Apple har närmare 30 procent av den globala mobilmarknaden, och cirka 50 procent i Sverige. Även om det i dag är fler som svarar ja på frågan än när uppdateringen lanserades orsakar uppdateringen fortfarande rejäl huvudbry.

De försämrade möjligheterna att spåra användarna påverkar främst annonser som baserade på intresse, vilket lett till ett uppsving för mer kontextualiserad annonsering. Det innebär mindre retargeting som förföljer dig på nätet och mer bilannonser på bilsajter, för att göra ett övertydligt exempel. Utfasningen av tredjepartsdatan har även inneburit ett ökat fokus på förstahandsdata, vilket många tror blir avgörande för att lyckas. Enligt Deloitte satsar 61 procent av företagen med kraftig tillväxt på en strategi med förstapartsdata i fokus, samma siffra för bolagen med negativ tillväxt är 41 procent.

Men vad händer egentligen med alternativen? Klart är att Google skjutit upp sin ersättare ”Floc”, som inledningsvis skulle ha lanserats i år, till 2022. Floc skulle gruppera användare efter vad Google tror att de är intresserade av, men istället för att använda sig av cookie-tekniken använder sig Floc istället av webbhistoriken. Google själva hävdar att Floc-tekniken är i princip lika effektiv som tredjepartskakor, men många utomstående experter är tveksamma till siffrorna. 

Samtidigt har bolagen inom det digitala ekosystemet filat på alternativ. Googles ”Floc” är det som fått mest uppmärksamhet. Med den tekniken gör Google webbläsaren Chrome till centrum för all datahantering. Genom att titta på din webbhistorik klumpar Google ihop dig med andra användare med liknande intressen, och riktar därefter annonser. De kommer dock inte att skicka informationen till någon tredjepart. Tanken är att de här intressegrupperna, kallade kohorter, ska uppdateras varje vecka. All data kommer enligt Google att vara anonym. Andra mindre aktörer har även gått ihop för att ta fram cookie-ersättare, däribland adtech-bolagen Pubmatic och OpenX variant Swan.

Vi har pratat om utfasningen av cookies i snart fyra år, hur långt har vi egentligen kommit? Och vad händer härnäst? Det är fortfarande en lång väg att gå, även om Floc snabbat på processen. Det menar Lovisa Smedberg, head of martech på GroupM-byrån Acceleration.

– Det här är en utveckling som sker över tid och inte något där vi från en dag till en annan kommer se en lösning. Samtidigt minskar möjligheterna att använda sig av tredjepartskakor för varje dag, berättar hon.

Fortfarande försöker många annonsörer kräma ur det sista av kakorna. Mindre möjligheter och innebär ökad konkurrens och högre priser, inte minst inom programmatisk annonsering. Samtidigt sjunker priserna i de annonsmiljöer där kakorna är utfasade. 

– Vi ser att det kommer vara en turbulent tid när vi går in i 2022, säger Lovisa Smedberg. Från vårt håll ser vi att vi tillsammans med våra kunder utvecklar en gedigen datastrategi där man samlar in datan på ett transparent sätt och att man måste börja anpassa sin målgruppssegmentering.

Vilka problem och utmaningar har lösts sedan utfasningen av tredjepartskakorna inleddes?
– Den tekniska utvecklingen har överlag gått framåt. I dag använder vi bland annat algoritmer för smartare datahantering som inte är baserade på cookies. Istället använder man öppet tillgänglig data som geografi och trender och modellerar för att nå rätt och relevanta enheter.

Lovisa Smedberg på Acceleration ser annonsörer som fortfarande försöker kräma ur det sista ur tredjepartscookies.

Lovisa Smedberg ser även fler och fler som går från browser-data, vilket hela det digitala annonsekosystemet traditionellt bygger på, och i stället väljer en teknik som bygger på direkt integrationer såsom server till server.

– Våra möjligheter att följa hela kundresan kommer att påverkas men vi har tekniska möjligheter för att fortsatt göra en bedömning av vad som faktiskt leder till köp. I och med att vi besitter mycket historisk data kan vi göra prediktiva modeller för de som väljer att inte spåras. Det är inte en perfekt ersättning men en väldigt robust modell för att utvärdera resultat.

Och vilka problem har man fortfarande inte hittat en lösning på?
– Det finns fortfarande ett problem med de så kallade ”walled gardens”. När man tidigare jobbat med programmatiska annonser baserade på kakor har man vetat vem man nått och på vilka plattformar och sajter. Vi kommer fortsatt ha svårt att hitta integrerade mätmöjligheter, och att jobba med tech inom ”the garden” bidrar till adderad räckvidd men att få en helhetsbild är inte lika enkel.

