Djupdyker i samtiden för att förstå framtiden: ”Många beroende av omgivningens bekräftande nickar”

För att blicka framåt måste man förstå vad som pågår här och nu. Boken ”På spaning efter den tid som kommer” strävar efter att ge en inblick i framtiden genom en djupare beskrivning av samtiden. Således får läsaren de byggstenar som behövs för att kunna förbereda sig på de riktningar, sannolika och mindre, som vårt samhälles utveckling står infö,  även i och efter kristider coronakrisen.  

Bokens författare kulturantropologen Katarina Graffman, modevetaren Emma Lindblad och reklamprofessorn Jacob Östberg pekar på fem fenomen med betydande plats i samtidskulturen: konsumtion, mainstream, hållbarhet, bubblor och äkthet.

Författarna är medvetna om att de flesta marknadsförare av modell 2020 förstår och bejakar vikten av att hålla koll på omvärlden. De som blandar en förståelse för vad som händer här och nu med funderingar och projektioner om vad som ska komma sen. Det finns också en uppsjö av aktörer som levererar den typen av förståelse, trendspaningar är ett exempel.

– Dessa är ofta väldigt träffsäkra och fångar upp viktiga saker. Det vi vill erbjuda med den här boken är en mer antropologiskt grundad förståelse av den kulturella dynamik som präglar vår samtid. Med en sådan förståelse i bagaget så kan man bättre förstå inte bara vad som händer utan varför det händer. 

Hur ändras förutsättningarna för den här boken med coronautbrotten?
– Givetvis kommer vi ju nu säga att boken blir än mer relevant i samband med coronautbrottet, men det är faktiskt inte bara dravel som vi vräker ur oss för att försöka kränga några fler exemplar. Boken tar nämligen upp en rad områden – konsumtion, mainstream, hållbarhet, bubblor och äkthet – som på olika sätt kan användas för att förstå hur vi reagerar på den unika situation vi hamnat i, säger Katarina Graffman och fortsätter:

– Det är väldigt tydligt i vår svenska kontext att vi lite till mans försöker reagera på det tämligen abstrakta hot som coronaviruset innebär på ett nyanserat sätt. Ingen vet vad som kommer att hända, men ändå är många upptagna av att vandra lagomhetens smala stig: man vill inte vara en alarmist som går omkring med gasmask på Ica men inte heller en kamikazekindpussare. Många tycks vara beroende av omgivningens bekräftande nickar på hur man förhåller sig, vilket är något vi diskuterar i samband med mainstream.

Författarna bedömer alltså att bokens aktualitet accentueras av coronautbrottet. Dessutom har människor kanske mer tid att läsa nu när de sitter hemma. 

– När vi diskuterar hållbarhet i boken så resonerar vi kring skuld- och skamkulturer och hur skammande kan leda till att man i stället gömmer sina icke socialt accepterade beteenden från omvärlden. Att inte dela med sig i sociala medier när man flyger är ett exempel. I dessa coronatider finns det många paralleller som kan dras till detta: ”Om ingen ser att vi bryter mot riktlinjerna om social distansering så har vår rendezvous aldrig hänt…”

Kommer det att påverka paketeringen/marknadsföringen av boken?
– Vi hade förstås tänkt ha en rad events i samband med boksläppet. Sedvanligt vindrickande och boksignerande, samt diverse föreläsningar till olika publiker. Sådant kommer ju inte att äga rum nu, men förhoppningsvis är folk ganska sugna på att träffas och dricka vin så småningom när det här är över så vi får lägga det i malpåse till dess. Istället så kommer vi jobba med såväl sociala som konventionella medier och försöka få ut budskapet där.

Kommer ni rentav lägga till ett kapitel och trycka en ny upplaga?
– Det där skulle ju eventuellt kunna uppfattas som opportunistiskt. Lite som när Slavoj Žižek redan för några veckor sedan släppte ”Pandemic! Covid-19 shakes the world” (utan några som helst övriga jämförelser mellan oss och den slovenske kändisfilosofen). Däremot så är innehållet i boken, vilket vi nämnde tidigare, en bra grund för att diskutera hur vi reagerar på den pågående krisen och hur samhället kan komma att se ut när det värsta har blåst över.

Hur hade boken skrivits om ni fick börja i dag?
– Hade vi börjat i dag så hade det ju förstås varit oundvikligt att betrakta det vi just nu är mitt uppe i. Samtidigt så är många av de kulturella betraktelser som vi gör av samtiden av en ganska trögrörlig karaktär och förändras inte vind för våg, ens under de dramatiska omständigheter som nu råder. Vad som i stället sker är att vi lägger tid och energi på att förhandla – med oss själva såväl som andra – om hur vi kan tänja på de kulturella regler som finns för att anpassa oss till det rådande läget. Så även om vi börjat idag så hade vi nog valt att beskriva de principer som präglar samtiden på ett liknande vis Sen hade vi kunnat lägga in mängder av empiriska exempel som hade andats coronakris och annat, men det hade inte förändrat själva grundstommen. 

Ni säger att man bör sträva efter att spegla ett mönster snarare än en kristallklar digital bild när man ska förstå tidsandan. Hur kan det här ta sig uttryck i boken?
– Kanske låter lätt flummigt men grundtanken är att om man bättre förstår sin samtids kulturella mönster och böljningar har man en större föreberedelse för oväntade händelser. Det är så lätt att fastna i utsnitt av ett fenomen eller skeende, mycket på grund av att majoriteten av insikter kommer från undersökningar som är tagna ur ett större sammanhang, att få ett svar är inte detsamma som att få en förståelse. Vi slår helt enkelt ett kraftfullt slag för styrkan i kulturanalysen!

Ett mönster som jag känner igen från er tidigare bok är hur kulturella koder spelar huvudrollen hur de ska leva sina liv. Hur har dessa sociala kulturella aspekter förändrats sedan den senaste boken?
– Tja nu är det bara två år sedan den boken utkom. Eftersom vi fokuserar på kulturförändringar så kan vi väl säga, not that much. Det finns ju en förhärskande idé idag att allt förändras så otroligt fort. Och visst, samhället har efter industrialismen utvecklats i en hastighet ingen tidigare epok kan efterlikna vilket gör att många känner att allt förändras. Men, invanda kulturella värderingar och beteenden är trögrörliga. Vad vi kanske tydligast sett och som vi skriver om kring hållbarhet är att människor har en klart ökad medvetenhet om miljö- och klimatfrågor. Där man tidigare kanske möjligen beklagade sig över att det var omöjligt att sopsortera då bostadsbolagen gjorde alltför små ynkliga sopsorteringslådor har klimatfrågan tagit sig in till ”finrummet”, i dag diskuteras frågan i alla möjliga sammanhang, från afterworken på fredagen till söndagsmiddagen med familjen.