Trend
Konspirationsteorier påverkar dig mer än du tror
Publicerad: 3 september 2020, 11:49
Med en pågående coronapandemi och ett kommande presidentval flödar konspirationsteorierna. I veckans Beteendebanken tittar Rodolfos Beate Undén på varför vi har svårt att värja oss mot dem.
Nyligen meddelade Sveriges vaccinsamordnare att riskgrupper tros kunna börja vaccinera sig mot covid-19 så snart som i januari. För tio år sedan, när svininfluensan härjade, vaccinerade sig fem miljoner svenskar på myndigheternas uppmaning. Av dessa drabbades ca 500 av narkolepsi och många känner nog en, till viss del befogad, oro för att samma sak ska hända igen. Samtidigt identifierade WHO 2019 vaccinationsmotstånd som ett av de främsta globala hälsohoten och det är förstås ett motstånd som riskerar växa om falska nyheter och konspirationsteorier börjar spridas om vaccinet. Så vad är psykologin bakom att tro på teorierna och hur påverkar det oss att utsättas för dem?
Vad säger forskningen?
En studie undersökte sambandet mellan att vara socialt exkluderad och att tro på konspirationsteorier. Forskarna lät först deltagarna skriva om en negativ upplevelse de hade med en nära vän. Sedan fick de ange till vilken grad de upplevde olika känslor, däribland att känna sig utanför. Till slut, hur mycket de trodde på var och ett av påståendena: ”Medicinföretag undanhåller läkemedel av ekonomiska skäl”, ”Regeringar använder undermedvetna budskap för att påverka människors beslut” och ”Vad som skett i Bermuda-triangeln beror på övernaturliga krafter”. Det visade sig att de deltagare som upplevt social exkludering i högre grad också trodde på konspirationsteorierna. Forskarna resonerar kring att det här sambandet på samhällsnivå skulle bilda en ond cirkel: de som känner sig utanför börjar tro på konspirationsteorier vilket gör att de fjärmar sig från det konventionella samhället mer, blir ytterligare marginaliserade och anammar nya teorier.
En annan studie visar att vi påverkas mer än vi tror av att exponeras för falska nyheter. Forskarna utgick då från konspirationsteorier kring prinsessan Dianas död. Deltagarna fick läsa en text som började med stycket ”Många tror inte på att prinsessan Dianas död var en olycka. Här nedan finns ny information som ifrågasätter detta”. Därefter kom åtta konspirativa argument, till exempel att vittnen hört en bomb explodera precis innan bilkraschen. Slutligen fick deltagarna besvara hur mycket de trott på konspirationsteorin innan de läste argumenten och hur mycket de trodde på dem nu. Resultatet visade att de tydligt påverkats av materialet. Men slående nog var de inte medvetna om detta utan mindes felaktigt att de trott på konspirationsteorierna redan innan experimentet.
Och vad betyder det?
Även om vi ser oss själva som rationella varelser kan vi alltså påverkas av konspirationsteorier bara genom att exponeras för dem. I karantän-tider tillbringar många av oss mer tid än vanligt på sociala medier där falska nyheter frodas. Vi gör gott i att hålla ett extra öga på vilka nya åsikter vi lagt oss till med, fast det alltså kan kännas som de varit våra hela tiden. Inte minst eftersom det verkar som att när konspirationsteorier väl fått fäste, kan de göra att vi känner oss utanför vårt sammanhang och på så vis ha en exponentiell effekt på oss.
Beate Undén, beteendevetare
Källor