Så vad händer då med de tekniker som utvecklats för att ersätta den lika älskade som hatade tredjepartskakan? Googles ”Floc” är det projekt som fått mest uppmärksamhet. Med den tekniken gör Google sin webbläsare Chrome till centrum för all datahantering. Genom att titta på din webbhistorik klumpar Google ihop dig med andra användare med liknande intressen, och riktar därefter annonser. De kommer dock inte att skicka informationen till någon tredjepart. Tanken är att de här intressegrupperna, kallade kohorter, ska uppdateras varje vecka. All data kommer enligt Google att vara anonym. Andra mindre aktörer har även gått ihop för att ta fram cookie-ersättare, däribland adtech-bolagen Pubmatic och OpenX variant Swan. En annan lösning är Universal ID där förstapartsdata paras med information från tredjepartsaktörer som därefter bygger en databas över olika identiteter. Exakt hur bra de här alternativen kommer fungera får en stor inverkan på den digitala annonsmarknaden.

– Än så länge har de här teknikerna inte testats i Sverige och de har stött på en del mothugg globalt. Att jobba med kohort-modeller tycker jag är en intressant lösning men det finns så klart för- och nackdelar med det också. Allt handlar om att hitta kreativa sätt att jobba med och aktivera den datan man har men ändå respektera integriteten. Det kommer bli spännande att se vilken teknik som används eller om det blir en blandning av alltihop.

Snackisarna på influencerområdet: Opolerat, Metaverse och helhetsgrepp 

Influencer marketing fick en knuff av pandemin. Det blev raketbränsle för en redan växande medieform. När chefen är borta dansar råttorna på bordet och exakt så var det när människor satt hemma och kollade Instagram stup i kvarten. Och trots influencers som blir påkomna med att sprida konspirationsteorier, turer till Marknadsdomstolen och anordnande av födelsedagsfester mitt under brinnande pandemi så verkar inte förtroendet för dem ha ruckats särskilt mycket.

Låt oss kika tillbaka lite på väsentliga händelser inom influencerbranschen det senaste året.

Något som överraskade branschen var det andra domslutet någonsin för en influencer. Kenza Zouiten Subosic hade publicerat flera inlägg från en sponsrad resa till Zanzibar där hon arbetade för solglasögontillverkaren Chimi Eyewear. Avtalet mellan parterna var två inlägg, och i första instans var det dessa som fälldes. Men när Konsumentverket överklagade till Patent- och marknadsöverdomstolen slog man fast att 19 av de 31 inläggen var marknadsföring. Det här är ett intressant domslut då det kan innebära att man som influencer inte kan posta mer material än vad som avtalats om.

2021 var också året då Tiktok fullkomligt exploderade fullständigt som plattform. Vi tröttnade på det ”perfekta” innehållet och ville ha mer ofiltrerat. Tiktok blev därmed go to-plattformen nummer ett. Det är samtidigt lite som Snapchat för varumärken. Det är så viktigt att vara down with the kids att det kan bli ruggigt fel. Som fullblodsproffset Timothy Collins, vd på Creed, sa till oss på Resumé när vi ville starta ett Tiktok-konto: ”Okej. Men ta för guds skull in någon ung människa som kan plattformen.” Ska tilläggas att vi är runt 30-snåret. Hehe.

Under sommaren gick Instagram in i en ny fas med social commerce. De lanserade då en inbyggd affiliate-funktion där influencers kunde tagga produkter från varumärken i inläggen. På så sätt kan influencers direkt få pengar för de köp de driver igenom. De tar lite tillbaka makten från annonsörerna kan man säga. Eftersom följarna ser influencers som sina idoler och i många fall vill stötta dem så blir det tydligt att man här stöttar själva personen bakom kontot utan att handla via en mellanhand.

Du behöver inte heta Bianca Ingrosso eller Isabella Löwengrip för att vara intressant i sociala medier. Nu blir även medarbetare på både stora och små företag kända för att de marknadsför själva företaget. Det här är något vi på Resumé har bevakat i flera artiklar under hösten. Björn Lundström nådde 100 000 följare som pilot på SAS, Angelica Larsson visar upp arbetsgivaren Maskintjänst inför 1,6 miljoner följare och på Pinchos har medarbetaren Johanna Uddh tagit över företagets officiella konto. Fenomenet växer även med ambassadörsprogram instiftade av bolagen själva. Walmart har gjort 500 medarbetare till mikroinfluencers och på Lyko har de anställda en egen social plattform – ”Lyko Social.” Vår spåkula säger att vi kommer få se fler företag spela på employer branding i sociala medier just för att det är gratis reklam för företaget i fråga.

Med blickarna över Atlanten ser vi en annan trend komma krypande – kryptotekniken NFT (non-fungible token). Enkelt översatt rör det sig om unika digitala föremål. Tiktok lanserade nyligen ”Own the moment”, ett NFT-projekt som låter följare ta över ägandet för virala klipp från stora influencers. Sociala plattformer bygger just nu en infrastruktur för att låta influencers sälja NFT:s som en del i deras långsiktiga planer. NFT är inget som har slagit igenom i Sverige – än.

Dags att kika in i spåkulan och blicka framåt. Vad tror influencernätverken kommer bli det hetaste framöver? 

Linn Muhr, chef för Cube:s planning-avdelning, pekar ut flera spådomar.

– Fler företag kommer utvärdera influencer marketing utifrån en helhet och bli bättre på att ta till vara på nyttan. Man kommer förstå hur det kan påverka SEO, SEM och effektivisera paid social, men även om hur man nyttjar profilens associationsvärde och innehållet för fler kanaler såsom fysisk butik, sajt eller nyhetsbrev.

Linn Muhr, planningchef på Cube, tror att fler annonsörer kommer se influencer marketing i ett bredare perspektiv.

Foto: Abraham Engelmark

Hon tror dessutom att det kommer tänjas på gränserna kring vad definitionen av en influencer är.

– Förra året såg vi The Simpsons äntra Balenciagas modevisning och K-pop stjärnor uppträda med virtuella versioner av sig själva. Kanske ser vi fler botar så som Björn och Benny utmana de influencers vi är vana vid att se i dag.

Creative Stephen Maycock och projektledaren Casey Bitzberger arbetar båda på influencerplattformen Relatable. De tror att det ”opolerade” kommer växa allt mer.

– Vi kommer lyfta fram kreatörer som är mindre förfinade, men bättre på reaktivt innehåll som fångar publiken med relaterbarhet, säger Stephen Maycock.

Casey Bitzberger och Stephen Maycock.

Casey Bitzberger ser också det spännande i ”Metaverse.”

– De stora spelarna på marknaden är redan där, till exempel Nike som förvärvade RTFKT för bara några dagar sedan. Metaverse innebär mer exakt data, mer interaktion, engagemang och samarbete, och ett större utrymme för kreatörsekonomin att frodas.

Vad gäller kanalval är Tiktok en sådan som inte längre går att stå utanför.

– Ingen social kanal har haft så snabb tillväxt som Tiktok, men trots att användandet av plattformen eskalerat så har många varumärken inte vågat eller vetat hur de ska etablera en närvaro där. På Tiktok är innehållet den främsta framgångsfaktorn och här finns fortfarande möjlighet att bli viral, säger Linn Muhr.

Liksom Instagram ska Tiktok lansera en funktion som ska göra det lättare för profiler att tjänar pengar på plattformen. I början av 2022 kommer deras ”marketplace”, som fungerar som ett influencernätverk där profiler kan ansluta sig för att få kontakt med annonsörer.

– Den här setupen kommer skapa ny dynamik både mellan de ledande plattformarna och mellan byråer och kunder.

Men kommer inte er existens att hotas ännu mer när mellanhanden blir överflödig?
– Om vi påverkas av det återstår att se, men från vårt perspektiv är det ett verktyg som kan hjälpa oss att utveckla våra kunders närvaro på plattformen.

Vilka format kommer växa då? Liveshopping och audio är influencernätverkens gissning. Inom liveshopping har vi sett flera initiativ under året, bland annat från Kicks, Lindex och Nelly.

– Här finns stor potential där mer kostsamma lösningar kan komma att utmanas av nya aktörer. Tekniken kommer i slutändan bara vara ett medel medan framgången kommer ligga i hur väl man utformar sin strategi och sitt innehåll.

Stephen Maycock:

– Audio kommer att plocka upp vad rörligt videoformat lämnar efter sig. Självklart finns det en direkt trend för snabbt rörligt lättsmält innehåll som vi kan se på Tiktok och Youtube Shorts, men vi ser också investeringar i ljud i både Facebook, Instagram och Twitter. Det är en bra plats för varumärken att utnyttja.

Cube och Relatables tips till marknadschefer inför 2022

”Ta tillvara på möjligheterna. Influencer marketing är så mycket mer än enstaka poster och kampanjnedslag. Undvik att jobba i silos och se över hur ni kan integrera och utvärderar influencer marketing i er övergripande marknadsföringsstrategi.”

Linn Muhr, planningchef, Cube

 

”Se till att ge ge tid och budget för långsiktiga partnerskap med kreatörer. Ni kan då lära er av den historiska datan. Glöm inte heller att influencer marketing bör vara med i din fullständiga marknadsföringsstrategi.

Tänk också på din målgrupp, deras beteende och touch points, särskilt när det gäller att välja sociala medie-plattformar. Gör din research. Och till sist, se till att du också jobbar med paid social (branded content ads), eftersom det går hand i hand med influencer marketing.”

Joel Menegazzo, creative director, Relatable

 

 

Thomas Nilsson

Julia Lundin

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.